Nidingsdådet i Ottebro den 10 augusti 1893 (i Näshulta socken i Södermanland)

Natten till den 10 augusti 1893 gick Carl August Larsson in i en hage där det gick två hästar och fäste diverse metallskrot på dem samt dynamit. Efter att ha bundit hästarna vid en gärdesgård, apterat dynamiten och tänt stubintrådarna lyckades den ena hästen stampa av den ena stubintråden och undkomma medan den andra hästen sprängdes i luften.

Nidingen som anställde massakern i Ottebro hette Carl August Larsson. Han föddes i Näshulta socken i Södermanland den 2 augusti 1868 som enda barn till ett torparpar som senare blev ägare till den jord de brukade.

För sprängdådet dömdes Larsson den 4 juni 1894 för uppsåtlig skadegörelse av annans egendom till ett års straffarbete och att ersätta hästens ägare för dennes förlust. Den 4 juni 1895 dömdes han för falskt åtal till straffarbete i fyra månader och att vara förlustig medborgerligt förtroende ett år utöver strafftiden. Den 29 februari 1896 dömdes han för skadegörelse till ett års straffarbete samt förlust av medborgerligt förtroende ett år utöver strafftiden. Han frigavs den 9 augusti 1896.

Den 1 april 1900 förklarades han sinnessjuk och den 28 april 1902 kom han till Uppsala hospital där han sedermera avled den 16 mars 1917.

Tack för en intressant tråd.

Han var verkligen inte till någon glädje för sina stackars föräldrar. Gällande de brott han dömdes så märker man att allt inte stod rätt till. Nu vet jag i o f s inte något gällande det falska åtalet samt vad för slags skadegörelse han blev dömd för.

Vet du vad det var som gjorde att Larsson blev förklarad sinnessjuk 1900 och intogs på hospital "vård"?

Man undrar ju var TS har tagit historien från. Vilka källor?
Sedan lär herr Larson inte ha blivit dömd för falskt åtal?

Dåtidens dagstidningar via tjänsten digitaliserade dagstidningar och från husförhörslängder.

.

I november 1892 stod han inför häradsrätten, misstänkt för att ha slagit armen av en annan person - han svor sig fri genom värjemålsed.

Det "falska åtalet" handlade om att han instämt kronolänsman Ludvig Göthman till tinget för ärekränkning. Denne medgav det faktiska men lade fram skriftliga bevis för att hans yttranden var sanningsenliga.

Hästens ägare instämde Larsson till Rekarne häradsrätt för att få ut ersättning. Domen därifrån löd på 1 års straffarbete och 1000 kronor och 20 öre som ersättning till hästen ägare (450 kronor) och resten för rättegångskostnaderna. Emellertid rev hovrätten upp domen efter en tid och såg till att Larsson frigavs. Sedan blev det fler turer.

Det framkom att Larsson och hans föräldrar hade hyst agg till handlanden Larsson och dennes familj i 10 år. Efter frigivningen flyttade handlande Larsson från socknen.

Domstolsreferat finns i Eskilstunakuriren 1894-04-30 på drygt två spalter, och 1894-06-07 på 3½ spalt. Det var knökfullt i rättssalen.

Vilket husförhör? Vilken husförhörslängd?
Vilken häradsrätt?

Rekarne häradsrätt har jag redan nämnt.

Husförhörslängd för Näshulta socken i Södermanland 1891-1895 (Fräjd och enskilda anteckningar) https://sok.riksarkivet.se/bildvisni...%2C2003&cv=152

Husförhörslängd för Näshulta socken i Södermanland 1896-1900 (anteckningar om frejd m.m.) https://sok.riksarkivet.se/bildvisni...%2C1314&cv=162

Husförhörslängd för Näshulta socken i Södermanland 1901-1905 (anteckningar om frejd m.m.) https://sok.riksarkivet.se/bildvisni...%2C1180&cv=170

Husförhörslängd för Näshulta socken i Södermanland 1906-1910 (anteckningar om frejd m.m.) https://sok.riksarkivet.se/bildvisni...%2C1746&cv=169

För nyare längder krävs inloggning på Riksarkivets sida, det är bara att skaffa ett användarnamn och ett lösenord - inget annat.

Tack, nästa gång skriver man källan invid uppgiften.
(gärna som Näshulta A13 s.162, alt: Rekarne tingslags häradsrätt SE/ULA/11270/A I a/39)

Det verkar som att du också har använt tidningsnotiser och inte transkriptioner av domen ifråga. Man kan ju också undra varför du skapar en tråd om en händelse utan något sammanhang.

Precis, inga domstolsprotokoll. Det har jag aldrig använt mig av. Det räcker oftast med tidningsreferat, uppgifter från husförhörslängder och polisunderrättelser - men inte den här gången.

Du kan hitta ganska intressanta uppgifter om samhället, dess släktrelationer osv. om du väl hittar domen i domboken.
Domen är från sent 1800-tal så texten är rätt lättläst.


Jag kräver inte andra på källor. Det är skillnad på att slentrianmässigt kräva källor på saker som du anser är fel i en diskussion och ange källor till lättillgängliga historiska data som man skriver om. Jag brukar inte ange källa på allmänbildning, däremot uppger jag alltid källor på historiska data såsom denna historia i TS, som finns lättillgängligt i kyrkböckerna.