https://www.reddit.com/r/Sverige/com...l_ha_snapchat/
Såg en tråd på Reddit där en förälder undrade om deras 10-åring borde få Snapchat. Det väckte en del tankar.
När jag var 10 var det ingen som pratade om streaks eller AI-filter. Vi hade Facebook – och innan dess Lunarstorm, Bilddagboken och MSN Messenger. Det var en tid då man skrev “trött…” som status och hoppades att någon skulle kommentera “samma här 😴”. Man loggade in och ut på MSN bara för att få uppmärksamhet, och varje gång någon skrev “gilla för en sanning”* kändes det som att man var med i ett socialt experiment.
Mobilen? Det var en Sony Ericsson med färgskärm som man kunde spela Bounce på. Eller en Nokia där Snake var det mest avancerade man kunde göra. Man skickade SMS med T9 och kämpade för att inte gå över 160 tecken – för då blev det dyrt.
Nu vill 10-åringar ha Snapchat. En app där bilder försvinner, där vänskap mäts i eld-emojis, och där man kan se ut som en animefigur med ett klick. Det är som om hela barndomen blivit en Netflix-serie med filter.
Jag säger inte att det var bättre förr – men det var definitivt mer… analogt. Man fick vänta på att någon skulle svara. Man skrev “brb” och faktiskt kom tillbaka. Man hade en digitalkamera med 2 megapixel och tyckte det var high tech.
Så frågan är: ska vi ge 10-åringar Snapchat, eller borde vi tvinga dem att uppleva den äkta känslan av att bli ghostad via MSN och att ladda upp sin profilbild via USB?