Citat:
Ursprungligen postat av
HenAnnan
Det vore bra med seriösa källor på dina uppgifter, annars går det inte att jämföra. Vilka utsläpp har man räknat med: Jordbruksmaskiner, konstgödsel, transporter, rafinering, hantering av restprodukter?
Jag kopierar in hela svaret.
Frågan var hur mycket sverige skulle sänka sina utsläpp om alla dieselfordon tankade HVO100.
Kort svar — beroende på antaganden: någonstans mellan ~3,1 och ~9,8 miljoner ton CO₂ per år skulle kunna sparas om alla dieselfordon i Sverige körde på HVO100 istället för fossil diesel.
Nedan visar jag hur jag räknade + viktiga antaganden och begränsningar så du ser var osäkerheten kommer från.
Beräkning (sammanfattning)
• Använt uppgift: leveranser av diesel till vägsektorn ca 3,818 miljoner ton (2024). 
• Omräkning till volym: dieselens densitet ≈ 0,832 kg/l, vilket ger ≈4,589 miljarder liter diesel per år.
• Förbrännings-/tank-to-wheel-faktor: ≈2,68 kg CO₂ per liter diesel (vanligt använd omräkningsfaktor för fossilt diesel). 
• Det ger en ungefärlig total årlig CO₂-utsläpp från dieselförbränning på ≈12,3 miljoner ton CO₂/år om all diesel vore fossilt.
Olika scenarier beroende på HVO-typ (livscykelbesparingar)
HVO100s verkliga GHG-besparing jämfört med fossil diesel varierar kraftigt beroende på råvara och beräkningsmetod:
• Konservativt exempel (raps/konventionell råvara): studier visar besparingar runt ~25% i vissa väl-till-hjul (WtW/LCA) analyser. 
• 25% av 12,3 Mt → ≈3,07 miljoner ton CO₂ sparade/år.
• Vanligt uppgivet scenario (avfall/ustjämt foderolja — UCO/waste-HVO): många källor anger besparingar över 80–90% (RED II / vissa leverantörsberäkningar ger upp till ≈87–90% beroende på metod). 
• 80% av 12,3 Mt → ≈9,84 miljoner ton CO₂ sparade/år.
(du kan alltså få ett spann ≈3,1–9,8 Mt CO₂/år beroende på vilken HVO-råvara och livscykelmetod man räknar med).
Viktiga förbehåll och osäkerheter
1. Livscykelgräns: ovanstående sparingar blandar tank-to-wheel (förbränning) och väl-to-hjul/LCA-resultat. Vissa studier visar små TTW-skillnader (fordonets förbrukning påverkas marginellt) medan LCA-vinster kommer från råvarans ursprung (avfall vs jordbruksråvara). 
2. Råvaru-begränsningar: det finns inte obegränsat med avfalls-/restfetter; storskalig omställning till låga-emissions-HVO kan påverkas av tillgång och hållbarhetsregler (RED II, svenska reduktionsplikten, mm.). 
3. Indirekta effekter: om HVO framställs från odlingsbar mark (t.ex. raps) kan indirekta mark-/LUC-effekter minska netto-vinsten — därför är spannet stort. 
4. Andra föroreningar: HVO100 ger ofta lägre partiklar och lägre sot, ibland lägre CO/HC, medan effekten på NOₓ är mer varierande. Detta är en extra luftkvalitetsvinst utöver CO₂-beräkningen. 
Slutsats (enkelt formulerat)
• Om hela dieselanvändningen på vägarna byttes till HVO100 från framförallt avfalls-/restolja skulle Sverige kunna sänka utsläppen från vägdiesel med större delen (runt 80% eller ~9,8 Mt CO₂/år) — en mycket stor klimatvinst. 
• Om man istället använde HVO baserat på odlingsråvara som raps kan vinsten bli betydligt mindre (t.ex. ~25% → ~3,1 Mt CO₂/år).