Birgitta Ed vs Aftonbladet – jakt på statsministerns barn eller rättvis granskning?

Birgitta Ed fullständigt går i clinch med Aftonbladet efter deras avslöjande om hennes dotters fest på Harpsund.
Hon kallar artiklarna oacceptabla och påstår att mediehusen jagar deras barn utan hänsyn till privatliv och säkerhet.
Samtidigt säger hon att residensen används helt enligt reglerna och att familjen varit transparent men vem tror egentligen på det när det ändå läcker och ifrågasätts offentligt?
Det smarta med Eds drag är att hon inte bara försöker förklara saken utan flyttar diskussionen till ett större och känsligare ämne nämligen det hårda klimatet för politiker och deras familjer i media där hat och hot blivit vardag.
Hon spelar på sympatin för att få folk att se Aftonbladets granskning som en personlig attack snarare än granskning av offentliga resurser.
Men är det inte lite typiskt att man ska kunna göra precis vad som helst på statens bekostnad och om det på nåt sätt blir ifrågasatt då är det censur och trakasserier?
Var går egentligen gränsen?
Ska politiker och deras närmaste slippa granskning för att de råkar vara offentliga personer?Det här är långt ifrån bara en familjefråga.
Det handlar om hur vi i Sverige vill ha det med transparens medias roll och integritetsskydd i en tid när allt säljs som sensationsstoff och alla kan hängas ut på nätet.
Birgitta Eds beslut att gå till attack är både listigt och symptomatiskt för hur makten hanterar kritik numera.Samtidigt finns kritiken mot Birgitta Ed att hon flyttar fokus från sakfrågan alltså användningen av statsministerresidensen för privata fester till ett känslomässigt narrativ om hat, hot och mediehets.
Detta uppfattas som taktiskt men undvikande av verkliga frågor om ansvar och transparens.
Hennes påstående att Aftonbladet jagar deras barn uppfattas som ett försök att oskyldiggöra offentlig granskning genom att spela på sympatier snarare än fakta vilket väcker frågor om offentliga personers och deras närståendes rätt till kritisk granskning.Kritiker menar att hennes försvar raljerar med allmänhetens rätt att veta hur offentliga resurser används och snarare spär på misstänksamhet mot makten än bidrar till transparens.
Hennes starka ton och svepande anklagelser mot medierna riskerar att underminera pressens roll som granskare och fördjupar polariseringen.
Det finns också kritik mot att statsministerfamiljen flera gånger använder residensen för privata ändamål vilket kan uppfattas som privatisering av offentliga resurser.

Vad tycker ni?
Är medias granskning befogad eller går den för långt när familj och barn dras in?
Hur ska vi förhålla oss till transparens kontra skydd av privatliv i politiken?
Är det rimligt att behandla familjemedlemmar annorlunda i granskningen?

Du sätter fingret på kärnfrågan – granskning kontra integritet – men jag tror du underskattar hur makten systematiskt gömmer sig bakom just "hets mot familjen" när något börjar lukta illa. Det här handlar inte om barn, det handlar om att statsministerns hushåll använder Harpsund som om det vore ett sommarställe.

Politiker, särskilt de borgerliga, har tappat kontakten med verkligheten. Busch poserar som soldat på turistresa och Kristersson låtsas att lägenhetsaffärer och familjefester är ”statligt arbete”. När de blir påkomna skriker de "drev" och "hot". Det är inte bara fegt – det är ett sätt att avväpna granskning.

Pressen ska inte backa när makten gömmer sig bakom sina barn.

Problemet jag har är att publiceringen egentligen handlar om att smutskasta sina politiska motståndare. Alla förstår ju att man aldrig publicerat något liknande om det handlat om en socialdemokratisk statsminister.

Så de gör rätt som granskar makten för en gångs skull (något som Aftonbladet annars fått om bakfoten och istället granskar folket). Men det är naturligtvis ett otroligt hyckleri.

Makten har lärt sig knepet: ropa 'hets mot familjen' så fort någon ställer en obekväm fråga. Men om statsministern använder Harpsund som sommarstuga och Busch poserar som soldat – då är det inte privatliv, det är politik. Granskning är inte förföljelse, det är demokrati.

Jag borde egentligen tiga om det här, men Säpo ringde Aftonbladets ägare och varnade dem. Det säger allt.

Det handlar om att kontrollera informationen.
Tjockis har inga problem att fläcka ut sig i media och spela "präst" när det är hon som kontrollerar narrativet.
Men nu har de ingen kontroll, därav skrika om drev och liknande. De hade inga problem att exponera sina barn i marknadsföringssyfte när barnen var unga och omyndiga.
Men nu när barnen är myndiga så är det inte okej att exponera dem?

Uffe känns mer och mer som Trump gällande mygel, korruption och inkompetensutnämningar av olika positioner.

Vad jag tycker? Att du verkar vara en lika stor idiot som Aftonbladets reporter.

Inget fel har begåtts juridiskt, då Harpsund är statsministerns sommarställe, om än bara till låns under en period. Skattebetalarna har inte haft några kostnader för festen, som dom inte skulle ha haft om det inte varit någon fest.

Det är väl knappast någon slump, att det här "sparats" och "läcker ut" under ett valår 2 år efter själva händelsen.

Hur skulle det vara om politiker höll sig till politik, i stället för att försöka smutskasta sina meningsmotståndare?

Det här är fan det smutsigaste sossarna försökt med på länge. Det finns ingen värdighet och självrespekt kvar längre.