Citat:
Ursprungligen postat av
pn222jw
Forngrekerna uppfann det fonetiska alfabetet där cirka 25 skrifttecken går att kombinera till alla ord och meningar som någonsin kommer att formuleras. Den arbetsinbesparingen motsvarar (ungefär) att bygga 10 broar över en 3000 mil lång flod. Otroligt smart.
Det fösta grekiska alfabetet (koiné-) utvecklades gradvis och övergång från det feniciska alfabetet (som bara använde konsonanter) under perioden ca 900 fkr - . Grekerna tog över feniciska bokstavsformer och började använda dem för grekiska ord.
Under denna tid var skrivriktningen inte fastställd: texter kunde skrivas från höger till vänster, vänster till höger; när texten bytte rad bytte den även skrivriktning (som i feniciskan); bokstäver kunde spegelvändas som om de vore mobila fysiska föremål man kunde vrida och vända på efter egen uppfattning.
Avgörande var att grekerna omtolkade vissa feniciska konsonanter som saknade motsvarighet i grekiskan och använde dem som vokaler (t.ex feniciskans A= “Alef” halvkonsonant, ett strupljud som i t.ex. svenskans uttal av ”A” i ”apelsin” eller i engelskans uttal av “A” i “A letter …”).
Det fanns inga mellanrum i textflödet, det vi idag kallar för ord, allt var sammansatt skrivet, en enda lång textremsa; det fanns heller inga andra konventioner som punkt eller andra skiljetecken.
Detta skedde först osystematiskt och lokalt, innan ett stabilt system över tid växte fram. Det fanns heller ingen enhetlig grekisk skrift, utan flera regionala alfabet med olika lösningar (precis som i svenska språket före Gustav Vasas Bibel 1540-41).
Mot slutet av perioden hade ett alfabet med både konsonanter och vokaler etablerats, vilket lade grunden för klassisk grekiska och blev världens första fullt fonemiska alfabet.
Ett barn i Europa på 2020-talet genomgår i sin läs- och skrivutveckling i huvudsak samma grundläggande process som den som kännetecknade grekernas övergång till alfabetisk skrift. Detta står i bjärt kontrast till den beskrivning utbildningsministern ger av hur läs- och skrivinlärning antas fungera. En central aspekt som ofta förbises är att skriftspråket utgör en historiskt framvuxen teknologisk konstruktion, grundad i människans språkliga och kognitiva förmågor, snarare än ett givet eller ahistoriskt system.
Vad händer med barn som utsätts för en metodik som agerar tvärt emot deras språkliga förmåga?