Hehehe, nu sitter du ju bara och fånar dig. En skev maktfördelning till mannens favör vill väl de flesta män ha?
Lever du i ett lesbiskt förhållande? Ganska intressant att det varat i 15år. Det är längre än de flesta lesbiska relationer. Om du nu inte bara ljuger rakt ut här såklart, vilket jag anser vara troligast.
Vilka absoluta krav har du på en kvinna för att tolerera henne som livspartner?
Vilka är dina "deal breakers", dvs att när hon uppvisar sådant beteende (mot dig, eller kanske mot andra) så gör du slut?
Bör man varna innan man gör slut, eller betyder så bara att hon gör vissa saker att hon är sådan, och eventuella ändringar hon gör på begäran blir bara ytliga och är inte genuina uttryck för hur hon är? (tex hon är otrogen, blir påkommen men lovar att aldrig göra det igen, fast innerst inne förblir hon en sådan som är otrogen och kan aldrig återfå statusen som en ärlig person)
Vi pratar här om seriösa monogama relationer där man bor ihop, inte alla de andra ytliga relationer som finns numera.
Jag tror att krav är en riktig dålig ingångspunkt oavsett man eller kvinna. Det lär knappast bädda för en god relation. Make och maka är ju pojk och flickvän innan. Så det borde baseras på vänskap som är förhöjd med attraktion. Resten löser sig självt.
Startskottet när man är nyfiket utforskande på varandra då accepteras de flesta personlighetsdrag. De mest knepiga beteenden kalkyleras om i hjärnkontoret och blir charmiga osv. Där och då är det nog kravlöst för de allra flesta kan jag tänka mig. Senare kan den inställningen ändras såklart.
Att hon accepterar att leva särbo, då det är skadligt att bli för beroende av en person man älskar, och det blir man lätt under samma tak, eller åtminstone den ena.
Att hon accepterar att det bara blir ett kortare förhållande. Idag finns nästan ingen som lever i förhållanden som varar livet ut eller en förhållanden som varar mer än 7-10 år, och det får man förhålla sig till.
Ingen skitgris, tjockis eller översminkad bimbo-typ med läppfillers.
Eller någon som tvingar en att gilla HBTQ och anser att genusforskning är en seriös "vetenskap".
Inga kameleont, som anpassar sina åsikter efter vilka /vem som för tillfället är i närheten. Det som hon säger ena stunden ska vara det som gäller även i andra sammanhang.
Lever du i ett lesbiskt förhållande? Ganska intressant att det varat i 15år. Det är längre än de flesta lesbiska relationer. Om du nu inte bara ljuger rakt ut här såklart, vilket jag anser vara troligast.
Här verkar det som det blivit fel någonstans pga min bristfälliga svenska.
Nej, jag är inte ens kvinna, jag är farbror som lever med en tant.
Och nej igen, sitter inte och ljuger på Flashen då jag inte är psykiskt sjuk.
Har som dealbreaker om hon är känslomässigt avstängd, har ett stort behov av bekräftelse från andra snubbar, inte har en ordentlig utbildning eftersom att jag vill att hon ska vara intelligent och ha ambitioner i livet.