• 1
  • 2
2025-11-06, 10:28
  #1
Moderator
HelgeBuks avatar
I kommunen där jag bor och flera närliggande kommuner är det en het potatis med nedläggning av skolor och förskolor, eftersom det föds mycket färre barn de senaste fem åren och prognosen framöver är inte heller ljus.

Men jag tänkte att vi här kan diskutera andra möjliga lösningar. Trots allt fanns det skolor i varenda liten by för 100 år sen.

Att det är och blir färre barn än för 10-20 år sen är ett faktum överallt utom kanske i de största städerna. Det är förstås inte hållbart rent ekonomiskt att ha oförändrade lokaler och personal när barnen är hälften så många. Men att lägga ner en skola, sparar man ens speciellt mycket pengar på det? Utbildningsbudgeten får en minskad kostnad men byggnaden i sig finns ju kvar och kommunen måste ändå betala för åtminstone en minimal nivå av underhåll, eller bekosta en dyr rivning. De kan ju försöka sälja, men vem köper en nedlagd skola i avfolkningsbygd?

Jag tänker att det är bättre att använda byggnaden till det den är gjord för, men kanske gå ner till färre klasser, slå ihop så många klasser som behövs (1-3 i en klass och 4-6 i en klass t.ex) bara ha grundläggande lärarkompetens permanent på skolan medan specialiserade lärare ambulerar mellan de olika skolorna. Tisdagar har skola A idrott, onsdagar skola B, osv.
Även sånt som vaktmästare, skolsköterska, administrativ personal, rektor, kan ha hand om flera skolor och behöver inte vara på plats varje dag.

Blir det rum över (säkert!) kan man kanske hyra ut överblivna rum som kontorshotell, "co-working", föreningslokaler, eller egentligen vad som helst.

Det finns massvis med tänkbara lösningar om man inte fastnar i tänket att en skola måste se ut och fungera exakt som de har gjort från 2000-2025.

Vad sägs om mina ideer och har ni några andra? Det måste väl finnas andra lösningar än nedläggning och buss till centralorten?
Citera
2025-11-06, 10:48
  #2
Avstängd
StoreSvartes avatar
Bygg om skolorna till små fängelser kanske?
Citera
2025-11-06, 11:46
  #3
Medlem
stilichos avatar
Ett mycket relevant diskussionsämne för alla som bor i glesbygdskommuner (och storstadskommunerna är för övrigt inte förskonade de heller, men problemen är delvis annorlunda där ändå).

Det generella problemet tror jag är att kraven på skolor är höga och ökande. Det är helt enkelt svårt att göra små skolor när det finns så mycket specialistfunktioner som måste säkras. Det går egentligen inte att jämföra med det tidiga 1900-talets byskolor där det fanns ett klassrum och egentligen ingenting mer. Dagens skolor ska ha specialiserade idrottssalar och slöjdsalar samt förstås matsalar. Och det ska finnas stöd från specialistkompetenser i form av sjuksköterskor, kuratorer och specialpedagoger förutom förstås kraven på legitimerade lärare.

Allt det här sammantaget gör att det är väldigt svårt att driva utbildning i liten skala. Det behövs helt enkelt en viss storlek för att kunna slå ut specialistfunktionerna på tillräckligt många barn. Det är ju heller ingenting som har uppstått med de senaste årens demografiska problem utan drivkraften att centralisera skolor har funnits i 60-70 år nu.

Vill man verkligen värna om småskolor så finns det egentligen ingen annan utväg än att lätta på kraven. Små skolor har fördelar, som närhet till hemmet och bättre förankring i lokalsamhället. Men de kan inte utnyttja dessa fördelar om de måste spela på en spelplan designad för betydligt större skolor. Att dela på resurser och kompetenser går i teorin, men det blir ett väldigt körande för personalen och mycket bussande av barnen. Resultatet är dyrt och dåligt. Det kan fortfarande vara värt det jämfört med alternativet att lägga ned skolan och tvinga barnen att gå i skolan någon helt annanstans, men det kan aldrig bli lika bra som skolorna i de större tätorterna.
Citera
2025-11-06, 11:55
  #4
Medlem
YP4XQs avatar
De skulle ju kunna ha kvar skolgången precis som vanligt med samma lärare, undervisningstid och materiel med mera då det är en typ fast kostnad år efter år, inget förändras. Men visst lite nedskärning i personal blir det ju med färre elever.

