Stå ut med bonusbarn

Hm, jag känner mig inte riktigt svartsjuk. Men ska fundera på hur det passar in och hur jag kan agera mest vuxet.

Sluta knulla runt och skilja er?

Varför inte gifta er som unga och leva ihop livet ut? Annars kan ni ju ha det så här.

Det låter som att du har en personlighetsstörning.

Öh, jasså. Vad bidrar detta inlägg med?

Ja, det lutar åt det. Men inte pga jobbigt bonusbarn utan för att vi inte delar sexuella preferenser. Hade vi gjort det om vi gift oss unga?

Är hon bara där en kortare tid så är väl det bästa att du ger dem extra kvalitetstid genom att inte vara så närvarande? Boka upp dig på grejer, ta långpromenader. Att hon ska få någon särskild mat hon vill ha är väl fine, men det får väl pappan fixa med?

Jag menar bara att detta är ju konsekvensen av vår nuvarande kultur. Såväl bonusbarn samt borskämda ungar.

Ah, sant. Det skulle vara som förut, då hade hans unge på jobbat som piga sedan 13-års ålder och absolut inte kommit hem för jul. Och barnets mamma hade dött i barnsäng och kunde inte bitcha alls. Medan jag... Hm vet inte än.

Jag trodde länge att "Elaka svärmor" var en elak stereotyp, tills jag blev medelålders och träffade kvinnor som träffat män med barn från tidigare förhållanden. De blir helt jävla svarta i ögonen, när deras nya snubbe öppet visar kärlek mot sina egna barn.
Vuxna kvinnor blir som svartsjuka femåringar. Jag vet män som smugit undan för att ringa till sina vuxna döttrar, så att deras nya kvinna inte ska höra och ha synpunkter på hur "bortskämda" de är.
Det kan bli sådana utstuderade grymheter, t ex att kräver att mannen läxar upp sina barn i hennes närhet, så att hon kan se att han kan "sätta gränser".
Det finns hur mycket forskning som helst som visar hur stor risken är för fysisk och psykisk misshandel, för den som lever med en svärförälder. Reptilhjärnan tar över. Den vet att det inte är deras barn, och den vill att de ska dö.