Citat:
Ursprungligen postat av
LeTeigneux
Hela tanken med kyrkoval är fel.
Man kan inte rösta om vad Guds vilja är.
Systemet skapades under socialdemokratins storhetstid som ett sätt att göra kyrkan ofarlig och ta kontroll över den.
Men nu är det som det är. Så alla medlemmar i svenska kyrkan som bryr sig om kyrkan bör trots allt gå och rösta. Som en motvikt till feministerna, asylaktivisterna, klimatfanatikerna och HBTQ-arna bland de etablerade partierna.
De partier som ställer upp i kyrkovalet och som i viss mån kan erbjuda en motvikt till detta är vad jag kan bedöma: AFS, SD eller kanske Frimodig Kyrka.
Citat:
Hela tanken med kyrkoval är fel.
Kan inte annat än hålla med.
Vems tanke var det?
Citat:
Man kan inte rösta om vad Guds vilja är.
Helt rätt.
Citat:
Systemet skapades under socialdemokratins storhetstid som ett sätt att göra kyrkan ofarlig och ta kontroll över den.
Jag kunde inte bry mig mindre om vilket politiskt parti det var, som startade
byråkratin men detta är intressant:
Citat:
Men nu är det som det är. Så alla medlemmar i svenska kyrkan som bryr sig om kyrkan bör trots allt gå och rösta. Som en motvikt till feministerna, asylaktivisterna, klimatfanatikerna och HBTQ-arna bland de etablerade partierna.
Ja, just det ja. Det är väl precis det, som kyrkovalet handlar om men inte borde handla om?
Eller?
Citat:
De partier som ställer upp i kyrkovalet och som i viss mån kan erbjuda en motvikt till detta är vad jag kan bedöma: AFS, SD eller kanske Frimodig Kyrka.
Där ser en.
Består inte AFS av ateister?
Har
du röstat än?
Citat:
Historik
Till och med 1994 ägde de direkta kyrkliga valen rum i oktober samma år som de allmänna valen, och mandatperioden var från 1970 tre år. 1994 valdes kyrkofullmäktige för tre år, medan mandatperioden i de allmänna valen då ändrades till att vara fyra år. Därmed kom det sig att det arrangerades kyrkliga val i september 1997 (fortfarande av de statliga och kommunala myndigheterna) för en period av fyra år, eftersom de allmänna valen ägde rum först 1998. Syftet var att åstadkomma val under olika år framöver samt att övergången från statlig till mer självstyrande kyrka skulle ske med ledamöter som deltagit i övergången.
Den 16 september 2001 var första gången som kyrkan ansvarade för valen, och det var också första gången som valen till stiftsfullmäktige och kyrkomötet blev direkta (tidigare utsågs dessa organ indirekt genom elektorer i församlingarna). Mandatperioden blev då också fyra år. Därefter har kyrkoval ägt rum den 18 september 2005, 20 september 2009, 15 september 2013, 17 september 2017 och 19 september 2021.
År 2011 beslöt kyrkomötet att två av dess ledamöter ska väljas av kyrkoråden Svenska kyrkans utlandsförsamlingar.[1]
Nomineringsgrupper
Nomineringsgrupp
I de direkta kyrkliga valen fördelas mandaten proportionellt utifrån kandidatlistor. Dessa kandidatlistor sammanställs av nomineringsgrupper, som är motsvarigheten till politiska partier. Eftersom Svenska kyrkan varit statskyrka har de sekulära partierna sedan 1930-talet ställt upp även i de kyrkliga valen, men på senare år har några av partierna dragit sig ur och flera nomineringsgrupper orienterade efter kyrkliga frågor har bildats.
.
Ja, intressant eller inte, det är frågan.
Avslutar med
detta, tydligen viktiga.
