Om AI tar över alla jobb - Lever vi fattigt eller tillgång till fri ekonomi oberoende

Både konsumtionsskatt och fastighetsskatt är svaga som "ersättare" för inkomstskatt, särskilt när många saknar jobb -- de träffar fel grupper hårt och undergräver legitimiteten.

Det började mycket tidigare. ca 1620 började "Svenska industrins fader" Louis DeGeer starta (vattenkraftsdrivna) industrier, som ökade produktiviteten mycket (vapen och andra metallvaror). DeGeer t o m finansierade mycket av ett krig då Sverige var illa ute.

Men du har rätt i att på 1800-talet blev det mycket mer som blev industrialicerat.

Det hade dock för ringa betydelse för att märkas. Det var närmast 0% tillväxt i Sverige mellan 1300-talet och början på 1800-talet. En konstant misär. En persons framgång krävs för att kompensera andra adligas misskötsel.

Utsmetat på antalet år blir det nog som jag skrev närmast försumbar tillväxt. Eller nära 0%.

Sedan vet jag inte om Rom är ett bra referensobjekt. Dom plundrade sina "kolonier", och kunde ha högre levnadsstandard för det. Samt hade "gratis" arbetskraft i form av slavar.


Det blir folkets preferenser som är svaret på din fråga. Mina preferenser tror jag skiljer från massans så jag är fel person att uttala mig. Eftersom automatiseringen genomförs där den är lönsam så ökar levnadsstandarden, och det blir folket preferenser för vad dom vill köpa som avgör var det kommer finnas jobba att göra.


Sedan är det som jag skriver en fråga om lönsamhet. Det blir fel när man trollar fram gratis arbetskraft ur tomma intet. Det kommer inte inträffa.

Vi har haft automatisering de senaste 200 åren och det lär fortsätta så. Vi har inte slutat arbeta och acceptera en konstant levnadsstandard men med mindre arbetstid. Istället har vi arbetat och fått oss högre levnadsstandard.
Jag ser ingen som helst indikation på att det skulle förändras.

Bara på utvecklingssidan finns hur mycket arbete som helst att göra. Tänk bara på alla sjukdomar som saknar medicinsk behandling, eller där läkemedlen kan förbättras. Och alla tekniska prylar som inte är utvecklade än. Och alla egenskapsförbättringar som inte har utvecklats än. Det kan sysselsätta jordens befolkning många generationer.

Gensaxen har nyligen använts i verkligheten. Den kan användas till mycket. Och det är inte bara säga till ChatGPT att "Öhh fixa det liksom".
Däremot kan säkert AI vara utvecklingshjälpmedel som förbilligar detta, så det blir mer överkomligt att köpa.

All automatisering kostar. Det är inte så att kapitalisterna investerar sina pengar och sedan efterskänker kapitalet.

Och VR-headseten kan utvecklas betydligt. Och VR-spelen kan utvecklas och bli fler, och få bättre egenskaper. Det är ingen hejd på alla förbättringar som kan utvecklas.

Jag ser att BYD (tror jag det var) har en ny batterifabrik i Ungern?. Där kommer ca 2600 personer arbeta. När kommer dom vara nere i 0 personer?

År 3000? Eller ligger det längre fram i tiden?


Och som sagt. Så länge manuell arbetskraft är billigare så använder man den. Även om automatisering existerar. Lönsamheten avgör.

Det är lite av en sidonot men jag tycker du är lite njugg mot våra förfäder. Den neolitiska revolutionen, användningen av metaller, skriftspråket och annat hade enorm effekt på människors produktivitet.
Att folk, om det råder frihet att göra vad man vill, kommer att göra vad de vill är förstås sant men inte riktigt vad vi pratar om. Eller åtminstonte inte vad jag var ute efter.

Den stora skillnaden mot tidigare är att vi nu kan ersätta den mänskliga formfaktorn, såväl den intellektuella som den fysiska. Det har aldrig hänt. (Det kanske inte händer nu heller men premissen för tråden är ju att så sker.)
Det är bara en liten minoritet av människorna som duger till någon sorts vetenskapligt eller annat spetsarbete av den sorten. Om vi är generösa, kanske 1%?
Ja, och vad händer om det inte är lönsamt att använda 99% av människorna till något alls?

