Släkting med handikapp som är as-jobbig, hur agerar man?

Hej!

Jag har en släkting som kanske inte är den närmsta kretsen(familj) men ändå så nära i familjen att hen är med på de flesta större släktträffar. Vi ses några gånger i halvåret. Han har diverse diagnoser och svårigheter vilket gör att han agerar på ett sätt som inte skulle vara okej enligt de flestas måttstockar. Visst ska man ha förståelse men jag har flera saker gjort saker som är för långt ifrån vad jag anser vara ok, det är även efter jag har tagit hans svårigheter i beaktning.

Detta är en sak jag aldrig kunnat prata om med de personer i min familj och släkt som träffar hen. Jag har aldrig kunnat prata om jobbigt det är, hur jag kanske inte vill ha med hen på mina kalas och olika firande, hur hans agerande accepteras i alldeles för stor grad och ifall jag har gjort det har jag mötts av en utskällning av min mor och far som aldrig tillåtit mig känna som jag gör eller på något sätt yttra det. Detta kan jag ändå framförallt i efterhand tycka är ganska sjukt sätt att hantera en situation där ens barn, som ändå får anses vara närmre än ens syskons barn, berättar om något som han anser vara väldigt jobbigt för honom.

Jag undrar om någon har en liknande situation?

Om man bara tänker svara med ”vem fan bryr sig” eller liknande kan man bara låta bli att svara tänker jag.

Fridens liljor och svara gärna!

Det är väl bara att beklaga att din familj inte är dysfunktionell för då hade du sluppit det problemet men å andra sidan hade du då haft en hel del andra mycket svårare problem.

Vad för resultat vill du få ut av att "hantera" detta?
Det finns nog många som skäms över en del släktingar.
Men man har ju inte valt sin släkt. Dom bara är där, och behöver inte tillföra något i ditt liv mer än att ni har en ytlig relation när ni ses i vuxen ålder.

"Distansera" dig från personen och se på personen som en begränsad person.
Du har inte ansvar för den och du kan inte ändra på människan heller.

Det tycks vara en del relationsproblem i din familj. Är det kanske du själv som är en del av problematiken?

(FB) Min bror är vän med en person som gjort mig illa

[quote=lundaelev|93773081]
Hej!

Jag har en släkting som kanske inte är den närmsta kretsen(familj) men ändå så nära i familjen att hen är med på de flesta större släktträffar. Vi ses några gånger i halvåret. Han har diverse diagnoser och svårigheter vilket gör att han agerar på ett sätt som inte skulle vara okej enligt de flestas måttstockar. Visst ska man ha förståelse men jag har flera saker gjort saker som är för långt ifrån vad jag anser vara ok, det är även efter jag har tagit hans svårigheter i beaktning.

Detta är en sak jag aldrig kunnat prata om med de personer i min familj och släkt som träffar hen. Jag har aldrig kunnat prata om jobbigt det är, hur jag kanske inte vill ha med hen på mina kalas och olika firande, hur hans agerande accepteras i alldeles för stor grad och ifall jag har gjort det har jag mötts av en utskällning av min mor och far som aldrig tillåtit mig känna som jag gör eller på något sätt yttra det. Detta kan jag ändå framförallt i efterhand tycka är ganska sjukt sätt att hantera en situation där ens barn, som ändå får anses vara närmre än ens syskons barn, berättar om något som han anser vara väldigt jobbigt för honom.

Jag undrar om någon har en liknande situation?

Om man bara tänker svara med ”vem fan bryr sig” eller liknande kan man bara låta bli att svara tänker jag.

Fridens liljor och svara gärna!
[/QUOTE
Hen eller han….
Påriktigt, hur självcentrerad kan en människa bli?

Vad är det han gör som du menar är över gränsen även med beaktandes av hans diagnos(er)/handikapp?

Blir lite svårt att svara på något vi inte kan begripa alls. Eller vill du bara ha meningslösa svar som att du är bra, du är stark, stå emot?

Jag vill slippa honom, jag har inget behov av någon slags relation och vill få någon slags förståelse för mina föräldrar som jag klagar inför sedan jag var 12.

Tro mig, jag tar exakt noll ansvar för människan och vad som händer hen men jag bryr mig så fort det på något sätt påverkar mig. Det är tyvärr svårt att undvika honom när han blir bjuden på exakt alla familjs bjudningar vilket är konstigt eftersom hen aldrig tillför något.

Fair poäng. Jag kan absolut vara en del av vissa problem inom familjen, jag har inte så bra självinsikt att jag kan se hur och vad med mera men inget slår personens sätt. Jag beter mig inte ens i närheten av hans sätt, det gör ingen.

Bra poäng, du har rätt att det är svårt att säga något om man inte vet något…

Han förstör saker, han kan ta på en, han har ingen känsla vad man kan göra och när, han är ett extremt stort problem i alla sociala sammanhang då allt bara kretsar kring honom och hur man håller honom lugn. Ett exempel som kanske inte är sp allvarligt men ändå förstör en stor svensk och internationell tradition, detta är julen. Exempelvis vid borden när han får se på sin padda och sitter och kollar på diverse Netflix serier på högsta volym när andra sitter och pratar. Han förstör sedan också när vi vuxna sitter och snackar eftersom han springer runt och skriker eller gör annat för att förstöra stämningen.

Men man kan aldrig säga till honom allvarligt, då blir man helt utdömd av hela ens släkt men även ens föräldrar som inte visar någon slags förståelse alls. Hans förälder(han är ensamstående) gör dessutom alldeles för lite för att stoppa hen. Att man är jobbig för sig själv och ens föräldrar är en sak men jag anser åtminstone att sp fort det påverkar andra så blir det en helt annan grej.

Enkelt. Sluta dyk upp på släktträffar där kioskmongot deltar, dina egna kalas bestämmer du vem som blir bjuden till

I övrigt kan du söka luska ut bland dina släktingar vilka mer som hatar din inavlade kusin (eller had han nu är) och så kan ni börja anordna släktträffar sinsemellan.

Enkelt men den enda lösningen antar jag…
Bra idé! Ska börja lista ut en eventuell lista direkt!

Sitt inte och genomlid en massa förstörda kalas i onödan. Stanna hemma, ta det lugnt, käka lite gott och glo på en film. Säg som det är, att du ruttnat på mongot och att det inte är mer med det, slutdiskuterat. Blir det tjat får du väl dra en "har ni knäck i lurarna eller?".