Citat:
Hej! Jag har alltid velat klara mina sysslor utan lampa,tex klä av mig och klä på mig och bädda ner mig i sängen. Jag skulle aldrig tända lampan på nattygsbordet om det kommer ett meddelande på mobilen. Är det kväll så ska det vara mörkt. Min fru sedan 30 år är helt tvärt om hon behöver tända för att göra minsta aktivitet. Till exempel läsa ett meddelande på mobilen,som om det inte räckte med ljuset från mobilen. Hon vet om min irritation men väljer hellre lite bannor ganska ofta. Känner ni igen er?
Jag är bara kompis men när jag hänger i mina kompisars hus (tjejer). Den ena släcker allt för att spara ström fast jag visar att det är billigt att ha en lampa på. Den andra gillar inte lampor. Så de går omkring i huset medan det skymmer, på dagen får man inte ha lampa på... sedan sätter de på en fjöslampa, de har inga starkare lampor alls. Sedan om man har otur kommer en av kompisarna och släcker den. Lever i evigt mörker när jag hänger med dem.
Citat:
Ja. "Mina behov är dina behov".
Att kvinnor är mer empatiska än män är en sanning med modifikation. Deras "varmare kläder, mer mat, fler lampor tända" bygger på en sorts ganska grova generaliseringar, som inte har särskilt mycket att göra med att sätta sig in i en enskild individs situation. Om jag kan klä på mig och äta frukost i mörkret, så är det av någon anledning väldigt provocerande.
Att kvinnor är mer empatiska än män är en sanning med modifikation. Deras "varmare kläder, mer mat, fler lampor tända" bygger på en sorts ganska grova generaliseringar, som inte har särskilt mycket att göra med att sätta sig in i en enskild individs situation. Om jag kan klä på mig och äta frukost i mörkret, så är det av någon anledning väldigt provocerande.
Typiskt neurotypiska kvinnor, blir galen på dem. De anser sig empatiska, men bara med helt generella regler, de kan aldrig specialanpassa sig till någon nära. Är det någon de inte förstår, så uteblir empatin helt. Detta anses vara sociala skills.
Medan jag vet hur alla mina kompisar vill ha det med nästan alla saker.