Citat:
Ursprungligen postat av
bajspannkaka
Det har funnits tillfällen. När jag varit på konferenser med jobbet. Eller på andra fester. Där kvinnor uppvaktat mig. Men jag har aldrig varit otrogen. Jag har dansat, skrattat och haft trevligt. Men när inviter kommit till att "följa med upp på rummet". Så har jag alltid avvikit hur full jag än varit. Otrohet är inte min grej.....
Här hörs det att du är väldigt stark i dina värderingar och att du är att lita på. Fortsätt så!
Har läst hela tråden och tänkt lite. Din frustration hörs verkligen – det är tungt att känna sig ensam i längtan efter närhet, särskilt när småbarn, jobb och hus tar all energi. När jag läser det du skriver ser jag att du beskriver situationen nästan som en balansräkning: du radar upp vad
du gör och ger (pengar, mat, renovering, initiativ till sex) och vad hon
inte ger tillbaka (uppskattning, initiativ, glad stämning). Det kan vara sant att du gör mycket – men bristen på självinsikt märks i att du inte riktigt verkar stanna upp vid
hur ditt eget beteende påverkar relationen. När du nämner att du själv dricker för mycket blir det en rad i förbifarten. För väldigt många skulle just det vara en stor broms för både uppskattning och lust - av flera anledningar.
Du verkar inte riktigt vilja stanna vid självreflektion. Och då menar jag inte att du inte reflekterar alls – men det låter som att du fastnar i en ensidig bild: att du gör din del, men inte riktigt ser att relationen är mer än prestation och logistik. Det gör att din lösning spontant verkar bli “antingen får jag sex eller så separerar jag” istället för “vad gör att hon inte känner sig nära mig längre – och vad har jag för roll i det?”.
För kanske är det du längtar efter...att bli nära, uppskattad och sedd – inte bara i sängen, utan som partner? Isf. blir frågan mer "vad kan jag göra/ändra för att det ska kännas möjligt för henne också?".
Med en duktig psykolog som sysslar med parterapi skulle ni kunna utreda vad ni behöver förändra.
Googla parterapeuter tillsammans?! Gör det till ett projekt! Framhåll att du
behöver att ni går nu i syfte att komma närmare, bli gladare och få ett trevligare liv ihop istället för att hamna i förakt, skuldfördelning, tjat och ensamhet.