Förortssvenskan, ett samhällsproblem

Måste göra dig besviken. Bor utanför en mindre stad. Semester i fjällen. Jobbar på ett stort företag i internationell miljö. Hälften av mina kollegor är utlänningar, extremt kompetenta och högutbildade.

Det scenario du beskriver finns, men bara i begränsad utsträckning.

Förfallet går ju än fortare eftersom det uppmuntras av media. Det finns inte en nyhetssändning från Ekot eller TV utan en inkvoterad Menainvandrar” journalist”. Jag lyssnar numer aldrig i direktsändning utan på play där kan kan trycka mig fram i sändningen så fort jag hör denna misshandel av det svenska språket.

Jag begriper inte annat än att dessa personer med sin hackande svenska med gutturalt uttal är inkvoterade för att arbetsplatsen ska kännas så härligt mångkulturell, för de kan knappast vara anställda på grund av sina språkliga meriter. Det måste finnas en mängd arbetslösa journalister med flytande svenska därute, men naturligtvis måste den gediget wokeinpyrda radion anställa folk med ortensvenska!

Säg att du tycker att jag är en okunnig lantis från Norrland utan att säga att du tycker att jag är en okunnig lantis från Norrland.

Så om det så ska göras viktiga åtskillnader mellan dialekter och sociolekter och att det ska delas ut klappningar på ansett mindre vetande så behöver vi inte diskutera detta. Dialekter är hur man pratar, om det beror på att man bor på sör- eller nordstan av älven eller om det är i grannbyn där folk inte är kloka, det spelar mindre roll.

Om boende i förorter pratar på samma sätt, lyssnar på samma skit-rap och är lika dåligt sedda av andra och därför har utvecklat en subkultur utifrån ett underförstått underläge som medborgare så är det oåtkomligt för språkreformister med diktatoriska tendenser där språket ska skärpas för att nå en nivå av Snille och smak, om vi tar klyschan som är Svenska Akademiens motto.

Folk pratar som andra i deras närhet - geografisk och annan - för att vi är ett härmande slag. Vi söker gemenskap genom gemensamheter och detta beteende avspeglas inte minst i språket.

Förstod du vad journalisten sade innan du stängde av? Om du gjorde det var det en lyckad rekrytering av SR.

Jag utgår från att man på Ekot väljer kompetens inom journalistik före perfekt uttalad svenska, för hur skulle man annars kunna förklara varför det jobbar skåningar där?

Håller med, hellre en lingvist från orten än en svensk som särskriver.

Jag ser problemet för vad det är och försöker se lösningar. Inte en symbol för massinvandring, även om invandring och segregering m.m. har betydande roller i det. Inte bara invandring som har skapat kulturen. En kombination av händelser, influenser och andra kulturer. T.ex. importerad påhittad ghettomentalitet och gangstermusik från bl.a. USA. Därför det är komplicerat att försöka vända en sådan samhällsutveckling.

Men fokuserar på förortssvenskan ( inte att förväxla med invandrare som bara bryter på annat språk ) i den här tråden och bryr mig inte lika mycket om svenskar som inte lärt sig stava ordentligt. Det är ett annat problem.

Inte bara invandrare eller underklass som bräker på förortssvenska.

Visst är det så. Dyker t.o.m. upp i barnprogram! Frågan är om det går att vända det?
Media har mer makt än vad de borde kan jag tycka. De kan verkligen påverka.

Tyvärr är en stor del av den ständigt degraderande journalistkåren oftast ganska röd politiskt och saknar verklighetsuppfattning. Ibland har man önskat att politiskt vinklad media inte borde existera.

Okej, men det kanske beror på att du är mer ute efter en moralisk bekräftelse än att just debattera sakfrågan?
Jag tror vi pratar förbi varandra och problemet är att du utgår från ett samhälle som inte längre finns och aldrig kommer komma tillbaka, sorry!

Det är just här vi skiljer oss åt.

Du säger att du inte menar att språket orsakar samhällsproblem – men samtidigt kopplar du det gång på gång till förlorad kontroll, polisens arbete i skolor och en negativ samhällsutveckling. Då blir språket i praktiken syndabocken, även om du inte kallar det så, är det exakt vad det låter som.

