Det blir inte bättre med tiden - familj hade det bättre på 90-talet

Antar att räntor ingår i boendekostnaderna? De är betydligt lägre nu än på 90-talet.

Är klart färre offentliganställda idag jämfört med på 90-talet.

Det är knappast representativt för Svenska hushåll att ha 42k i nettoinkomst och 21k (inkl el, vatten, sopor) i boendekostnad. Medellönen i Sverige är strax över 40k per person, vilket ger ca 32k netto per person (alltså 64k netto för ett hushåll med medellön). Jag tror att de flesta hushållen har betydligt mer än 42k i inkomst, speciellt de som har en boendekostnad på 21k.

För att ha 42k i total inkomst som hushåll så behöver båda vuxna jobba på McDonalds, alternativt jobba på deltid.

Sen är kanske vissa saker dyrare idag, men de ger också en högre livskvalitet än motsvarande på 90-talet. Sett till helheten tror jag inte att familjer hade det bättre på 90-talet.

Om du studerar offentlig sektors tillväxt i forma av skatter avgifter och utökad terrorapparat inriktad mot civilsamhället utanför offentlig sektor, så förstår du nog att ditt påstående är både orimligt och direkt lögnaktigt....

Man har gjort en omdefinition av vad som räknas till offentlig sektor hos SCB.
Rätt vanligt knep faktisk, som endast dom dummaste och sämst informerade går på.

Så nej den skatte och avgiftsfinansierade sektorn har växt till sig rejält från 1990-talet.

Förövrigt är det ett icke argument, då offentlig sektor och beskattning till dess förmån var åt helvete på 1990-talet också....

Skattetrycket är klart lägre nu än på 90-talet.

Vilka jobb menar du har omdefinierats? Ska inte gå, är rätt uppenbart vad som finansierar en verksamhet.

Det totala skatte och avgiftstrycket till stat, kommuner och landsting har aldrig varit högre än idag.

Vem refererar till 1990-talet? Sverige hade för stor offentlig sektor och absurt skatte- och avgiftstryck även då. Du får gå tillbaka 100 år för att hitta ett hållbart och rimligt skattetryck i Sverige.

Källa på att skattetrycket är lägre nu än på 90-talet:

https://www.ekonomifakta.se/sakomraden/skatt/skattetryck/skattekvot_1212515.html

Du refererade nyss till 90-talet.
Och håller med om att skattetrycket var för högt då, men nu har det minskat.

I länken som du hänvisar till så är det skattekvoten i förhållande till BNP som redovisas.
Det är felaktigt. Offentlig sektor beskattar den produktiva reella ekonomin.
BNP jämställer värdet av produktionen inom den reella ekonomin som drivs av efterfrågan med den offentliga kommandoekonomin som inte drivs av efterfrågan utan som existerar genom att beskatta den reella ekonomin.

Om man tar ut större beskattning från realekonomin och för över dessa tillgångar till ickeproduktionen inom offentlig sektor så kan man genom en BNP-relaterad skattekvot (som alltså jämställer offentlig ickeproduktion med den reella produktion) påvisa att ökad offentlig andel av ekonomin innebär lägre skatter.

Felat är att relatera skattekvoten till BNP, och detta är mest att se som ett propagandatrick i syfte att behålla status quo, alternativs vanlig dumhet.

Så du menar att högre skatter kan se ut som lägre skatter, vilka skatter menar du har höjts sedan 90-talet? För många skatter har ju sänkts, kraftigt sänkt skatt på arbete, fastighetsskatten har tagits bort, arvsskatten har tagits bort, det är förmånligare skatter på aktiesparande genom ISK etc. Om det du säger stämmer behöver andra skatter ha höjts, vilka är det?

Skulle också vara på om du kunde hänvisa till något mått som du anser är bättre?

Det har jag gjort. Både inkomstskatterna och kapitalskatterna har minskat betydligt. Den offentliga sektorns andel av ekonomin är därför idag lägre än den varit de senaste 50 åren.

Det nämner två skatteslag, Det finns hundratals olika skatter och avgifter till offentlig sektor.

Det är givetvis det totala skatte- och avgiftstrycket som är skadligt för realekonomin och för landets befolkning.

Pengar som stjäls i allt större omfattning av politiskt styrd sektor måste tas tillbaka så att dessa tillgångar kan börja användas till vettiga ändamål.

Den improduktiv och farliga offentliga sektorn måste vingklippas om sverige skall kunna resa sig som välståndsnation igen.

Det är intressant om studerar ekonomiska nyckeltal för världens länder- det finns inga högskatteländer som utvecklas i positiv riktning. Länder som Frankrike, Tyskland, Belgien, och dom skandinaviska länderna har samma kommunistsjuka och är samtliga högskattesamhällen som befinner sig i stagnation.
Receptet heter inte mer av samma felorsaker - utan det handlar om att omvandla länderna till lågskattesamhällen och att sparka miljontals offentliganställda som istället skall ställas till produktiv sektors förfogande.
Med tanke på att alla dessa tidigare offentliganställda skall beredas produktivt arbete så är givetvis all form av invandring kontraproduktivt och hindrar en nödvändig strukturomvandling i Europa.