Har den svenska skogen plötsligt blivit sjuk?

är inte det där bara en myt från skogsbolagen?
Om man försöker ta sig fram i en oröjd plantering så finns det hur mycket grönmassa som helst.

Inte enligt de kontakter jag har som finns i branschen. Men jag vet att det råder delade meningar om detta, men jag tror det primärt är jägarna som försvarar sina intressen.

Att det uppstår skador på ung tallskog beror väl också på att det röjs så hårt att det blir bara tall kvar för älgarna att beta på när de inte kommer åt riset på marken under vintern.

Det är en summa av ett flertal faktorer.

Den största förändringen är att man inte tidigare räknat med alla utsläpp av kol, vilket gjorde att kolinlagringen framstod som större än vad den egentligen var. Den största skillnaden gäller utsläpp från marken, och speciellt efter trakthyggesbruk (kalhyggen). Direkta mätningar av utsläppen har visat att de dels är mycket större och dels pågår betydligt längre än vad man räknat med (ett kalhygge går med "kolinlagringsminus" i upp till 30 år, dvs. trots att de nya träden börjat växa "år ett").

Den andra faktorn är en (sannolikt medveten) felräkning, dvs. man har av politiska orsaker och/eller under politiskt tryck överskattat hur mycket skogen växer. Detta för att få en så stor "kolsänka" som möjligt, vilket man kan använda för att matematiskt kompensera andra kolutsläpp (framförallt trafik/transport, som är där det riktigt klämmer). Och på det viset undvika "politiskt smärtsamma beslut". Men de senaste åren har man varit tvungen att korrigera uträkningarna, dels för att det finns nya forskningsresultat (som visar att det inte stämmer), dels pga. nya striktare regler för hur man får räkna.

Till de två ovanstående "tekniska" felen kommer att det nu också finns nya data som visar att skogen faktiskt också växer sämre. Att exakt förklara vad det beror kan man inte ännu, eftersom den minskade lokala tillväxten korrelerar med både "för litet vatten", "för mycket vatten", "temperatur" mm. Sammantaget är den "vetenskapliga killgissningen" att det är fråga om en ökad variation i klimatdrivna faktorer. Dvs. våra naturliga träd (gran, tall, björk) är anpassade till en kontinuerlig rätt stabil årscykel av vinter, vår, sommar, höst, utan längre perioder med "extremväder" och egentligen utan "extremer" överlag. Så man tror (kraftigt förenklat) att träden liksom "pausar" sin tillväxt om/när det flippar ut tillräckligt. Som "extra tidig vår + sen frost", "längre torrperioder", "längre blötperioder", "tidigare snösmältning (mindre vatten kvar i marken när "vårvärmen kommer") osv. I den här delen av felkalkyleringen finns också ett "tekniskt" fel, man har liksom antagit att när klimatförändringen leder till längre växtperiod och mera regn så skulle årstillväxten öka i motsvarande grad (enkel plus-minusmatematik). Men den beräknade ökningen har inte infallit, och hur "skogen" funkar tycks vara en betydligt mer komplex grej i verkligheten.

- - -

Av ovanstående orsaker är en av de föreslagna "lösningarna" (regeringen tog emot en SOU om skogen bara för några veckor sen, SOU = Statens offentliga utredningar) att i stor skala börja gödsla svensk skog. Detta av två politiska orsaker: annars kommer Tidös klimatpolitik att visa sig ha varit helt katastrofal för Sverige (rent ekonomiskt, vad man än annars tycker om den) och kan man inte pumpa upp tillväxten så måste man gå på den andra ratten = minska uttaget (dvs. klämma åt skogsindustrin med kraftigt minskad avverkning). Men tidigare försök med skogsgödsling har visat en massa negativa effekter, inte minst på kvaliteten av själva träet. Generellt kan man säga att det funkar någotsånär bara när det gäller granplanteringar på näringsfattig ängsmark och "försnabbad massavedsproduktion" (där det inte gör nåt att kvaliteten och försäljningspriset är lågt). Därför har man inte på decennier sysslat med skogsgödsling, annat än i speciella fall.

Men för skogsindustrin och den "klimatförändringskritiska" delen av svensk politik så är den kortsiktiga skogstillväxt man (kanske) kunde få till viktigare än att bry sig om de långsiktiga negativa effekterna. Och dessutom är det så att den egentliga smällen kommer att tas av en massa skogsägare som lurats att sprida ut näring i sin skog, och den kommer först om nåt/några decennier, när de mikrober och svampar som finns i marken och som är helt avgörande för tillväxten har börjat ersättas av andra arter (som gynnas av näringsrika förhållanden) och tillväxten stannar av, eller sen när man ska avverka och tvingas sälja virket som "billig massaved".

Till sist. I Finland, som är det land som har mest "likadan skog" som i Sverige, finns det nya forskningsresultat som visar att "blandskog" nu växer betydligt bättre än "monokulturer". Man vet inte riktigt varför, men den rådande teorin är att en blandning av träd med olika arttypiska strategier och egenskaper gör att effekterna från de ökande klimatdrivna "variationerna" jämnas ut. Dvs. när det blir mer extrema väderförhållanden så reagerar de olika trädslagen på olika sätt, vilket jämnar ut (de negativa) effekterna på de andra arterna. Om man däremot har X hektar med enbart samma sorts träd (som dessutom är lika gamla, och i vissa fall t.o.m. "nära släkt" med varandra) så reagerar de alla på samma sätt, vilket i sin tur kan förvärra effekterna.

Tack för väldigt intressant utläggning. Skulle önskat några referenser också, så om du har möjlighet och tid så får du gärna posta några länkar till respektive stycke. Jag är speciellt intresserad av resultaten/rapporter från Finland om blandskog.

Jag känner inte till nån rapport, det enda jag har sett är en powerpoint (som bl.a. hänvisade till ett stort statligt projekt som hette "FORBIO"), och som jag förstod det pågår det nu mer forskning som bäst. Men det är inte en ny grej, att det är så har varit känt länge. Det de nu försöker ta reda på är exakt vad det beror på.

Här är en link till Tapio Oy (det statsägda skogsexpertbolaget i Finland), som hänvisar till de tidigare resultaten (om du inte kan finska så är det Google translate som gäller): https://tapio.fi/projektit/kaukaa-vi...toinen-luonto/ (enligt Google Translate: "En mångsidig skog är mer motståndskraftig mot förändringar"). Det finns en hel del länkar på sidan, men dem får du kolla själv.

Har också en hänvisning till en artikel som ska visa att risken för klimatförändringsdrivna vindskador är mycket högre i bestånd av odlad jämnårig gran än i blandskog: https://onlinelibrary.wiley.com/doi/...1111/gcb.15183

Resten av jobbet får du göra själv .

Beror också på att för täta populationer av klövvilt, älg, hjort, rådjur betar ned skogen så den knappt växer. Det är en strid mellan jägare som vill ha mycket vilt att jaga och de som ser till skogsbruket i första hand.

Konstigt att det bara är skogsbolagen som har stora problem med betande klövvilt, medan mindre privata markägare som även jagar oftast inte tycker att skadorna är speciellt omfattande. Visst förekommer betesskador men jag tror att de ofta överdrivs. Jag tror också att skogsbolagen själva bidrar till att göra det värre genom att göra allt för stora kalhyggen, inte lämna kvar mat åt viltet utan röja bort allt osv. De tjänar stora pengar på jaktarrenden och då får man kanske acceptera lite viltskador också, i rimlig omfattning förstås.