Ja, adliga är inte kända för att vara businessminded och kloka

Men misären berodde mycket på krigen. DeGeer räddade Sverige genom att betala och utrusta mycket militärt. Som "tack" TOG kronan en stor del av DeGeer industrier!!! Regeringar brukar inte vara bra på att driva företag...

Det är dock inte min avsikt. Jag bara går efter den fakta som finns och hanterar den osentimentalt.
Men nog borde vi väl vara överens om att när det händer saker som i sig har påverkan, men de implementeras under många år, och det inträffar nya sådana med långt mellanrum så blir det inte stor förändring per år. Eller ens under en människas livstid. Före ca mitten på 1800-tal kunde inte folk i allmänhet tänka att mina barn får det bättre än vad jag haft det.

Det finns estimat på BNP/Capita för sverige tillbaka till ca 1300-tal. Och mellan 1300-tal och början på 1800-tal var det i stort sett stagnation.

Vissa saker hände ju. Vi svenskar slutade skita utanför dörren och började göra det på utedass. Men det påverkade i sig inte spannmåls eller mjölkproduktionen.


Det har en ganska strikt koppling till det du efterfrågar.

När automatisering genomförs, för att det är lönsamt, så uppstår ett ytterligare konsumtionsutrymme.
Och det blir folkets preferenser för vad som då skall produceras som styr var ökad produktion och utveckling och distribution mm kommer att efterfrågas och bemannas.

Och så har det varit i 200 år för de delar av världen där en viss frihet finns.


Då envisas jag med att automatisering genomförs när den är lönsam.
Så länge det är billigare med manuellt arbete kommer inte automatiseringen genomföras.
Dvs vi kommer ha full sysselsättning så länge inte arbetsmarknadslagar och fackföreningar skapar arbetslöshet.
Och detta är också vad empiri levererar.

Vill man se massarbetslöshet och sänkt levnadsstandard pga AI så måste man då tillföra bivillkoret att staten kommer tvinga företagen att införa AI trots att det är olönsamt.
Då kan man få de effekter som ältas i tråden.
Men även om jag har lågt förtroende för offentlig sektor så tvivlar jag på att det tvånget kommer.


Man kan nog öka på det om vi lägger till utvecklingsarbete. Finns gott om arbetsuppgifter där som kan göras av t ex folk med 2 årig högskola.

Lyckas man dessutom privatisera skolgången kan vi räkna med att IQ höjs ytterligare. Med datoriserad utbildning och AI bör man kunna effektivisera skolgången drastiskt. Då kan tempo och övningar individanpassas och eleverna tränas på just exakt det som varje individ just då är i behov av.


Som jag pekar på ovan så kommer dom vara i arbete så länge automatisering införs pga lönsamhet.

BYD kommer inte minska ned dessa 2600 anställda vid batterifabriken, och införa AI/robotar och tvingas fördubbla priset på sina batterier. Det är ekonomiskt självmord.
Det borde vi kunna vara överens om.

Dom som lever kvar lever inte fattigt, dom kan få vad som helst.

Universal inkomst som är hög förväntas, du kan köpa vad du vill utan problem.

För dom som lever i en illusion kommer ej överleva. Så en stor del av jordens befolkning kommer att dö tyvärr.

Det beror på att dom inte behövs i framtiden med AI & robotar, synteter etc.

Detta har en stark koppling till Mrna vaccin samt DARPA. Ni får dra era egna slutsatser om detta men det är inte svårt att räkna ut.

[Flyttar om lite]
Visst men premissen för frågan är ju att de flesta inte längre är lönsamma. Om det finns ekonomiskt rimlig efterfrågan på mänsklig arbetskraft finns det förstås inget problem och inget att prata om här.

