Citat:
Jaha, där kommer den förutsägbara åsnan med empatikäppen i truten. Om du hade förmågan att sätta dig in i andras situation skulle du inte genast dela ut dessa moralfatwor åt höger och vänster, du skulle begripa att alla inte nödvändigtvis tycker som du. Andra människor har andra erfarenheter, sådana som fejkade gruppkramar inte kunnat lösa.
Du är dock förlåten, dagens samhälle göder ett tänk där egot är överordnat allt annat. Du kan inte förväntas begripa att våra söner finns där för dig när du märker att du själv inte håller måttet. Du är inte tränad att förstå annat än.
Du behöver inte tacka oss nu, du kan göra det senare när verkligheten sticker upp sitt fula tryne i ditt rosafärgade kuddrum. Ha en fortsatt trevlig dag.
Du är dock förlåten, dagens samhälle göder ett tänk där egot är överordnat allt annat. Du kan inte förväntas begripa att våra söner finns där för dig när du märker att du själv inte håller måttet. Du är inte tränad att förstå annat än.
Du behöver inte tacka oss nu, du kan göra det senare när verkligheten sticker upp sitt fula tryne i ditt rosafärgade kuddrum. Ha en fortsatt trevlig dag.
Vilken tirad...ordsallad som ska förefalla intellektuell - fast egentligen bara är nedlåtande. Man ser att du projicerar din egen cynism och försöker höja dig själv genom att förminska mig. Och nej, jag anser inte att alla bör tycka som jag.
Du kallar det att bli "vuxen" att jobba när man fått barn. Men det var aldrig TS problem - TS vet att han behöver jobba. Så du missade poängen - att TS efterfrågar metoder och strategier för att hantera känslorna i detta skifte.
Det du gjorde var att avfärda en pappas kärlek som om den vore naivitet. Sedan gömde du dig bakom cynism och raljanta liknelser. Att möta en känsla rakt på är svårt. Och just därför är det ironiskt – den du kallar vek visar i själva verket mer styrka än du gör.
Citat:
Det är väl just det som är poängen – han vet att han måste jobba. Det han uttrycker är sorgen över att inte kunna vara nära sitt barn så mycket som han önskar. Att då avfärda känslan med ett outvecklat "det är bara att hacka i sig", är att helt missa själva kärnan - det är även ett uttryck för din egen frustration inför vad TS framför. Man kan både förstå verkligheten (att behöva jobba) OCH känna saknad. Det är inte motsatser – det är att vara människa och förälder.
Citat:
Nä han är en jävla tönt som gråter för att han behöver gå till jobbet. Tänk vilket fantastiskt liv han har om det är hans värsta trauma, att behöva jobba samtidigt som han har barn.
Står fast vid att du är en kokosboll som tycker att han ska skriva en bok till sin dotter under arbetstid.
Citat:
Nä han är en jävla tönt som gråter för att han behöver gå till jobbet. Tänk vilket fantastiskt liv han har om det är hans värsta trauma, att behöva jobba samtidigt som han har barn.
Står fast vid att du är en kokosboll som tycker att han ska skriva en bok till sin dotter under arbetstid.
Står fast vid att du är en kokosboll som tycker att han ska skriva en bok till sin dotter under arbetstid.
Tänk ändå vilket fantastiskt liv du har, där du lägger energi på att håna andra för att de vill vara med sina barn, hoppas innerligt att du aldrig förökar dig.
Citat:
Nä han är en jävla tönt som gråter för att han behöver gå till jobbet. Tänk vilket fantastiskt liv han har om det är hans värsta trauma, att behöva jobba samtidigt som han har barn.
Står fast vid att du är en kokosboll som tycker att han ska skriva en bok till sin dotter under arbetstid.
Står fast vid att du är en kokosboll som tycker att han ska skriva en bok till sin dotter under arbetstid.
Till och med du borde kunna förstå att man inte skriver personliga notiser/anteckningar under arbetstid.
Citat:
Har fem barn. Varken jag eller min man har haft problem att bolla arbete/umgänge med barn och vi båda har mycket god relation till alla fem. Trots att vi jobbat
Citat:
Fem barn här, ett barn där – du verkar byta familjesituation lika ofta som andra byter strumpor. I augusti förra året skrev du själv att du hade ett barn, så starkt jobbat att trycka ut fyra till på ett år.
Låt mig tycka att det är jobbigt att vara ifrån min dotter, och så kan du fortsätta leva ditt liv i din fantasivärld.
Citat:
Du pratar om att "förstå" andra, ändå börjar du på sedvanligt sätt att vara nedlåtande. Förstår du inte att du är en stereotyp, en enfrågepapegoja?
Vilken tirad...ordsallad som ska förefalla intellektuell - fast egentligen bara är nedlåtande. Man ser att du projicerar din egen cynism och försöker höja dig själv genom att förminska mig. Och nej, jag anser inte att alla bör tycka som jag.
Du kallar det att bli "vuxen" att jobba när man fått barn. Men det var aldrig TS problem - TS vet att han behöver jobba. Så du missade poängen - att TS efterfrågar metoder och strategier för att hantera känslorna i detta skifte.
Det du gjorde var att avfärda en pappas kärlek som om den vore naivitet. Sedan gömde du dig bakom cynism och raljanta liknelser. Att möta en känsla rakt på är svårt. Och just därför är det ironiskt – den du kallar vek visar i själva verket mer styrka än du gör.
Du kallar det att bli "vuxen" att jobba när man fått barn. Men det var aldrig TS problem - TS vet att han behöver jobba. Så du missade poängen - att TS efterfrågar metoder och strategier för att hantera känslorna i detta skifte.
Det du gjorde var att avfärda en pappas kärlek som om den vore naivitet. Sedan gömde du dig bakom cynism och raljanta liknelser. Att möta en känsla rakt på är svårt. Och just därför är det ironiskt – den du kallar vek visar i själva verket mer styrka än du gör.
Jag har inte bett om en "intellektuell debatt" i ämnet, du verkar dock bara ha en sträng på din lyra så jag förstår att du genast greppar efter den enda kryckan du känner till.
Anledningen till att jag kan avfärda "en pappas känslor" är för att jag själv är en pappa, jag har varit i samma situation och av erfarenhet lärt mig att bölande inte betalar hyran.
Lärde ni inte er på fina universitetet att empati inte nödvändigtvis betyder att bölande ska bemötas med stödbölande? Jag kan absolut sätta mig in i TS situation, det betyder dock inte att jag måste smeka TS ego. Livet är hårt, gilla läget.
Världen tar inte hänsyn till känslor. Om man är för egoistisk och enbart låter sina egna känslor styra kommer det att inverka skadligt på arbetslivet, bekantskapskretsen och i praktiken alla andra situationer där andra människor är inblandade. Man tappar den sociala fingertoppskänslan som säger att universum inte kretsar kring en själv.
Du försöker vara så oerhört emotionell men ändå kan du inte förstå mina känslor i detta ämne, du väljer istället att börja mästra mig som en tondöv byfåne. Gå om kursen, jag känner att du missat mycket på vägen.
Du förstår inte oss män, utan försöker uppfostra oss som kvinnor och blir förutsägbart bitter när det inte fungerar. Sopa.
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera
