8-årig flicka tvångsomhändertagen av SOC, mycket pekar på felaktig bedömning av SOC

Ja för att vården ändrade den medicinska behandlingen, vilket togs upp i Lex Sarah som du inte verkar ha läst.

Dessutom blockade de mammans insyn och spärrade journalerna för henne, så bon inte hade en chans att bevisa sin oskuld rättsligt.

En renodlad kafkaprocess där vården gjorde om och gjorde rätt bakom nämndens och domstolens rygg.

Jaha och låt oss höra vad du har för bevis för det?

Vilket i praktiken skjuter Kurres "hon har en kronisk allvarlig sjukdom" argument i sank.

Vården ändrades = Droppet togs bort. Något som tidigare aldrig gått eftersom mamman inte rapporterat in nödvändiga förbättringar. Hur skulle Elsa ha kommit dit hon är idag utan insatser?

Ang denna framgångssaga säger experterna så här :
Experter är eniga om att Elsa har utsatts för en extremt hög risk för svåra, långvariga psykologiska skador
Hon isolerades nästan helt från sina föräldrar i runt åtta månader på hemlig ort. Hennes enda tillåtna kontakt med föräldrarna var ett handskrivet brev i veckan som kontrollerades av socialtjänsten.
Inom barnpsykologin vet man att ett plötsligt och långvarigt skiljande från trygga föräldrar är ett av de mest ingripande övergrepp ett barn kan utsättas för av samhället
Det som påverkar om ett trauma blir livslångt är:Brister i hanteringen: Socialnämndens beslut genomfördes enligt interna rapporter utan en ordentlig bedömning av vilket psykiskt lidande isolationen skulle orsaka barnet.
Sekundärt trauma: Familjen lever fortfarande med en enorm stress. Pappan har i intervjuer beskrivit hur de ”går på äggskal” av rädsla för att myndigheterna ska göra felaktiga bedömningar igen, vilket också påverkar barnets möjlighet till total trygghet..
Sammanfattningsvis är det mycket sannolikt att händelsen kommer att påverka Elsa under en lång tid framöver,

Det är inget bevis för någonting givet att vården helt ändrade den medinska behandlingen och journalerna spärrades för mamman så hon inte kunde bevisa sin oskuld rättsligt.

Du läser inte den nya informationen och är totalt resistent för allt som inte passar in i ditt cirkeltivoli.

Hm, nu var det ett tag sedan jag läste domarna men visst fastställdes det omedelbara omhändertagandet i förvaltningsrätten? När man sen kom tillbaka till förvaltningsrätten för att pröva ansökan om vård enligt LVU så tyckte förvaltningsrätten inte att omsorgsbrist i form av MbP var visat men att det ändå rörde sig om en omsorgsbrist som utgjorde en risk för barnets hälsa och utveckling.

Det spelar, som jag sagt, tidigare ingen roll om varenda rad i alla orosanmälningar i ett ärende är påhittade om utredningen kommer fram till att det finns risker för barnet.

En orosanmälan som görs för att jävlas med en granne där man påstår att barnet får vara med när föräldrarna är i aktivt missbruk gör inte att man inte kan, får eller bör ansöka om LVU om utredningen istället visar att barnet är utsatt för misshandel. Det är exakt samma mekanismer i detta ärende. Läkarna fick inte ihop det de såg med det de hörde och till slut anmälde de och någon av dem kallade det de såg för MbP.

Den bevisning man hade visade inte på ett uppsåt att skada barnet. Men historien socialtjänsten och domstolarna hörde och såg gick fortfarande inte ihop. Varför växer barnet enligt en normal tillväxtkurva när de matdagboken knappt innehåller någon mat och det samtidigt bara får 40% av näringsbehovet den vägen? Barnet kunde ju knappt äta pga smärtor påstods det från assistenterna, tillika VH.