Men nu har vi, synbarligen, kommit till den punkt i den teknologiska utvecklingen där den mänskliga formfaktorn - tvåfoting med två händer och runt 100 i IQ - kan byggas och driftas för en bråkdel av vad en människa kostar. Och ännu mer spektakulärt är förstås att våra intellektuella förmågor ser ut att komma att bli helt omsprungna och närmast meningslösa jämfört med artificiell intelligens.

Så vad händer när en mycket stor majoritet av människorna inte är lönsamma för några som helst arbetsuppgifter? Du skrev att automatisering aldrig kan skapa arbetslöshet. Vad tänker du dig att folk skall jobba med?
I ett fritt samhälle kan man bara efterfråga saker om man har pengar. Den som inte kan utföra något arbete lönsamt kommer inte att kunna efterfråga något alls.
Jag är inte säker på att vi har empiri för en situation med kombinationen AI och humanoida robotar. Vi har erfarenheten från tidigare teknikskiften men där fanns det alltid en massa annat nyttigt som den mänskliga formfaktorn kunde användas till. Jägare kunde bll bönder. Bönder kunde bli hantverkare, administratörer och soldater. Senare kunde jordbruksarbetare bli industriarbetare som senare kunde bli tjänstemän och kontorsråttor. Så har det alltid varit och fram till för några år sen hade jag precis samma uppfattning som dig. Om bara politikerna inte ställer till det så leder produktivitetsökning alltid bara till mer välstånd.

Men nu undrar jag om vi inte har med en kvalitativ skillnad att göra, snarare än bara ytterligare en kvantitativ och gradvis höjning av produktiviteten. Och _om_ det är så, vad händer då?

Finns det? Arbetsuppgifter som AI och robotar inte kan utföra? Visst, låt oss säga att 2% av mänskligheten är intelligent och begåvad nog för att behövas.
Varför alls träna någon med runt hundra IQ när vi kan få arbetskraft med motsvarande tusentals IQ? Att träna en människa för ett mycket enkelt arbete som att köra taxi tar några veckor om de aldrig suttit i en bil. Att träna en nybyggd robottaxi tar noll sekunder. Att träna en yrkesförare i tung trafik tar månader. Robotlastbil tar noll sekunder. Dessutom är robotarna mycket mycket bättre på jobbet. Så kommer det att se ut på allt fler områden.

I verkligheten finns det heller förstås inga som helst utsikter att någon kommer att privatisera skolgången.

Jag ser väl inte att den premissen kan vara sann. Inte med homo sapiens som vi känner till den.

Så mitt bidrag i tråden är väl att med empiri och logik påvisa att premissen är ogiltig, och istället peka på vad som kommer ske.

(Sedan kan man i sig tänka sig att premissen kan bli sann om några tusen år. Men då ser i så fall samhället helt annorlunda ut, med kanske en total folkmängd på 100 pers som är genmanipulerade till att trivas med att bara övervaka allt. Men då är det SF, och inget för detta delforum).


Det med en bråkdel ser jag väl inte stämmer. Eller ens är i närheten av.

Och de som arbetar med robotforskning är inte heller särskilt lyriska om framtiden. Dvs dom ser det som långt kvar.

När LLM'er skall spela schack så klarar dom inte ens av att följa reglerna. Men det är LLM-entusiasterna som står för hypen.

Det är mycket långt kvar innan jag kan ta 10 mille och köpa en sexrobot av hygglig kvalitet.
Och det kommer ta mycket länge innan prostituerade blir utkonkurrerade av sexrobotar. Men om några hundra år blir dom kanske det. Iaf de som kan ta bättre betalt. Men när kan någon producera dessa så för så låg kostnad att vi bara kan be att få en gratis? Tja, aldrig skulle jag säga.


Sedan har vi ett begrepp som kallas augmented reality. Dvs med VR-glasögon uppkopplade får en människa instruktioner på det som skall göras. Rimligen billigare än att bränna miljarder på att göra en robot för det.

En primitiv tidigare variant kom med gps och elektroniska kartor för taxi-bilar, där chaffisen bara knappade in adressen och fick köranvisningar. Man sänkte alltså kravet på taxi-chaufför. Mindre dugliga personer kunde ta jobbet. Utvecklingen går alltså åt motsatt håll. Ai kommer bara bli ett av många andra hjälpmedel (som räknedosa) som gör att mindre kompetenta kan göra olika jobb.

