Citat:
Ursprungligen postat av
UniktAnvNamn
Så du menar att missbrukare inte är narcissister som bara fokuserar på på nästa fix/fylla på alla bekostnad runtomkring dem?
Det ena utesluter inte det andra, du vaknar inte upp en random Tisdag och är en fullfjädrad missbrukare, det är något som sker över tid och i början tas beslut med individens egna fria vilja som succesivt leder till ett tvångsmässigt beteende.
De/vi, föredetta missbrukare här!. Reagerar iallafall och inser kanske nånstans sin maktlöshet och brister. Fattigdom. Då kan det få ta sig lite tråkiga uttryck. Tills bägaren förhoppningsvis nånstans rinner över.
Saliga är de fattiga i anden och barmhärtiga, ödmjuka.
Saliga de som hungrar och törstar efter rättfärdighet.
Jag letade efter en annan rättfärdighet. I den världen jag kände till., efter de reglerna jag visste om. Försökte få kontakt. Det klassiska. Vilken förvirring. Vilken omöjlig plats att vara och verka på.
Jag var likadan själv. Som alla andra. Kanske värst var jag. Värsta kanaljen.
Men jag har fått lida för mina synder om andra människor. Det du gör mot andra eller säger om dem för du mot dig själv. Jag ville vara bäst. Kunde bara det. Bland "dom bästa" eliten, (Vi vill inte vara såna). de som iaf inte var som de andra dåliga.
Jesus är bäst. Vi vill vara med honom. Vid liv.
Medans godhetsknarkarna stenhårt fortsätter beundra sig själva och vara duktiga. Hårda. Ytliga. Sten dumma. Vi tror vi är smarta men oss fattas det viktigaste. Hörnstenen. Den levande.
Vi var död. Som gravar. Det är svårt att komma runt och åt en människa som är i ett sådant tillstånd. Att han fortfarande vill vara bra själv. och inte gå till rätta.
Gå till korset. Man har varit rejält förmörkad. Dum. Obstinat. Obsessiv. Det enda man kunnat.