Barnet borde väl ha varit kraftigt undernärt vid omhändertagandet? Något stämmer uppenbarligen inte i historien.

Socialtjänsten justerade, sent får medges, därför sin talan i så mening att man la till att även om det inte utgör MbP, alltså omsorgsbrist genom en särskild form av misshandel, så utgör omständigheterna och agerandet ändå en sådan omsorgsbrist som faller inom ramen för 2 paragrafen LVU. Alltså samma sak, bara annat namn. Det tror jag faktiskt varenda lagman skulle släppa igenom.

Detta är inget ovanligt , möjligen slappt hanterat av ombudet om denne då inte begärde att få en paus och fundera på om det finns skäl att justera strategin.

En intressant vinkel som jag inte tänkt på tidigare är hur assistenternas bristande rapportering, för den är väl alla överens om, hade påverkat målets utgång om assistenterna inte hade varit förälder och styvförälder.

Jag har inte heller tidigare riktigt tänkt på hur oerhört utsatt ett barn generellt sett är som har rätt till omfattande LSS-insatser är om föräldrarna som assistenter är ensamma uttolkare av mående och symptom. Det skulle nog kunna gå rätt snett innan någon såg vad som hände. Assistansersättning utgör i någon mening faktiskt en fara i sig.

De finns säkert en radda misstag och även direkta fel i handläggningen av detta ärende. Men domstolen eller socialtjänsten har inte gjort fel som ansökt eller beslutat om LVU givet dom sakomständigheter som var kända och den bevisning som presenterats i målen.

Det är också en helt annan sak att i efterhand med alla fakta på bordet bedöma vad som är rätt och fel och hur akut en situation är. Vid en subjektiv bedömning när man tvingas fatta beslut på rätt dåliga underlag så hoppas jag att socialtjänsterna runt om i Sverige trots drevet här vågar ta ställning för barnen även i fortsättningen.

LVU är en skyddslagstiftning som i detta fall fungerat ypperligt trots brister i handläggning. Flickan slipper smärtor, hon har mer utvecklad kontakt med båda sina föräldrar och vården avslutades när målet med vården var uppfyllt. Precis som det är tänkt. Och även om SIP saknas.

Det påverkar en hel familj och släkt mentalt. En extrem belastning mentalt för alla inblandade och förstås för Elsa. Hur förklarar man ens detta fullkomliga haveri för ett barn?

Hur ska Elsa någonsin kunna lita på vuxna igen efter detta?

Elsa blev bevisligen bättre och behandlingen bestod i att droppet kunde sättas ut och ersättas med mat genom munnen. Se mitt följande inlägg för mer detaljer:
(FB) 8-årig flicka tvångsomhändertagen av SOC, mycket pekar på felaktig bedömning av SOC

Mammans spärrade tillgång till journalen under omhändertagandet har överhuvudtaget inte med den saken att göra. Det handlar inte om ”skuld” utan om barnets vård och omsorg och mamman var inte delaktig i den processen efter omhändertagandet. Att vården och Elsa skulle vara opåverkade av mamman var ju hela syftet med det fortsatta omhändertagandet. (Du behöver inte upprepa dina åsikter om det heller.)

Därför som så många säger att det är viktigt att man från kommunen har möte med barn och föräldrar där man förklarar sig... vilket man hittills vägrat att göra.... för vad ska dom säga

Tyvärr erkänner politiker aldrig att de haft fel. Grundfelet är att familjeliv är politik i vårt land. Det borde det inte vara

Det står i domarna att hon har det. Second opinion från London för att vara exakt.

Källa på detta tack! Ni sitter bara och ljuger ikapp nu i systemriddarordern. Ingenstans står detta i officiella dokument.

Elsa blev bättre för att vården rättade till alla sina misstag. Har du helt glömt att Elsa är hemma igen?

Medicinska behandlingen har ändrats. Det är inte föräldrarnas fel att vården tabbat sig under så lång tld