Mer enkla billigare jobb skapas. Och dessa är det inte lönsamt att eliminera.

T ex frisör har klarat sig helt under alla år. Jag klipps nu på samma sätt som på 60-talet. Det är ett "enkelt" jobb som varit för billigt för att automatisera.


Det styrs av det som är lönsamt.

Kapitalägare kommer inte att investera i automatiseringsgrad som gör att dom inte får pay back. Dvs det kommer inte införas någon automatisering som ökar arbetslösheten.

Tanken att kapitalisterna skall ta av sina tillgångar och bränna de på automatisering som gör att dom inte får någon avkastning, utan bara förluster, är i grunden extremt fel och ogiltig.

Det blir som för Foxconn att när konkurrensen om arbetskraft lett till så höga lönekostnader att automatisering av produktionen blir lönsam, då införs den.

Trådstarten är mer på nivån att Foxconn och alla andra först skulle ha infört all tänkbar automatisering och så skulle halva kinesiska folket vara arbetslösa. Men det är inte så homo sapiens fungerar. Premissen är ogiltig.


Ja, så är det. Men i ett någotsånär fritt samhälle så visar det sig att arbetslösheten är ca 2-3%. Och det är korttidsarbetslöshet.

Ja men socialism då säger någon. Tja, hur realistiskt är det att Kim jung-un sänker sin levnadsstandard och introducerar mer automatisering för folket så dom iaf slipper svälta?


En kvalitativ skillnad har vi haft tidigare i många fall.
Jfr på 70-talet där priset på minne och cpu-cykel gjorde att man kodade i assembler. Kompilatorerna var för kassa. Men med tiden hade kapitalisterna investerat mer i teknikutveckling och minne och cpu-cykler föll i pris, och kompilatorerna blev dugligare. Det ledde inte till färre programmerare utan fler.
Man kunde göra mer typer av program och datorstyrning blev billigare. Fler jobbade med att ordna fram automatisering.

Därefter har man bränt mycket pengar på att effektivisera SW-utveckling utan nämnvärd framgång. Nu är dock en del lyriska över att låta LLM'er skapa programkod från vad de hittar på webben. Och vi är tillbaka på motsv 70-talet. Då var kompilatorerna halv-sunkiga och programmerarna patchade i den genererade koden. Så gör man nu i LLM-genererad kod. Och så måste kodarna lära sig hur man promptar på rätt sätt för att få ut någon halvtaskig kod öht.

Det är ingen ny principiell situation. Det är bara andra namn på saker. Gammal empiri är tillämplig.


Dyra jobb kommer fortsatt att automatiseras. Iaf där automatiseringen är överkomlig att göra med någon lönsamhet.

Förr var det småjobbigt för ekonomierna att räkna ut allt mellan himmel och jord. Så kom excel som gjorde beräkningsjobbet åt dom. Då blev det ok med mindre dugliga ekonomer.
Sedan kom VB-script där ekonomerna bara behövde fylla i vissa fält. Och så sänktes kravet på ekonomerna. (Sedan kunde kanske deras arbetsuppgifter utökas till andra områden).

Det handlar om lönsamhet. Har jag nämnt det redan


Det görs i det tysta. Numera hittar man snorbilliga utmärkta kurser på nätet. Som privat sektor ordnat fram. Det sänker utbildningskostnaden drastiskt i världen. Och skapar stora mängder välutbildade människor från det vi kallat 3:e världen. Dom går dessa på någon billig dator eller nalle. Och så blir dom lika dugliga som vi. (Fast svenska studenter har alltid förnekat det).

Går bra att utbilda sig till t ex civ ing med sådana billiga kurser. Det man saknar är en examen. Det får man än så länge lösa genom att skriva in sig på en statlig utbildningsanstalt och tenta av kurserna där.

