Citat:
Det är helt riktigt.
Men precis som när människor fått papper på att deras partner inte är narcissist, så går de över till att mena att partnern är en dold narcissist.
Efter ryska revolutionen, så ägnade man sjuttio år åt att jaga dolda borgare. Även fast ALLT var förstatligat, så lurade fienden bakom hörnet. Varje tecken på borgerliga tankar skulle kvävas, för plötsligen var det inte längre en fråga om vem som äger produktionsmedlen, utan en fråga om mentalitet.
Kvinnor i Sverige idag har rösträtt och de är fria att göra sina egna livsval på alla områden. Ändå anser feminister att kvinnor styrs av män. Det är små subtila signaler, mikroagressioner, "weaponized incompetence" och fans och hans moster. Jag som man kan i princip inte ha med en kvinna att göra, utan att förtrycka henne. Om jag ska ha kontakt med kvinnor, så måste det vara medveten om min förtryckande potential osv.
Något som gör feminister rasande, är när män drar sig undan. När de inte vill leka mamma pappa barn. När de inte vill ha kontakt. När de föredrar sällskapet av andra män, framför kvinnor.
Anledningen är förstås att det berövar feminister på alla orättvisor. Det är precis som den tomhet som hustrumisshandlaren känner när kärringen till slut sticker. Vem ska han nu slå på?
Jag tror att förklaringen till att det fortfarande finns feminism i väst, är psykologisk. Antagonismen fyller en viss psykologisk funktion för många kvinnor. De måste få rasa. De måste få knyta näven i fickan. De måste få hata.
Det enda möjliga botemedlet, tror jag är att utbilda människor i skillnaden mellan män och kvinnor. Kunskap minskar ilska.