Jättekul att ta del av så många kloka och verserade svennars genuina indignation över allt elände som Nato-medlemskapet medfört och kommer att medföra!

Nog har ni väl gjort allt ni kunnat för att stoppa denna bedrövliga utveckling? Visst var ni allesamman med och skrek vid den stora
tvärpolitiska manifestationen på
Ryssgården 
i fjol våras?
https://www.friatider.se/demonstrati...er-och-vanster
https://samnytt.se/tvarpolitisk-mani...es-suveranitetDen 14 april kallar tvärpolitiska Fredsalliansen till manifestation i centrala Stockholm för Sveriges suveränitet och mot det försvarssamarbetsavtal med USA som riksdagen röstar om den 8 maj.
Partiledare från tre av de största partierna utanför riksdagen återfinns på talarlistan liksom företrädare för bland annat Nej till Nato och Nej till EU.
Samling sker den 14 april klockan 14 vid Slussen (Ryssgården) varefter man tågar till Gustav Adolfs Torg bakom Försvarsdepartementet. Där blir det sedan tal varvat med musik.
På talarlistan återfinns namn som Andreas Sidkvist, Karin Utas Carlsson, Roger Richthoff, Lars Drake, Ulf Beijerstrand, Vide Geiger, Jan-Erik Gustafsson och Ulf Sandmark.
Det primära kravet är att Sveriges riksdag den 8 maj röstar nej till det så kallade DCA-avtalet. Mer allmänt är manifestationen även en protest mot Sveriges anslutning till Nato ---
Låt er inte nedslås över en sån här temporär motgång. Det borde väl inte vara så svårt att trumma ihop en ny vrål- och skrammeldemonstration, eller hur?
Citat:
Ursprungligen postat av
LeTeigneux
Nej. Det har inget med Putin att göra. Vår väg in i Nato påbörjades långt tidigare. Runt 1990 samtidigt som S "omvärderade" sin syn på EG.
I själva verket gjordes ett försök redan 1952. Det kan man lära sig i
Terroristerna från 1975, den tjockaste och överlägset tjatigaste delen i
Maj Sjöwalls och
Per Wahlöös romansvit om Martin Beck och hans kumpaner. Där beskrivs
nedskjutningen av DC-3:an och Catalinan i juni 1952 sålunda:
Catalina-affären hörde till regimens mest hemligstämplade skumraskmanövrer. Svenska flygplan hade för amerikansk räkning spionerat över sovjetiska farvatten. Ryssarna hade skjutit ner två av dem, och regeringen hade med de mest perfida lögner piskat upp en antikommunistisk stämning, som varit ytterst nära att nå sitt centrala mål, nämligen att provocera fram en svensk anslutning till den stora antisocialistiska pakten, NATO.
Ett halvt sekel senare kan man (tycker jag) bara frusta av skratt åt benämningen
den stora antisocialistiska pakten, och åt författarparets ilska över hjärnspöket
antikommunism. De Nato-kritiker som framträtt i denna tråd verkar hålla sig med något mindre groteska epitet.
Vilket dock inte hindrar att de år 2075
kan låta lika knasiga, som Sjöwall-Wahlöös tirader låter i dag ...