Citat:
Ursprungligen postat av
Glostrup
Duktiga matlagare kan skapa rätter med kombinationer som smakar bättre än vad man tror, Frantzéns rätter på temat lök mandel och lakrits är ett exempel. Sen kanske inte alla kombinationer passar allas smaklökar, men det är roligt att uppleva nya smaker som funkar.
Därför har jag inga speciella regler, jag äter det som ställs på bordet och uppskattar det mesta. Att begränsa sig utifrån principer tycker jag bara är fånigt, man måste kunna ändra sig och smaken ändras med åldern. Jag har svårt för folk som nästan stoltserar med att de vägrar äta saker som de aldrig ens har smakat, det visar bara att de är trångsynta och saknar nyfikenhet. Såna människor är ofta tråkiga, även om det finns undantag.
Vad är det som gör Frantzéns mat god och hur svårt är det att laga den maten? Har du själv provat laga med lök mandel och lakrits?
Jag har en princip och det är att grönsaker smakar oftast inte sött eller salt utan blä, speciellt råa. Det gäller att ha det som tillbehör eller pålägg för annars dör jag. När jag provat vegansk kost har jag blivit deprimerad, det har hänt 4 gånger nu. Jag känner mig inte gjord för att vara vegan. De mesta vegansk mat smakar fel och det som smakar gott får man ont av att äta för mycket. När jag ser vegansk mat förknippar jag det numera med smärta och papper, för det är ju inte konstigt om man mår dåligt och får ont av att äta för mycket papper, det smakar ofta lika dåligt som papper också.
Eventuellt har tråkiga människor något i bagaget, missa inte chansen att fråga dem varför nästa gång du ser än! Det skulle va intressant att veta. En gång mötte jag en kemist, han kollade noga på förpackningen och undvek allt giftigt, kunde typ allt om tillsatser som fanns i maten som inte gick att läsa sig till på förpackningen. Han hade haft utvecklat en rädsla att bli förgiftad under sin kemiutbildning. Mer fick jag inte reda på.