Hur kan barn få för sig att dom är födda i fel kropp om inte vuxna säger det till dom

Du har förstått det fel.

Ja jag skulle ju aldrig i helvete säga hen till ett barn.
(Använder inte ordet i övrigt heller, förutom om man ska skoja till det lite eller dylikt. Men verkligen inte till ett barn.)

Om någon skulle vilja att jag sa hen till vederbörande så skulle jag göra det. Kanske skulle göra fel ibland, men det är en annan sak.

Ungefär som de ungar som klär sig i kattöron, rävmasker och målade morrhår, identifierar sig som andra djur än människor och vill bli kallade therianer? Köper du in på den charaden också? Det är ju samma fenomen/trend.

Ja, precis.

Och varför blev inte jättemånga trans under min barndom på 70-talet när väldigt många pojkflickor fanns? De var som pojkar men blev ändå sura om någon trodde de var pojke, för deras identitet var fortfarande flicka. Det hade ju varit perfekt för dem att transa sig.

Det kanske finns en halv procent av föräldrar som uppfostrar barn könlöst eller har andra idéer, så var kommer resten ifrån? Även i familjer där man har och har accepterat ett transbarn, har föräldrarna först varit oroliga, sörjt och gråtit.

Om du tror att det är samma sak har vi inte så mycket att diskutera.

Och i 99% av fallen är det ren lek och fantasi och barnen är nöjda med sitt kön när de växer upp. Problemet är pedolifer, pridefiler och vänsterradikala som uppmanar och instruerar barn att fortsätta fantisera och göra lek till låtsas verklighet.

Bland de som lider av olika mentala sjukdomar som leder till att de har uppblåsta behov av att få uppmärksamhet. Kliniskt kallas dessa mentala åkommor kallas Histrionic Personality Disorder (HPD), Borderline Personality Disorder (BPD) och Narcissistic Personality Disorder (NPD).
Det är väldigt vanligt idag.
Förr i tiden trodde folk på häxor och angav andra för att vara häxor därför att de var uppmanade och uppmuntrade av auktoriteter att göra så. Idag är de auktoritära andra former av predikanter och förkunnare.

Exakt. Min kusin var en typisk pojkflicka 1970/-80 talet som hade kort hår, spelade fotboll och mekade med jänkare och andra bilar. Jag minns när hon berättade när hon hörde två flickor viska i bussen om vilken söt pojke hon var. Då frågade hon om de ville veta vad hon heter. ”Ja!” fnittrade flickorna. ”Anna”. Idag är hon snutkomissarie och gift med en man sedan tiotals år. Ingen behandlade henne annorlunda, aldrig var hon utanför. Och detta var på vischan i norr. Hon accepterades precis som hon var. Idag hade hon råkat ut för en massa jävla påverkan som andra ungjävlar idag att känna sig otrygg, utsatt och behöva paradera bland sexuella missfoster för att känna sig ”hemma” i samhället.

Många småpojkar gillar att leka med glittriga kläder och smink, det är inget fel i det, det är bara att vår kultur är rätt konstig där män inte får göra sig fina, att man smyckar sig förekommer hos män och kvinnor i alla tidiga kulturer. Att låta småkillar leka kommer inte göra dem till bögar eller trans.

Barn leker och växer via lek. Det gjorde jag med när jag var liten. Att det sedan finns störda vuxna som försöker läsa in mer än lek är en annan sak.

Nej.

Köns identitet är medfött. Du valde aldrig att identifiera dig som man, ingen sa det till dig.

Men i färre fall där tonåringar är vilsna och deprimerade och har en svag självbild, så kan de hamna fel pga kuratorer eller hbtq influencers online, visst sånt händer. Men det är undantag, inte huvudregeln.