Har den svenska skogen plötsligt blivit sjuk?

I en artikel i dagens SvD 20/9 står angående Sveriges ev. missade miljömål att:
- Boven i dramat är skogen, vars förmåga att agera kolsänka, och alltså ta upp koldioxid, har minskat kraftigt de senaste åren.

Kan någon förklara vad som hänt med den svenska skogen?
Varför har skogens förmåga att ta upp koldioxid minskat kraftigt?

Det är alla företag som har sk träproduktion dvs avverkning av träd

Killgissning?

Eller skapats mycket biobränsle för att blanda i drivmedel för miljön men glömde att det i stället påverkar negativt när man ökar avverkningen?

Så ni tror att tillverkning av biobränsle helt plötsligt gått om sveriges största exportvara trä och papper?

De flesta biobränsle-projekt läggs ner några år senare.

Gamla skogar, som ofta är blandskog tar upp mera koldioxid än nyare planterade skogar som ofta är monokultur, alltså onaturliga eftersom man endast planterar ett trädslag. Antagligen kan det bero på att det numera finns mera nyplanterade skogar som tar upp koldioxid sämre än gammal djup blandskog.

Kanske är relaterat till dessa siffror:

https://www.naturvardsverket.se/data-och-statistik/skog/skog-tillvaxt-och-avverkningar/

Det är en summa av ett flertal faktorer.

Den största förändringen är att man inte tidigare räknat med alla utsläpp av kol, vilket gjorde att kolinlagringen framstod som större än vad den egentligen var. Den största skillnaden gäller utsläpp från marken, och speciellt efter trakthyggesbruk (kalhyggen). Direkta mätningar av utsläppen har visat att de dels är mycket större och dels pågår betydligt längre än vad man räknat med (ett kalhygge går med "kolinlagringsminus" i upp till 30 år, dvs. trots att de nya träden börjat växa "år ett").

Den andra faktorn är en (sannolikt medveten) felräkning, dvs. man har av politiska orsaker och/eller under politiskt tryck överskattat hur mycket skogen växer. Detta för att få en så stor "kolsänka" som möjligt, vilket man kan använda för att matematiskt kompensera andra kolutsläpp (framförallt trafik/transport, som är där det riktigt klämmer). Och på det viset undvika "politiskt smärtsamma beslut". Men de senaste åren har man varit tvungen att korrigera uträkningarna, dels för att det finns nya forskningsresultat (som visar att det inte stämmer), dels pga. nya striktare regler för hur man får räkna.

Till de två ovanstående "tekniska" felen kommer att det nu också finns nya data som visar att skogen faktiskt också växer sämre. Att exakt förklara vad det beror kan man inte ännu, eftersom den minskade lokala tillväxten korrelerar med både "för litet vatten", "för mycket vatten", "temperatur" mm. Sammantaget är den "vetenskapliga killgissningen" att det är fråga om en ökad variation i klimatdrivna faktorer. Dvs. våra naturliga träd (gran, tall, björk) är anpassade till en kontinuerlig rätt stabil årscykel av vinter, vår, sommar, höst, utan längre perioder med "extremväder" och egentligen utan "extremer" överlag. Så man tror (kraftigt förenklat) att träden liksom "pausar" sin tillväxt om/när det flippar ut tillräckligt. Som "extra tidig vår + sen frost", "längre torrperioder", "längre blötperioder", "tidigare snösmältning (mindre vatten kvar i marken när "vårvärmen kommer") osv. I den här delen av felkalkyleringen finns också ett "tekniskt" fel, man har liksom antagit att när klimatförändringen leder till längre växtperiod och mera regn så skulle årstillväxten öka i motsvarande grad (enkel plus-minusmatematik). Men den beräknade ökningen har inte infallit, och hur "skogen" funkar tycks vara en betydligt mer komplex grej i verkligheten.

- - -

Av ovanstående orsaker är en av de föreslagna "lösningarna" (regeringen tog emot en SOU om skogen bara för några veckor sen, SOU = Statens offentliga utredningar) att i stor skala börja gödsla svensk skog. Detta av två politiska orsaker: annars kommer Tidös klimatpolitik att visa sig ha varit helt katastrofal för Sverige (rent ekonomiskt, vad man än annars tycker om den) och kan man inte pumpa upp tillväxten så måste man gå på den andra ratten = minska uttaget (dvs. klämma åt skogsindustrin med kraftigt minskad avverkning). Men tidigare försök med skogsgödsling har visat en massa negativa effekter, inte minst på kvaliteten av själva träet. Generellt kan man säga att det funkar någotsånär bara när det gäller granplanteringar på näringsfattig ängsmark och "försnabbad massavedsproduktion" (där det inte gör nåt att kvaliteten och försäljningspriset är lågt). Därför har man inte på decennier sysslat med skogsgödsling, annat än i speciella fall.

Men för skogsindustrin och den "klimatförändringskritiska" delen av svensk politik så är den kortsiktiga skogstillväxt man (kanske) kunde få till viktigare än att bry sig om de långsiktiga negativa effekterna. Och dessutom är det så att den egentliga smällen kommer att tas av en massa skogsägare som lurats att sprida ut näring i sin skog, och den kommer först om nåt/några decennier, när de mikrober och svampar som finns i marken och som är helt avgörande för tillväxten har börjat ersättas av andra arter (som gynnas av näringsrika förhållanden) och tillväxten stannar av, eller sen när man ska avverka och tvingas sälja virket som "billig massaved".

Till sist. I Finland, som är det land som har mest "likadan skog" som i Sverige, finns det nya forskningsresultat som visar att "blandskog" nu växer betydligt bättre än "monokulturer". Man vet inte riktigt varför, men den rådande teorin är att en blandning av träd med olika arttypiska strategier och egenskaper gör att effekterna från de ökande klimatdrivna "variationerna" jämnas ut. Dvs. när det blir mer extrema väderförhållanden så reagerar de olika trädslagen på olika sätt, vilket jämnar ut (de negativa) effekterna på de andra arterna. Om man däremot har X hektar med enbart samma sorts träd (som dessutom är lika gamla, och i vissa fall t.o.m. "nära släkt" med varandra) så reagerar de alla på samma sätt, vilket i sin tur kan förvärra effekterna.

Beror också på att för täta populationer av klövvilt, älg, hjort, rådjur betar ned skogen så den knappt växer. Det är en strid mellan jägare som vill ha mycket vilt att jaga och de som ser till skogsbruket i första hand.

Fast det finns väl inte så mycket "gammelskog" kvar i Sverige? Nästan all skog har avverkats och planterats igen. Så där är nog inte problemet.

Tack för ett intressant inlägg.
Ja monokulturer i större omfattning är väl av ondo oavsett om det är tall eller morötter.
Det finns alltid en medaljens baksida när människan försöker påverka naturen, men för kortsiktiga ekonomiska vinster smakar stora och snabba skördar gott.

är inte det där bara en myt från skogsbolagen?
Om man försöker ta sig fram i en oröjd plantering så finns det hur mycket grönmassa som helst.