Språk har alltid förändrats, och alltid har irriterat den äldre generationen. Vi talar inte samma svenska som på 50-talet, och definitivt inte som på 1800-talet. Det var inte för att folk ”daltade”, utan för att språk följer samhället, inte tvärtom. Vi lever dessutom i en globaliserad värld.

Du gör också en stor poäng av att förortssvenskan är kopplad till en viss subkultur. Det stämmer kanske även om den är betydligt mer utbredd än några få förorter runt Stockholm. Du hittar den i Falun, Piteå, Örebro också, men det betyder inte att språket är det man kan eller bör slå ner på.
När man försöker styra hur ungdomar pratar, särskilt genom skola eller politik, så får man nästan alltid motsatt effekt, håller du med om det? Det blir en markering mot vuxenvärlden, inte en lösning.

Jag försvarar inte hur det låter (jag talar inte på det sättet och det är inte hur jag identifierar mig som). Jag försvarar inte attityder eller beteenden heller. Men jag tror det är naivt att tro att man kan ”förbättra” samhället genom att försöka rensa bort ett ungdomsspråk. Det tåget har gått för länge sedan.

Vill man höja statusen för vårdad svenska så gör man det där det faktiskt spelar roll: i arbetslivet, i ansvar, i krav på vuxna sammanhang. Inte genom att låtsas att vi kan backa bandet till folkhemmet och tala om för ungdomar hur de ska låta.

Vi kan vara överens om att samhället har problem, men vi är uppenbart oense om att språket är rätt plats att börja på.

Det snackas ungefär samma blattesvenska i invandrargrupper i hela landet. Det är inte längre fråga om en subkultur, utan om en folkgrupp, som pratar en sorts pidgin-svenska. Som alla pidgin-språk, så är ordförrådet mindre och grammatiken förenklad. Det lämpar sig för att slänga käft/"banter", men inte för att uttrycka mer avanderade saker. Den lämpar sig för anklagelser och konflikt, men inte för problemlösning. Man pratar om att "dissa" och "prata skit om" folk, inte om att lösa konflikter och bygga relationer. Det är ett språk för ett trasproletariat, för upptagna med sina egna interna konflikter för att kunna tillvarata sina intressen.
Språket bär med sig den typen av sociala influenser, när svenska ungdomar börjar tala det. Blattesvenskan blir klankulturens trojanska häst.
Att ge sina barn ett högnivåspråk är bäst vaccinationen mot sociala problem, om du frågar mig.

Jag tror att dina åsikter i frågan färgas av dina fördomar om invandrare (att de bara sysslar med konflikter). Självfallet har alla språk och dialekter/sociolekter ord för olika situationer, både konflikter och problemlösning.

Det är inga fördomar. Människor som lever i ständig förflyttning, till exempel i tider av urbanisering och folkförflyttningar - lever ofta i ett sociala kaos, där interna konflikter, våld och revirpissande är centrala inslag. Du kan åka till kåkstäder var du vill i världen, och se samma sak. Man pratar pidgin, man försörjer sig på bidrag och småbrott, man ägnar dagarna åt någon grannfejd.

Som svar på din fråga så nej, inte ute efter en moralisk bekräftelse. Då har du nog missuppfattat. Däremot intresserad av om det finns några smarta hjärnor som har idéer för hur man eventuellt skulle kunna gå till väga för att förändra eller påverka. Men men, det sitter kanske inte några samhällsforskare och debatterar på Flashback Kanske får söka mig till andra forum.

I det här fallet är det inte bara ett lite oskyldigt ungdomsspråk. Då har man inte riktigt hängt med tycker jag.

Knappast naivt att försöka sträva efter förbättring. Precis som samhällen kan försämras kan de även förbättras. Att bagatellisera och blunda är inte min sak.

Man kan påverka utan förbud. Om vi pratar om ungdomar är de t.ex. väldigt trendkänsliga.

Jag har inte påstått att enbart språket är lösningen eller orsaken till alla problem, inte heller att det är där vi måste börja. Då tror jag du missuppfattar igen eller kanske drar egna slutsatser.

Men du har gjort dina poänger klara och tycker inte att det är något vi behöver göra något åt.
Trevligt att få lite debatt iaf!