MEN jag förmodar kommunerna får pengar av staten per elev eller liknande så det inte går? Och staten som 100% av allt är låsta i tillväxtsystemet? Allt måste öka, till tidens ände...

edit: Eller passa på att göra om skolsystemet på riktigt. Upprätta skolgårdar med lite riktiga saker att göra, trädgårdar med buskar och kanske till och med djurhållning, ekonomi, och förvaltning av alltihopa med ledning av lärare, vuxna och andra högskolor med rätta lärorna för det.

De klipper växter, lägger till kompost som blir jordförbättring. De överlåter träden till faddrar som i sin tur får ta över.

Det skulle bygga gemenskap och riktigt lärande och förberedande inför vuxenlivet.
__________________
Senast redigerad av YP4XQ 2025-11-06 kl. 11:58.
Citera
2025-11-06, 11:58
  #5
Medlem
kraftfoders avatar
När samhället var mera planerat, kunde skolnämnden räkna ut nyfödda och anpassa skolorna efter detta, Jag pratar om åk 1-9 och gymnasiet. När friskolereformen började på 90-talet blev det "grus i maskineriet" kan man säga.. Kommunernas planering "rasade samman".
Det är därför det ser ut som det gör nu.

Ungefär.
Citera
2025-11-06, 12:46
  #6
Medlem
Sun Rulers avatar
Det är en intressant frågeställning och det vikande elevunderlaget innebär i mångt och mycket många nedlagda skolor runt om i landet.

Dock så hade det varit intressant om det fanns forskning på området som kunde belysa de potentiella samhällsvinsterna på sikt med mindre klasser, där lärare erhåller mer tid per elev.

Problemet är dock att även om det skulle visa sig att det lönar sig ur ett samhällsperspektiv på lång sikt att rädda många skolor och hålla dem igång trots mindre klasser, så skulle kommunerna ändå stänga dessa. De tänker kortsiktigt förutom när det gäller badhus...
Citera
2025-11-06, 13:05
  #7
Medlem
orrtupps avatar
Citat:
Ursprungligen postat av HelgeBuk
I kommunen där jag bor och flera närliggande kommuner är det en het potatis med nedläggning av skolor och förskolor, eftersom det föds mycket färre barn de senaste fem åren och prognosen framöver är inte heller ljus.

Men jag tänkte att vi här kan diskutera andra möjliga lösningar. Trots allt fanns det skolor i varenda liten by för 100 år sen.

Att det är och blir färre barn än för 10-20 år sen är ett faktum överallt utom kanske i de största städerna. Det är förstås inte hållbart rent ekonomiskt att ha oförändrade lokaler och personal när barnen är hälften så många. Men att lägga ner en skola, sparar man ens speciellt mycket pengar på det? Utbildningsbudgeten får en minskad kostnad men byggnaden i sig finns ju kvar och kommunen måste ändå betala för åtminstone en minimal nivå av underhåll, eller bekosta en dyr rivning. De kan ju försöka sälja, men vem köper en nedlagd skola i avfolkningsbygd?

Jag tänker att det är bättre att använda byggnaden till det den är gjord för, men kanske gå ner till färre klasser, slå ihop så många klasser som behövs (1-3 i en klass och 4-6 i en klass t.ex) bara ha grundläggande lärarkompetens permanent på skolan medan specialiserade lärare ambulerar mellan de olika skolorna. Tisdagar har skola A idrott, onsdagar skola B, osv.
Även sånt som vaktmästare, skolsköterska, administrativ personal, rektor, kan ha hand om flera skolor och behöver inte vara på plats varje dag.

Blir det rum över (säkert!) kan man kanske hyra ut överblivna rum som kontorshotell, "co-working", föreningslokaler, eller egentligen vad som helst.

Det finns massvis med tänkbara lösningar om man inte fastnar i tänket att en skola måste se ut och fungera exakt som de har gjort från 2000-2025.

