Som alla allmänbildade vet pågår nu en planerad reform där särskilda avdelningar för ungdomar mellan 15 och 17 år ska inrättas på befintliga fängelser senast sommaren 2026, för att ersätta dagens slutna ungdomsvård vid allvarliga brott. Ungdomsavdelningarna ska vara mindre och ha mer personal än vanliga avdelningar, med fokus på anpassat innehåll som skola och vård. Anstalterna ska även kunna ta emot 13-åringar som begår helt cp-grova brott.
Personligen tror jag att ungdomar som hamnat på fel väg i livet behöver hårda tag och tydliga riktlinjer för att komma på rätt bana igen. Till skillnad från vad alla vänsterblivna tror är människan inte ett oskrivet blad som kan formas genom olika sociala reformer som ungdomsgårdar och sån skit utan vissa är bråkstakar av naturen och då gör man dem inte en tjänst om man inte tydligt markerar vad som gäller. På sociala medier ser man dock en hel del tanter som i vanlig ordning skriker ”det handlar om BAAAARN!!!” och verkar tycka synd om 13-åriga mördare som nu potentiellt får ta lite hårdare konsekvenser av sina gärningar, men däremot verkar de inte tycka synd om mordoffren men det är en annan fråga.
Det som ska diskuteras är: är ungdomsfängelser en hit eller shit? Fungerar verkligen sossarnas ungdomsgårdar eller behöver inte unga som hamnat snett hårda tag och tydliga riktlinjer? Är det rimligt att ha obegränsad empati för ungdomar som begår grova våldsbrott? Varför tycker vissa personer så jävla synd om grovt kriminella men inte offren? Och vad blir den största skillnaden mellan ungdomsavdelningarna på fängelser och den tidigare slutna vården?
Personligen tror jag att ungdomar som hamnat på fel väg i livet behöver hårda tag och tydliga riktlinjer för att komma på rätt bana igen. Till skillnad från vad alla vänsterblivna tror är människan inte ett oskrivet blad som kan formas genom olika sociala reformer som ungdomsgårdar och sån skit utan vissa är bråkstakar av naturen och då gör man dem inte en tjänst om man inte tydligt markerar vad som gäller. På sociala medier ser man dock en hel del tanter som i vanlig ordning skriker ”det handlar om BAAAARN!!!” och verkar tycka synd om 13-åriga mördare som nu potentiellt får ta lite hårdare konsekvenser av sina gärningar, men däremot verkar de inte tycka synd om mordoffren men det är en annan fråga.
Det som ska diskuteras är: är ungdomsfängelser en hit eller shit? Fungerar verkligen sossarnas ungdomsgårdar eller behöver inte unga som hamnat snett hårda tag och tydliga riktlinjer? Är det rimligt att ha obegränsad empati för ungdomar som begår grova våldsbrott? Varför tycker vissa personer så jävla synd om grovt kriminella men inte offren? Och vad blir den största skillnaden mellan ungdomsavdelningarna på fängelser och den tidigare slutna vården?