Citat:
När jag gick i grundskolan under andra halvan av 90-talet och början av 00-talet var det regel (inte undantag) att man blev tvångsmatad i skolan. Jag gick uteslutande i kommunala skolor och fick beta av åtta skolor på nio år och överallt lät det exakt likadant i matsalen: man är tvungen att lägga mat på tallriken och man får inte lov att lämna bordet innan man ätit upp! Med andra ord - tvångsmatning.
Alla som någonsin ätit skolmat serverad i kommunal skola vet att det i minst 99 fall av 100 bara är en ren bestraffning att behöva proppa i sig deras så kallade mat och såvida man inte är extremt hungrig eller saknar fungerande smaklökar så lägger man inte mer än nödvändigt tallriken! Det vill säga ytterst lite!
Är det fortfarande så i våra kommunala skolor? Och om det är så, varför?
Alla som någonsin ätit skolmat serverad i kommunal skola vet att det i minst 99 fall av 100 bara är en ren bestraffning att behöva proppa i sig deras så kallade mat och såvida man inte är extremt hungrig eller saknar fungerande smaklökar så lägger man inte mer än nödvändigt tallriken! Det vill säga ytterst lite!
Är det fortfarande så i våra kommunala skolor? Och om det är så, varför?
När jag gick i plugget så slängde mattanterna upp mat på tallriken och man kunde säga ”bara en potatis!” så fick man bara en potatis MEN när man sa ”inga ärtor!” då slängde de på en tesked med ärtor ändå - bara för att, som du skriver, tvinga mig att äta, fast de hette alltid från mattanten: ”man måste smaka på allt!”
Sen när man skulle gå bort och göra rent sin matbricka, nog fan stod mattanten där vid kasserings-hinken å kollade noga så att vi inte slängde för mycket för isf fick man lomma tebax å äta upp ärtorna.
Man lärde sig ganska fort att lägga ärtorna under duken, i blomkrukan eller lät dem rulla ut lite vajjert på golvet…
Citat:
Mattanterna kunde inte bestämma hur vi skulle äta, man åt vad man tyckte om helt enkelt.
När jag gick i plugget så slängde mattanterna upp mat på tallriken och man kunde säga ”bara en potatis!” så fick man bara en potatis MEN när man sa ”inga ärtor!” då slängde de på en tesked med ärtor ändå - bara för att, som du skriver, tvinga mig att äta, fast de hette alltid från mattanten: ”man måste smaka på allt!”
Sen när man skulle gå bort och göra rent sin matbricka, nog fan stod mattanten där vid kasserings-hinken å kollade noga så att vi inte slängde för mycket för isf fick man lomma tebax å äta upp ärtorna.
Man lärde sig ganska fort att lägga ärtorna under duken, i blomkrukan eller lät dem rulla ut lite vajjert på golvet…
Sen när man skulle gå bort och göra rent sin matbricka, nog fan stod mattanten där vid kasserings-hinken å kollade noga så att vi inte slängde för mycket för isf fick man lomma tebax å äta upp ärtorna.
Man lärde sig ganska fort att lägga ärtorna under duken, i blomkrukan eller lät dem rulla ut lite vajjert på golvet…
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera
