Faktisk inflation mycket högre än vad KPI indikerar?

Men det betyder ju att om människor självmant sänker sin levnadsstandard så sänker man automatiskt ribban på det man kallar index? Det blir ju helt skruvat.

Ja, så måste det ju rimligen bli
SCB resonemanget bygger på något slags substituttänk.
Rusar drivmedlet med 200% stannar folk hemma istället och vipps så minskas andelen drivmedel i KPI.

Tycker tråden innehåller intressanta kommentarer och iakktagelser. Inte bara jag som upplever att faktisk inflation ligger långt högre än vad KPI indikerar.
Jag tog året 1990 och jämförde med 2025 och KPI ligger ganska precis på det dubbla. MEN nästan alla varor har ökat otroligt mycket mer än 100% senaste 35 åren.

Ja, så är det. Och det är väldigt rimligt att KPI beräknas på vad hushållen faktiskt köper.

Man kan vända på det och fråga sig hur relevant ett KPI skulle vara som baseras på det hushållen inte köper.

När disponibel inkomst ökar, vilket den gjort sedan 1995, så kommer andelen vi köper livsmedel för minska. Dvs dess påverkan på KPI kommer då att minska.

Och desto mer av disponibel inkomst vi lägger på TV-apparater, datorer, spel, mobiler, desto större inverkan på KPI får prisförändringar där.


SCB redovisar vikterna. Så vilka vikter är fel? Borde var lätt för dig att visa.



Nej, hur tänker du nu???

Om vi sänker vår levnadsstandard proportionellt så behöver SCN inte justera vikterna något alls, eftersom vår konsumtion sprider ut sig som tidigare. Hur skulle KPI då inte visa prisförlndriingarn?

Bäst att du redogör för detta mer konkret.


Mycket skruvade fantasier är det i tråden.

Nej, KPI-korgen balanseras för att motsvara samhället. Har invånarna mer pengar över så lägger dom procentuellt sett mer av inkomsten på resor och lyxkonsumtion. Har invånarna mindre pengar över så går procentuellt sett mer av inkomsten till livsmedel och hyra. KPI-korgen balanseras för att motsvara detta.
Hade man inte gjort detta så hade KPI varit ett totalt irrelevant värde. Tanken är att KPI ska motsvara verkligheten, inte någon påhittad situation.

Ett par kommentarer på en intressant frågeställning:

SCB redovisar ju både vikter och prisförändringar ner på varunivå, så är man intresserad så kan man ju kolla statistiken på ganska detaljerad nivå. Jag gjorde en snabb jämförelse med kpi 1990 och 2025. Ungefär hälften av all varugrupper är förändrade så det försämrar jämförelsen något men av de 183 varugrupper som är samma år 1990 och år 2025 har intresant nog nästan exakt häften ökat med mindre än 100%. Så i många fall kan det nog vara så att man helt enkelt minns fel (om vi bjussar på några exempel där SCB menar att priserna inte dubblats så har vi bland annat handdukar, bordsknivar och rakapparater). Poängen med dessa exempel är att det är varor man eventuellt inte tänker på så ofta. Givetvis observerar man saker som ökar kraftigt i pris men sällan tänker på random grejer som kanske inte ökar speciellt mycket som ändå ingår i KPI.

Men samtidigt har vi som många redan poängterat de så kallade kvalitetsjusteringar vilket är rätt knepigt hur man ska förhålla sig till. Är en iPhone samma produkt som en Nokia 3310? Ifall man anser att det är exakt samma produkt är det ju självklart att priser på mobiler har ökat mycket mer KPI föreslår. Men samtidigt kan man hävda att en smartphone är en fundamentalt annorlunda/mer avancerad produkt så man inte bör jämföra priser rakt av. Jag har inget bra svar hur man ska göra, men dessa justeringar kommer ha en stor påverkan på många varugrupper

Sen kan man ifrågasätta, eller åtminstone fundera på, hur alla varugrupper viktas. Dels för att dom förmodligen inte motsvarar ditt konsumtionsmönster och dels för att vissa vikter ser en aning skumma ut (exempelvis månadsavgift för bostadsrätt ligger endast på 2.5% vilket jag tycker låter lågt).

Avslutningsvis är det som alltid bedrägligt att visa YoY förändringar i ett linjediagram. En fallande linje ger ju lätt sken av att priserna faller när det i verkligheten handlar om att prisökningarna sker långsammare än tidigare, men priserna ökar likväl.

Jo och jag förstår varför man gör så, men samtidigt kommer ju ofta varor som blir dyrare automatiskt sållas bort. Jag tror inte det finns en perfekt lösning, men man borde kanske ha ett komplement till kpi där man bara tar med de mest oföränderliga utgifterna. T.ex. bostadspriser, el, basvaror som potatis och vetemjöl, byggmaterial som virke och betong, kläder och skor.

Det finns något som heter big mac-index som faktiskt är ganska intressant. 1990 kostade en big mac 24kr. Idag verkar den kosta 71. Det är en ökning på 196% som jag tror stämmer ganska bra mot den upplevda inflationen.

Edit: en annan sak som måste vara väldigt svår att mäta är hållbarheten på produkter. Om jeansen blir tunnare och håller sämre måste jag köpa nya oftare. Shrinkflation är en sak för man har ju ändå kilopriset. Men hur uppskattar man slit-och-släng faktorn?

Jo, jag tror också att prisutvecklingen på den där Big Macen bättre speglar den allmänna inflationen än KPI.
Själva indexet i sig är väl annars för att jämföra prisnivån i olika länder? En Big Mac kostar ju garanterat mer i Sweichz än i Bangladesh exempelvis.

Jo det var därför man tog fram indexet. Det låter nästan som ett skämt eller åtminstone som en oseriös jämförelse, men det ligger faktiskt väldigt mycket tanke bakom. Och kan man jämföra här och där kan man väl jämföra nu och då? Tänker jag fel så får någon rätta mig.

Du har helt rätt som jag ser det. Egentligen kanske inflationen borde utgå från en korg av basvaror som håller över tid?
Allt för att undvika diskussion om teknisk utveckling ska korrigeras för och på vilket sätt. Telefoner, TV-apparater och datorer borde nog inte ingå. Allt för att undvika jänförelser mellan en t-Ford och en Tesla, eller en Ericsson GH337 mot en I-Phone 18....

Mer basvaror och kanske råvaror såsom vete, socker, majs, guld, silver och järn. Det är samma nu som för 50 år sedan. Men kanske då också enklare förädling som en BIG Mac för att få med något slags tjänsteindex eller pris på arbetskraft?

Intressant att jag får så mycket medhåll i att inflationen måste varit mycket mer än 100% senaste 35 åren som KPI anger. Något måste vara väldigt skevt med måttet.

Boendeutgifter för BR innehavare ligger på ca 20% av disponibel inkomst.
Andelen BR av bostäder är ca 20%. Så boendeutgifter för BR utgör ca 4% för hushållens utgifter i landet. Och 2.5 av dessa 4 % kan nog stämma bra med månadsavgift. Bör väl vara drygt hälften. Så det ser ut att vara i rätt härad iaf.


Ska man titta på vad olika features kostar och ändras varje månad så har man ett enormt jobb. (Producenterna gör i sig det för sina egna produkter. Men SCB skulle få göra det för alla produkter).
Tvivlar starkt på att SCB gör det.

Men dom behöver nog inte göra det. Det är prisförändringar man är ute efter. För "samma" vara.
Så det borde räcka bra med att SCB mäter hur samma vara ändrar pris.
Man kan t ex mäta prisförändring för några TV-modeller. De som säljer mest. Och så väger man ihop ändringarna för kategorin TV.
Kommer det en ny model med mer features så kan man börja mäta prisförändring för den när den kommit upp i volym.
Då slipper SCB böka med prisförändring för egenskaper och features.

Den enda gången SCB skulle behöva tiitta på egenskaper och features är om dom försöker mätta prisförändring mellan olika modeller. Men det borde dom aldrig behöva göra.


Just de 3 produkterna tillverkas antagligen i utlandet. Och har då inte full påverkan av lönekostnaderna i Sverige. Och från 1990 så lär volymerna för produkterna ökat globalt och då har det blivit mer motiverat med investeringar för kostnadssänknig. Så det är nog rimligt att de ökat mindre än KPI.

Öht så bör inhemska produkter (mest tjänster då) vara de som driver upp KPI. Och varor som är importerade och med stor global försäljning vara det som driver ned KPI.

Det inhemska utsätts till 100% för våra lönekostnader. Medan globala produkter lär få sin lönekostnad ökat mindre och får mer kostnadssänkningar pga rationaliseringar.

Kan du utveckla detta som om jag vore fem år gammal?

Nej inte sållas bort. Köps dom så kommer dom vara med. Köps dom inte så försvinner dom.

Det styrs av vad hushållen väljer att konsumera.


SCB redovisar datat. Så du kan göra ditt eget index utan problem.


Man behöver förstå att prisförändringar lär vara högre för inhemskt producerade produkter. Då de åker på våra lönekostnader. Och som troligen då inte har så höga volymer och därmed inte är så kostnadsrationaliserade. (Desto större volymer desto mer lönsamt blir det att effektivisera produktion och hantering).


För vilka produkter har det betydelse?
Just kläder kastar ju folk långt innan de är utslitna.
En del kvinnor har bara vissa plagg en gång. Det blir direkt fel av producenterna att lägga resurser på att göra sådana med hög hållbarhet.