Citat:
Ursprungligen postat av
NiccoJ
Om man jämför Rysslands krig i Ukraina med Sovjetunionens krig i Afghanistan ser man att de ryska förlusterna var betydligt lägre i Afghanistan.
Trots detta fick kriget i Afghanistan i förlängningen Sovjetunionen att gå under, ekonomiskt och genom folkligt missnöje.
Hur kommer det sig att Putin lyckas hålla ihop sitt rike under ett blodigare o större krig?
Är Ryssland mer totalitärt än sovjet? Har man bättre ekonomiska resurser nu än då?
Du utgår från premisser som inte håller. Att Sovjet föll på grund av Afghanistan och folkligt missnöje är en efterhandskonstruktion. Kriget bidrog -- men det var inte den avgörande orsaken. Kärnan är detta: Sovjet var en ideologisk stat vars legitimitet vilade på marxism–leninism och en central planmodell.
Perestrojka och
glasnost (från mitten av 1980-talet) öppnade systemet på ett sätt som urholkade auktoriteten och frigjorde krafter eliten inte längre kunde kontrollera. Det var reformchocken, inte folklig revolution, som fällde huset.
Ekonomin: Ja, stagnation fanns redan på 1970-talet. Men varken dåtidens västliga bedömare eller sovjetiska ledare trodde att systemet därför måste kollapsa. Det var först när man började reformera den politiska överbyggnaden som allt lossnade.
Afghanistan: Kostsamt och demoraliserande -- men ett symptom, inte huvudorsaken. Utan de politiska reformerna hade Sovjet sannolikt kunnat bestå (jämför Kinas ekonomiska reformer utan politisk liberalisering).
Ledningen var kommunister men de förstod att ekonomin stod still, levnadsstandarden stagnerade, teknologigapet mot väst växte. Ledningen visste att något behövde göras. Men hur man skulle reformera var inte självklart. Att just Gorbatjov blev generalsekreterare, och drev reformerna längre än sina föregångare skulle ha gjort, var avgörande. Andropov ville t.ex. genomföra ekonomiska justeringar men med bibehållen politisk kontroll. Ett alternativt spår hade sannolikt kunnat förlänga Sovjets liv avsevärt.
Sovjet legitimerade sig som alternativ progressiv civilisationsmodell som skulle vara bättre och hela mänsklighetens framtid. Rivaliteten med USA var central -- allt från rymdkapplöpning till köksdebatten mellan Chrusjtjov och Nixon (1959), där Sovjet skulle visa att arbetarna kunde få bättre levnadsstandard utan kapitalismens exploatering. Sovjet kunde inte "bara" leverera trygghet internt -- man var tvungen att visa sig överlägsen USA. När man inte kunde matcha väst i konsumtionsstandard, tappade ideologin mycket av sin kraft.
Dagens Ryssland är inte en ideologisk utopistat och konkurrerar inte med USA på det viset. Legitimiteten vilar på 1) stabilitet efter 90-talet, 2) nationalism och geopolitik, 3) råvarubaserad ekonomi. Det gör regimen mer motståndskraftig mot en reformkollaps av sovjetiskt slag. En ledare som försöker "Gorbatjov-liberalisera" skulle troligen bromsas av säkerhetsapparaten och andra elitintressen långt innan systemet öppnas upp på bredden.
Den mer intressanta parallellen är faktiskt USA vs. Sovjet: båda bär på en inre självmotsägelse (planutopi vs. finansialiserad evig expansionslogik). Frågan 2020-talet ställer är snarare hur länge den amerikanska modellen kan förlänga sin livscykel, än hur länge Ryssland överlever.
