Jag är kapitalist men...

Men har man en fabrik som drivs helt av AI, behöver man inte ha den i Sverige. Rent teoretiskt skull man faktiskt kunna göra AI:n även som konsument.

Problemet är hela tiden att när kostnaderna blir för höga, går man omkull, eller flyttar dit det är billigare att producera.

Fast en fabrik är ju också beroende av bra infrastruktur, mineraler, underhåll osv. Generellt har vi ju dock drivit bort/avskaffat mycket av våra företag från Europa med alla regler och höga skatter.

Precis, allting skulle jag säga börjar i USA.
Skulle USA vara villiga att förändra sig tror jag att många fantasirika människor skulle acceptera det eftersom USA är landet många vill bo i (konstigt nog). Tror inte bara det är på grund av att det är lukrativt för dom allra rikaste.
Tror också det skulle få en "trickle down"-effekt där många länder hänger på.

Jag håller med om att dessa ambitiösa och drivna individer med fantastiska idéer ska kunna bli rika. Men tycker ni inte, liksom jag, att det någonstans måste finnas en gräns?
Tycker också argumentet att fattigdomen minskar faller platt eftersom andelen människor som lever i fattigdom i USA idag är lika stor idag som på 70-talet.
Globalt sätt går det absolut ner och har gjort det sakta men säkert. Har dock svårt att ge mycket av allt cred till alla VDs i S&P500 bolagen.

Jag tar ett annat exempel.
GMs VD tjänade 1980 40ggr mer än företagets medianlön 1980.
Idag är GMs VDs lön 303ggr så stor.
Skapar GM nästan 8ggr mer i värde för samhället nu än vad det gjorde 1980?
Lägg därtill att 1980 var ungefär 850.000 människor anställda hos GM. Idag är den siffran ungefär 162.000 människor.
Har GMs VD ett skäligt arvode med tanke på att sysselsättningen hos bolaget minskat med 81% på 45år?

Definitivt är dom det! Kan också med säkerhet säga att dom även är duktiga på att gå över lik och knarka bort moralkompassen.


Nej, Elon Musk har sina tillgångar genom innehav i bolag. Precis som hela medelklassen plus delar av arbetarklassen.

Jag har ingen lösning. Jag delar bara med mig hur min kapitalistiska hjärna tänker just nu.
Snabb tanke jag haft är att ifall man når dessa fantasisummor, är att allt kapital över en viss gräns ska öronmärkas för innovation. Mer än så kan jag inte säga för att jag har ingen aning hur det skulle realiseras.
Och jag vet att exempelvis Elon redan använder sina pengar till innovation.

Fast fattigdomen i ett samhälle har väl mer att göra med hur staten bygger och förvaltar samhället än att några blir rika på produkter som allmänheten efterfrågar? Speciellt amerikanska miljardärer är ju också selfmade och har pga sin drivkraft och innovationsförmåga lyckats skapa otroliga företag. Dessa miljardärer är ju inga socialarbetare och det mesta av deras kapital omsätts ju faktiskt i deras bolag där dessa gör nytta för samhället.

Börja istället att granska statens budget och se hur lite den faktiskt lägger på utsatta medborgare, där finns mycket att göra.

Tycker inte det är svart eller vitt.
Jag tycker definitivt att världens allra rikaste har på tok för mycket privata tillgångar. Men bara för det skulle jag inte lägga över förvaltningen av det kapitalet i det svarta hål som kallas statsbudgeten.

I jakt på bolagstillväxt kommer ju företagens arbetare bli drabbade i slutändan. Får Mag-7 som dom vill kommer ju många av oss i medelklassen bli ersatta med AI vilket i sin tur kommer bidra till större vinstmarginaler -> aktiepriserna går upp -> ägarna blir ännu rikare.

Ja nu när medelklassen börjar drabbas så låter det annorlunda ;-) Arbetarklassen fick flytta, söka nya jobb eller omskola sig...

Även om den rikaste 1% av befolkningen besitter nära hälften av världens förmögenheter så har man bara ca 3-4 ggr i förmögenhet av det alla jordens stater omsätter per år. Alltså även om man beskattar de rikaste allt dessa hade skulle pengarna vara slut om 3-4 år.

Det vi får börja fundera över i våra samhällen är snarare att bredda sättet folk kan få olika inkomster, som t ex Norge med sin oljefond, införa basinkomst med extra inkomstmöjlighet vid skötsel av barn, sina äldre osv.

Ok, ska vi behöva ta det här igen.

Pengar är inte resurser. Om man tar Elons pengar och delar ut dem, så är de borta på ett kick, och ingen är rikare än innan. Inflationen äter upp pengarna. Det är precis som att pressa sedlar och dela ut dem. Det är inte resurser.
Elon äter inte en miljon gånger så stor frukost som dig eller mig. Han åker inte med fem tusen bilar till jobbet. Han bor inte i fem miljoner rum, och han läser inte tre miljoner böcker varje kväll.

Om Elon skulle ha halva USAs spannmålslager i källaren, eller hade hälften av USAs kvinnor anställda för att tvätta sin stjärt, så skulle vi kunna kalla honom för utsugare, och anklaga för att orättmätigt förbruka andras resurser.

