Romaner om kannibalism

Har nyligen läst Brendan Connells roman "Cannibals of Western Papua" med stor behållning. En berättelse om fader Torturo som ska bedriva missionsverksamhet på Papua Nya Guinea men som lyckas förlisa i en helikopterolycka långt från sin bas. Tillsammans med ett gäng andra vita och en infödd stam tillfångatas de av ett gäng brutala kannibaler. Blodet rinner, och kroppsdelar slukas. De förfasas av allt gore. Men efter ett tag finner den kristne pastorn oväntat exstatisk njutning i de sangviniska riterna.

Boken är inte sensationalisk utan snarare en taktfull och spännande berättelse med filosofisk intrig av det existensiella slaget och handlingen utvecklas på ett medryckande sätt, väcker viktiga frågor om tabun, den starkes rätt och personlighetens föränderliga natur.

Dessutom förs mina tankar till andra böcker som till exempel Joseph Conrads "Mörkrets hjärta" när Fader Torturo kommenterar inflygningen till ön såhär: “that vast expanse of green, deceptively beautiful, without any signs of highways, housing or civilization – instead a flowing sea of hypnotic violence." Jag tänker också på en intervju med Werner Herzog under inspelningen av Fitzcarraldo när han mitt i Amazonas-djungeln kommenterar det darwinistiska våldet runt honom med orden: "The birds don't sing, they just screech in pain".

Har någon läst något som behandlar tabubelagda ämnen filosofiskt?

https://www.amazon.com/Intellectual-.../dp/0691152195

Ett väldigt intressant ämne du tar upp. Jag själv är lite besatt utav detta och gillar att läsa böcker. Men jag gissar på att du läst på engelska? Själv skulle jag gärna vilja läsa på svenska, men inga böcker översätts längre i detta skitland.

Selma Lagerlöfs Bannlyst kretsar kring en man som i ett desperat läge gör sig skyldig till kannibalism, och hans ånger efteråt. Boken skrevs under första världskriget, som Lagerlöf kände avsky och vänjelse inför - i motsats till vad en del kanske tror var hon långt ifrån någon typisk "hurra-patriot" och inte heller militaristisk, hon uttrycker t ex i brev verserad distans inför Bondetåget 1914 och den ursinnigt polariserade debatt om försvaret, riksdagen och kungamakten som vintern och våren 1914 fyllde alla tidningar och mötessalar.

Ett boktips har jag. Det är dock ett slags kulturhistorisk essä och inte en roman: Eat me av zoologen Bill Schutt, utgiven 2017 av det medicinhistoriska museet The Wellcome Collections förlag [1].

Boken går igenom kannibalism bland människor och djur, både mytisk och verklig. Rituell kannibalism, vardagskannibalism (mer myt än verklighet) liksom nödkannibalism vid svält tas upp. Kannibalism och dess förhållande till galna ko-sjukan och "scrapie" bland får får också vara med på ett hörn. Givetvis nämns seriemördare med faiblesse för människofilé och även skräckfilmer på temat, men det är inget huvudnummer. Välskriven, lättläst akademikerprosa utan konstigheter.

[1] https://wellcomecollection.org/books/eat-me

Kanske inte vidare tillförande, men jag stötte häromdagen på romanen Rabbit Boss av Thomas Sanchez, vars öppningssekvens kretsar kring den sanna historien om hur en grupp Washo-indianer bevittnade kannibalismen som följde efter den misslyckade, nu mytomspunna, Donner-expeditionen. Att döma av det jag läst om romanen verkar kannibalismen och våldet löpa som en röd tråd genom hela romanens handling.