Vad försöker såna som Mustafa Panshiri och Omar Makram uppnå?

Islam var tufft en gång i tiden men är totalt under Israels stövel idag. Panshiri och Makram har förstått att Islam inte har någon power idag jämfört med Israel och de slickar Israels stövel. Liksom alla muslimska länder slickar Israels stövel.

Jag lär mig gärna av dig. Skulle du kunna anamma islam som ett annat sätt att se på världen? Ok, du kanske är världens mest öppensinnade man, men hur ser det ut för andra på flashback? Skulle de kunna tänka sig det tror du?

Du vet ju inte ens var jag bor. Dessutom vill jag inte heller att muslimer ska bo i väst. Men det är inte alltid lätt i praktiken. Vad får vi göra t.ex den dagen vi ser försök att exportera demokrati till oss?

Detta låter mer som ett uytfall av dina fördomar, klena förstånd och snäva världssyn. Att du tror att du är mer bildad eller bättre än någon för att de har en annan hudfärg säger mer om ditt intellekt än deras.

Är du avundsjuk för att du själv inte klarar av att läsa böcker?

Vad vill du uppnå med den här tråden, apa?

Kruxet med det är ju att det inte går att välja att tro och Islam är en tro. Antingen tror man eller så tror man inte.

Inget hittills har varit ens nästan tillräckligt för att jag ska börja tro på någon religion. Varken den här eller någon annan.

Att leva som man gör i vissa muslimska länder skulle jag kunna göra och har periodvis även gjort när jag i min ungdom reste en helt del främst i Asien och då även spenderade tid i muslimska samhällen. På samma sätt har jag när jag varit i starkt kristna, buddhistiska, hinduiska och judiska kulturer varit tvungen att anpassa mig efter de rådande kulturella omständigheterna. Ta sedan dit man kommer helt enkelt.

Men att ta det därifrån till att tro på något jag inte tror på fungerar ju av självklara skäl inte.

Tro är inte att veta utan att tro, därav namnet tro.

När det kommer till "övriga Flashback" går det inte att svara på generellt. Många här är öppna för mycket, medans andra inte är öppna för något. Det landar därmed på individnivå och då kommer det alltid finnas olika sätt att förhålla sig till det.

Att se världen ur ett perspektiv som gällde för en person i arabvärlden 500- 600-talet ser jag som extremt svårt i dagens samhälle. Jag är helt övertygad om att inte särskilt många i västvärlden som följer Muhammed nu gör det, men många försöker antagligen inbilla sig att de gör det av olika anledningar. Det kan vara på grund av förväntningar och påtryckningar från omgivningen och familjen (Som inte heller gör det men lider av samma förväntningar och påtryckningar.), likväl som önskan om att vara en del av något större eller finna mening i "allt".

Tiden väntar på ingen och inget. Inte ens religioner och deras sätt att se världen.

Mycket av det de Abrahamitiska religionerna står för och lyfter fram fungerade fint där och då och utifrån hur man såg på världen där och då. Men mycket i deras budskap och upplägg fungerar inte att "exportera" till andra delar. Exempelvis är ramadan nära nog omöjligt att genomföra under sommaren norr om polcirkeln då solen inte går ner över huvud taget under hela perioden.

Ramadan pågår i 29 eller 30 dagar och solen går inte ner på 47 dagar. 30 dagar utan att äta eller dricka när solen är upp dygnet runt är inget att satsa på om man inte vill kasta in handduken...

Skulle tippa på att både Omar Makram och Mustafa Panshiri är människor som kommit till insikt om att världen är väldigt mycket mer komplex än vad många vill få det att framstå som och om man vill få saker och ting att fungera får man anpassa sig utifrån sig själv och platsen man befinner sig på. Båda framstår som hyfsat prestigelösa och med mycket självdistans, vilket gör att det inte är några problem för dem att anpassa sig utifrån rådande omständigheter. Det blir liksom inte något hot mot deras självbild att släppa egot och ta sedan dit de kommer.

Det är väl egentligen bara människor som är extremt oroliga över att ha fel och hur det då får dem att känna sig som inte klarar av att rannsaka sig själva och acceptera att det kanske inte är så som de tror eller ser på världen som faktiskt är det "rätta"...

Om man bryr sig för mycket om vad andra tycker och tänker om en så kan det självklart bli problematiskt att behöva inse att man kan ha fel, men att begränsa sig själv utifrån andras syn på världen känns mest som självbedrägeri och slöseri med sitt liv. Att dessutom göra det utifrån ett sätt att se världen som varken är aktuellt tidsmässigt eller geografiskt med utgångspunkt i en nu död persons tankar och ideer känns inte som mer aktuellt om man säger så.

Du drömmer om storhetsdagar. Sanningen är ju att muslimer inte längre är toppen på näringskedjan.
Generationer av inavel samt ofrivvilig avel, att ej kunna selektera partner som attraherar har lett till dummare och mindre livskraftiga individer. Något som naturligtvis hjälper till att dra religionens slöja över huvudet på en endivid.
Muslimen klarar som bäst av att förverkliga teknologisk medeltid.
Varför europa ens tillåter er att finnas här är en gåta. Ni är ju en cancer som ej bidrar varken med kultur, moral eller kunskap och arbete. Ni hade gjort mer nytta som fjärrvärme.

Varför tror du det? Varför skulle det öka din trovärdighet?

Du verkar riktigt korkad. Det är ju för att de inte för samma statistik i dina paradis kaoz länder. Har du glömt hederskultur? Ganska många som tar livet eller bli mördade pga det. Såna som du får mig att spy. Vad gör du i väst om du bara vill leva i ett khalifat. Patetiskt