(Eller så struntar man i formell examen. Det är lite mer åt det hållet det går tyvärr. Arbetsgivarna på den nivån struntar i betyg och förlitar sig på sina egna tester istället. Varför skall man bränna 6 år på en civ ing, när man kan köpa 50 vettiga kurser för 5000 kr, och gå hemma under kanske 1-2 år).

Men du har nog rätt i att offentlig sektor inte kommer att anpassa sig. Inte frivillig iaf. Dom kör vidare med sin Trabant-undervisning tills döden kommer.

Vad skulle poängen vara med det? Teorier om vad som händer vid normal produktivitetshöjning har vi ju haft sen 1800-talet. Måste finnas tusentals trådar bara här på Flashback som i grunden handlar om det.
Kosdnaden för en grundläggande humanoid robot från Unitree ligger just nu runt $10K. Den kan bära lådor på ett lager, fylla hyllorna på ICA och en massa andra just enklare sysslor. Morgan Stanley gjorde en uppskattning med kostnaderna för elen, underhållet och energin och kom fram till $5 i timmen för en robot som kan göra 2 människors arbete. Dvs, kostnaden motsvarar ungefär 25 kronor i timmen vilket blir runt 4000 kronor i månaden räknat på en 40-timmars vecka med 4 veckor semester. Mycket mindre än vad ett filipinskt hembiträde får betalt i månaden för sina 70-80 timmar i veckan. För att inte tala om vad en vanligt svenskt socialfall kostar.

Baidus Apollo robottaxi kostar runt $35K. Dvs, ungefär som en vanlig bil. Föraren får man i praktiken på köpet. Ett så klassiskt enklare jobb som yrkesförare kommer med andra ord redan nu att automatiseras bort i takt med att fordonen kan byggas (så länge ingen lägger sig i med en massa förbud och hittepåproblem).

En sån där robothund av vettig kvalitet kan man få för $3K. Att sätta på ett par armar med bär- eller svampplockningsverktyg och skicka ut den i skogen kostar inte mycket och då kan inte ens bärplockare från 3:e världen konkurrera.

Kombinationen av robotar, AI och bildigenkänning samt kollektiv träning där de alla lär sig gemensamt (Waymo kör nu fler taxiresor i månaden än någon människa kört under ett helt liv) är något nytt.

Ändlöst med enklare arbeten kan nu automatiseras billigt.
Samtidigt som Amazon sätter sin miljonte lagerrobot i drift och autonoma drönare förändrar kriget i Ukraina...
LLM:s är långt ifrån den enda formen av AI. Även om den också eliminerar stora mängder jobb. T ex inom kundtjänst och mediaproduktion. Till och med Vogue har nu kört med AI-genererade modeller istället för allt jobb med att ta en massa människor in i en studio.
Just prostitution tror jag är ett yrke som kommer att klara sig länge. Tillsammans med politiker och idrottsstjärnor. Men återigen pratar vi om en mycket liten del av mänskligheten med något marknadsvärde värt att tala om. Själv tvivlar jag på att jag skulle få mycket på onlyfans...
Tror du gravt överskattar kostnaderna för att bygga, driftar och träna AI och robotar.
Handlar mest om att träna maskinell finmotorik. Men visst, frisör, massör, nagelskulptris och annat i den vägen kommer nog inte att åka först.
Varje kapitalägare kommer att automatisera allt som sänker deras kostnader. Vad som sker på totalen i samhället är inget någon enskild kommer att ta hänsyn till.
Så sent som i fredags satt jag med en kompis som driver en sorts techkonsult. Han har gjort sig av med 80% av sina kodare och dubblat output på ett år. Genom att ge de kvarvarande full tillgång till LLM-kodstöd. Hans efterfrågan är inte ändlöst elastisk och alla hans konkurrenter gör nu samma sak.
Just nu låter du som Ines Uusman.
Man kan förstås fråga sig om taxichaffis, lagergubbe, servitör, hyllfyllare, kundtjänstpratare, bärplockare, hantlangare och pissepottekusk är exempel på dyra jobb men de kan nu automatiseras mycket lönsamt.

NHUI kanske tar över istället.
NonHumanUnIntelligence