Stabila tjejer, finns de?

Jag är naturligtvis inte perfekt, långt ifrån. Försöker ändå kommunicera och vara konstruktiv och lösa de knutar som uppstår i en relation. Under årens lopp har jag haft en handfull relationer och min erfarenhet är att jag blir problemlösaren och att min kvinnliga hälft har pms, dåliga dagar och så vidare.
Så sent som ikväll fick jag sköta en bjudning med sju gäster ensam för att min sambo vägrade lämna sovrummet. Jag levererade middagen till henne och efter att gästerna gått tog jag hand om katt och hund (hennes från början, numera en del av familjen) och återställde köket.
Känner spontant att jag aldrig skulle göra som min sambo oavsett hur jag råkar må när vi får gäster. Fick dra en vals att hon var trött efter jobbet och låg och sov.

Du har en sambo som inte vill lämna sovrummet och du vet inte varför. Ni kommunicerar inte.

Kan det vara så att du har bestämt att det skulle komma dit 7 pers? Sambon kanske inte alls tycker det är kul och det kanske bara blev för mycket.

Finns många scenarion. Poängen är att ni kommunicerar inte. Trots att du säger att DU gör det. Men jag tror inte påt.

Jag frågade om det var okej med gäster, vilket hon tyckte att det var, ja tills de kom. Det är inte första gången som det händer. Jag försöker givetvis kommunicera och vara lyhörd, men det krävs två för en tango.

Pratar du inte med din sambo om såna bjudningar innan du bjuder hem människor!

Hon kanske kände sig pressad att säga ja. Eller för din skull, men hon vill egentligen absolut inte.

Du måste väl känna henne.

Ja man måste vara två för att kommunicera, men om det här har hänt flera gånger så tar ju du in noll information också.

Sen tycker jag också att om jag bjuder hem folk så är det helt valfritt för min fru om hon vill vara med eller inte.

Det låter som en "reversed gender role situation" som din "chef" satt dig i. Är man naturligt maskulin av sig så lägger man ner sådana där stroke/hjärtinfarktsalstrande relationer.

Ett förhållningssätt jag använt med ett relativt hyfsat framgångsrikt resultat är att inte aktivt engagera mig i någon problemlösning tills det efterfrågas, utan att bara lyssna till och börja med. Oftast handlar det inte om något problem ergo knutar som behöver lösas, utan bara ett behov att uttrycka sig och dela sina tankar och känslor.

Det kan ju så klart vara utmanande att lyssna och ta in utan att uppmärksamheten dalar, och händer det kan det ju orsaka problematiska konsekvenser i form utav att hon blir upprörd för att man inte lyssnar.

Sen har jag en regel i denna situation, frågar hon mig inte om hjälp så får hon ingen. Med undantag om hon inte fastnat i en fullständigt hjälplös situation. Då tar jag helt enkelt över situationen och bestämmer vad hon ska göra och inte göra av den enkla anledningen att hon är hjälplös.

Men du kan väl inte mena allvar nu. Han frågade och det var ok. Mer än så ska inte behövas från en vuxen människa. Hon är uppenbarligen en bortskämd brud som inte kan hantera sina känslor. En sån ska man dumpa direkt. Jag skulle skämmas om min sambo betedde sig så.

Jag utgår från att ett glatt självklart, vad kul! Som reaktion betyder att vi är två om att ta emot besök. Hade hennes vänner kommit och jag gjorde en likadan sovrumsafton så skulle hon med all rätt bli väldigt besviken på mig. Förväntar mig att min partner kommunicerar konstruktivt med mig, jag gör det med henne, vilket hon i alla lägen skulle hålla med mig om att jag gör. Grundfrågan i trådstarten är om det finns godmodiga och stabila kvinnliga partners.

Jag förstår vad du menar.

De finns men är upptagna