Citat:
Ursprungligen postat av
TaxenSixten
Menar du att pappan är med på att bli slagen för att sätta dit systrarna? Eller menar du att han inte såg vem som slog honom?
Jag menar inte att det är på ena eller andra sättet. Jag vet inte vad som har hänt. Självklart kan systrarna vara skyldiga. Men jag menar att det finns utrymme för någon form av alternativt skeende. Konstigare saker har hänt än att en person slår sig själv eller låter sig bli slagen. (I det här fallet håller jag dock med om att våldet är så pass kraftigt att det är orimligt att det skulle vara självförvållat.) Att två personer tillsammans flippar ur och inte bara misshandlar, utan försöker kväva sin släkting är minst lika konstigt. Om det stämmer att någon eller bägge av dessa också är sjukvårdsutbildade - som jag vill minnas har påståtts i tråden - så är det dessutom märkligt att man efter ett enda (?) slag sedan lämnar platsen, utan att kontrollera om offret faktiskt har dött. (Eller var det flera slag och sparkar? Fanns det inte lite olika versioner från pappan där? Jag minns dåligt.) Och hur tänkte man att detta mord skulle förklaras? Två personer har alltså planerat eller åtminstone gett sig in i detta tillsammans, utan att ens tänka en tanke kring hur händelseförloppet ska se ut för polisen? Är det rimligt att inte bara en utan två personer samtidigt tappar all vett och sans på det viset?
Visst är det fullt möjligt, men ingenstans under rättsprocessen ser jag att någon reflekterar över dessa frågetecken.
För övrigt undrar jag varför systrarna kom var för sig? (Skulle det möjligen minska risken för uppmärksamhet från grannarna? Fast det lyckas man i så fall planera, men man planerar överhuvudtaget inte hur detta mord sedan ska bortförklaras?) Och hur kunde den som kom sist "dyka upp" från ingenstans vid ett radhus? Och var fanns föremålet som misshandeln senare utövades med? Kanske kommer man inte till platsen med ett planerat mord i bakhuvudet. Kanske var syftet att ha ett samtal, som sedan spårar ur. Men varför i så fall ett tillhygge som offret inte känner igen och som sedan aldrig hittas? Och om man har med sig ett stort tillhygge, varför syns inte det från början? Jag minns inte att pappan såg tillhygget när systrarna kom, utan det verkar ha uppstått ur intet först när slaget kommer. Och varför används det inte, om det nu var medtaget och planerat att användas, utan istället ägnar man sig åt 20 minuters besvärlig brottningsmatch med kvävning? Som för övrigt inte lämnar några som helst spår i det lilla vardagsrummet?
Jag förstår inte. Helt enkelt.
Jag kan heller inte låta bli att undra hur poliserna egentligen tänkte när de kom till platsen, hörde pappans historia och trots det tolkade situationen helt annorlunda? Dåligt polisarbete - absolut, en katastrof för alla inblandade. Men intressant att de väljer en annan tolkning än den som pappan erbjuder.