Vad sägs om mina ideer och har ni några andra? Det måste väl finnas andra lösningar än nedläggning och buss till centralorten?
Det är bra att barnkullarna minskat så att skolor och dagis kan lägga ner, då kan personalen skola om sig till hemtjänsten där det behövs folk.
Citera
2025-11-06, 13:47
  #8
Medlem
PungiMunninens avatar
Citat:
Ursprungligen postat av HelgeBuk
I kommunen där jag bor och flera närliggande kommuner är det en het potatis med nedläggning av skolor och förskolor, eftersom det föds mycket färre barn de senaste fem åren och prognosen framöver är inte heller ljus.

Well .. man har klagar på att det är för stora klasser - för mycket elever och för få lärare. Nu har ju problemet löst sig själv automagiskt. Och istället för att utnyttja det så .. lägger man ner skolor och slår ihop klasser så att man kan fortsätta ha för många elever per lärare.

Detta betyder att man sparkar en jävla massa lärare. Hoppas ingen stackare trodde på branchens "det SKRIIIIIIKS efter folk!" och gick lärarutbildningen.
Citera
2025-11-06, 13:48
  #9
Medlem
PungiMunninens avatar
Citat:
Ursprungligen postat av orrtupp
Det är bra att barnkullarna minskat så att skolor och dagis kan lägga ner, då kan personalen skola om sig till hemtjänsten där det behövs folk.

Eller så ger man inte hemtjänst till människor som inte skaffar barn. Ser man inte till att skaffa en nästkommande generation ska man inte ta hjälp av andra som skaffat barn.
Citera
2025-11-06, 13:58
  #10
Medlem
orrtupps avatar
Citat:
Ursprungligen postat av PungiMunninen
Eller så ger man inte hemtjänst till människor som inte skaffar barn. Ser man inte till att skaffa en nästkommande generation ska man inte ta hjälp av andra som skaffat barn.
De som inte skaffat barn har ju betalat lika mycket skatt men varit billigare för samhället och dessutom tagit större ansvar för miljön.
Citera
2025-11-06, 14:31
  #11
Medlem
Mindre klasser är väl bra? Mer tid per barn. Kanske inte så effektivt ur det kommunala budget perspektivet. Men troligen bättre för barnen. Så det enda sättet att få det att gå ihop är väl att slå samman skolor.

Annars är det som allt annat kommuner och regioner gör. Det går i vågor. Ålderdomshem byggdes om till flyktingboenden, som sedan byggdes om till något annat. Så rullar det på.

Så om vi bara skall bli äldre och äldre så kommer de väl snart att få byggas om till ålderdomshem igen. Pensionärs-dagis.
Citera
2025-11-06, 15:26
  #12
Medlem
1. Arbets- och försörjningssituationen är inte bättre. Bara för att fler bildar par och skaffar barn betyder inte att de per automatik får ett bra arbete och kan försörja sig. Vidare så har flertalet politiker propagerat för nyliberalism och frihandel varvid företag stuckit och med dagens öppna handel kan de sätta produktionen i låglöne och lågskatteland och ändå sälja produkterna i Europa.

2. Massiv invandring av parasiter och kriminella som gör situationen i kommunerna ohållbara. Folk inser att saker och ting blivit värre och väljer att aktivt inte skaffa barn därför att om det blir illa vill man kunna sticka utan att ha en unge vid halsen. Man är helt enkelt tvungen att sticka dit arbetet finns och vill inte bli nedtyngd.

3. Kvinnor har blivit de senaste 50 åren itutade att män är onda och att förhållanden är illa för dem varvid de har anpassat sig till det. När de sedan har blivit 60-70 år gamla och att det kanske inte var riktigt så illa som de blev propagerade för är det redan för sent. Det finns några artiklar där en del feminister har "ångrat" sig, men nu är det så pass då de är i den äldre åldern.

4. Det var lättare förr. Så är det inte idag. Allt är mer reglerat och du kan knappt gå på toaletten utan att först fylla i en EU-blankett. Samhället var mer överseende och tillåtande där folk kunde agera. Nu väntar mer regler, fler lagar och du ska snart inte ens kunna skriva på FB utan att först ha fått tillstånd med bank-id. Snart behöver du väl öppna upp mobilen och använda bank-id för att få tillstånd för sex och kontroll av ålder och ID.
Citera
  • 1
  • 2

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in