Alfabetet, Guds verk?

”Till exempel ska det inte råda något tvivel om att det är metoden phonics som gäller när barnen ska lära sig läsa, menar utbildningsminister och Liberalernas partiledare Simona Mohamsson.” (dn.se 251221)

Mänsklighetens samlade kunskap och reformer har under cirka 40000 år format och förfinat skriftspråket och texter som ligger till grund för den läs- och skrivutveckling som barn av idag ska genomgå under sina första 10 år.

Varför inbillar sig utbildningsministern att ”phonics” ligger till grund för den processen?

Som om tecken och teckenkombinationer för ljud alltid har funnits till hands för de människor som har utvecklat skriftspråket; som om det under årtusenden har gått att välja tecken från en redan fastställd uppsättning teckenkonventioner, den vi har för handen idag. Det bygger på samma galna idé som att påstå att Gud skapade himmel och jord, eller hur!

Blev det en nolla för mycket eller vilket skriftspråk är 40 000 år gammalt?

Forngrekerna uppfann det fonetiska alfabetet där cirka 25 skrifttecken går att kombinera till alla ord och meningar som någonsin kommer att formuleras. Den arbetsinbesparingen motsvarar (ungefär) att bygga 10 broar över en 3000 mil lång flod. Otroligt smart.

Vårt alfabet kommer som allt annat ytterst från Egypten.

Det egyptiska alfabetet kom från Palestina. Som allt annat som kom utifrån.

* Grottmålningar (cirka 40 000 f.Kr. och framåt). funna på platser som Lascaux i Frankrike och Altamira i Spanien, representerar de tidigaste formerna av mänsklig kommunikation genom bilder. Dessa målningar visar ofta djur, människor och jaktmotiv och antas ha haft en symbolisk eller rituell betydelse. De utgör inte ett formellt skriftsystem men fungerar som ett tidigt visuellt språk som förmedlar idéer och berättelser, men helt ”bildbaserade”, utan symboler för specifika ljud eller grammatiska strukturer.

Det fösta grekiska alfabetet (koiné-) utvecklades gradvis och övergång från det feniciska alfabetet (som bara använde konsonanter) under perioden ca 900 fkr - . Grekerna tog över feniciska bokstavsformer och började använda dem för grekiska ord.

Under denna tid var skrivriktningen inte fastställd: texter kunde skrivas från höger till vänster, vänster till höger; när texten bytte rad bytte den även skrivriktning (som i feniciskan); bokstäver kunde spegelvändas som om de vore mobila fysiska föremål man kunde vrida och vända på efter egen uppfattning.

Avgörande var att grekerna omtolkade vissa feniciska konsonanter som saknade motsvarighet i grekiskan och använde dem som vokaler (t.ex feniciskans A= “Alef” halvkonsonant, ett strupljud som i t.ex. svenskans uttal av ”A” i ”apelsin” eller i engelskans uttal av “A” i “A letter …”).

Det fanns inga mellanrum i textflödet, det vi idag kallar för ord, allt var sammansatt skrivet, en enda lång textremsa; det fanns heller inga andra konventioner som punkt eller andra skiljetecken.

Detta skedde först osystematiskt och lokalt, innan ett stabilt system över tid växte fram. Det fanns heller ingen enhetlig grekisk skrift, utan flera regionala alfabet med olika lösningar (precis som i svenska språket före Gustav Vasas Bibel 1540-41).

Mot slutet av perioden hade ett alfabet med både konsonanter och vokaler etablerats, vilket lade grunden för klassisk grekiska och blev världens första fullt fonemiska alfabet.

Ett barn i Europa på 2020-talet genomgår i sin läs- och skrivutveckling i huvudsak samma grundläggande process som den som kännetecknade grekernas övergång till alfabetisk skrift. Detta står i bjärt kontrast till den beskrivning utbildningsministern ger av hur läs- och skrivinlärning antas fungera. En central aspekt som ofta förbises är att skriftspråket utgör en historiskt framvuxen teknologisk konstruktion, grundad i människans språkliga och kognitiva förmågor, snarare än ett givet eller ahistoriskt system.

Vad händer med barn som utsätts för en metodik som agerar tvärt emot deras språkliga förmåga?

Alltså inget skriftspråk.

Ja, det är korrekt, bokstavligen, men zoomar du ut bara något lär du upptäcka att det existerar en dynamisk utveckling där bilder och tecken gör sällskap in i modern tid.

Om du t.ex. studerar dina barns teckningar kommer du med all säkerhet (med barnens stigande ålder) hitta något som rör sig i gränstrakten mellan bild- och textberättande eller en kombination av kommunikationssystemen som på motsvarande vis ger en fingervisning om hur mänskligheten hanterade detsamma för 40000 år sedan!

Ja, vad vore läsutvecklingen med riddarromanen utan galjonlegenden Saladins förtjänst, Jerusalems befriare år 1187!