Men nu är det bara pengar. Hypotetiska tillgångar. Det enda vettiga sättat att hantera dem, är att investera i saker som ger människor jobb och avkastning till Elon.

Att dela ut rika människors pengar ger inte människor någonting över huvud taget.

De människor som tänkt sig att man t ex skulle kunna få lägre hyror om man tog alla tillgångar från landlords i USA, och satte dem i händerna på de boende, skulle bli gruvligt besvikna. Det blir nämligen inte ett skit billigare. De pengar som man inbillat sig gått till "profit" måste man ändå ta ut hyresgästerna för att föreningen ska kunna he en hygglig ekonomi.

Argumentet mot "miljonärer" är i princip enbart moraliskt eller känslomässigt. Man äcklas (eller fascineras?) av någon anledning av tanken på att någon är "snuskigt rik", och sedan verkar man inte kunna sluta tänka på det, eller prata om det. Det blir som en besatthet. "Snuskigt rik" säljer tidningar, böcker och filmer. Människor verkar älska det, och hata det samtidigt.

Men rikedomar - till skillnad från resurser - är luft. Imponerande fluff, som inte går att äta.

Sen är det ju även så att först och främst definieras "fattig" helt beroende på var du bor.

En uteliggare i Sverige som väljer lägga sitt soss-bidrag på droger och alkohol eller en barnfamilj som kanske på öret går runt brukar ofta kalla sig fattiga.

I något annat land där du har varken bidrag eller får hjälp när du är hungrig ser ju inte de 2 exemplen som fattiga.

Så det jag undrar mest över är säg att du fick Elons förmögenhet att dela ut hans pengar till "fattiga" tror ni då på att det skulle göra nån skillnad för den enskilde människan mer än för stunden ? Pundarn skulle knarka upp sina, barnfamiljerna köpa onödiga saker som sedan slutar på återvinningen de allra fattigaste som inte har varken kläder eller går dagar utan mat skulle äta sig mätta och sedan spendera dem på nästa grej.
Man kan liksom inte ändra sådant så enkelt är det. Det bästa Sverige någonsin gjort är skapa fri utbildning så man får möjligheten att lära sig men inte ens de hjälper människor som helt enkelt inte vill lära sig.

Är det även orättvist att vissa vinner 200 miljoner på lotto medans de som aldrig spelar får chansen att få vinna ?

Bra synpunkt.

För hundra år sedan dog omkring 500 000 människor per år i klimatrelaterade katastrofer. Idag ligger siffran på cirka 25 000 per år, trots att jordens befolkning har fyrdubblats sedan 1925.

Tittar vi ännu längre tillbaka blir perspektivet ännu tydligare. För 200 år sedan var skillnaderna i levnadsstandard enorma – de flesta människor saknade el, rinnande vatten, toalett, värme, sjukvård och tillgång till utbildning. Bara en mycket liten del av befolkningen levde med någon form av bekvämlighet eller säkerhet.

Idag kan du, jag och de flesta i västvärlden nyttja nästan samma teknik och komfort som världens rikaste personer. Skillnaden mellan att vara medelklass och relativt rik har därmed nästan suddats ut helt.

👆 Ovan är en av huvudorsakerna till varför Socialdemokraterna och andra liknande partier velat importera röstboskap, deras gamla väljare är ganska nöjda med tillvaron och vill inte slåss mot kapitalismen längre.

Med all respekt... Kapital är en substantiell reell resurs - som ingen nation kan få nog av, men den måste baseras på en realkapitaltillväxt. Dagen efter Brexit 2016 sjönk pundet med nästan 10% - varför? Därför att vare sedel är en liten mikroaktie i aktiebolaget Storbritannien - som just fattat ett ekonomiskt sett dåligt beslut. Går oljepriset upp 10% stiger den norska kronan några procent därför att aktiebolaget Norge får ökade exportinkomster. Pengar motiverar individerna att arbeta och skapa ännu mer resurser. Med en någorlunda transparent och långsiktig centralbank så är kapital (likvida medel) den bästa resursen. Alla kan byta friktionsfritt med alla på marknaden - så länge det sker ansvarsfullt och lätt reglerat. Med en regering i ett U-land som bara trycker upp papperslappar med en ny nolla på valören varje månad är det den sämsta resursen.

Samhällsnytta är ett kapitel i sig. Det förekommer mycket inom den skattefinansierade välfärden som absolut inte är att betrakta som samhällsnytta. Ett klonat träd som konstinstallation, en parkbänk för 12 miljoner, Stegra, Nordvolt, Think Pink, badhus utan gäster, konstverket som består av en skrotad bil. Listan kan göras lång av saker som skattepengarna går till som inte har någon samhällsnytta över huvud taget.

När det gäller privata pengar så är det väl upp till individen eller företaget att göra så mycket eller lite "samhällsnytta" som man vill, det är ju ens egna pengar? Att låta staten bestämma över den privata ekonomin mer än vad som redan görs är helt fel väg. Vill jag lägga hela min förmögenhet på att köpa mark för att gräva ett stort hål bara för att det är kul att gräva ett stort hål så borde jag få göra det, så länge det inte förstör grundvattnet för grannar. Jag ser ingen som helst statlig rätt till det privata ägandet.