Detta gör att riksdagsmannaarvodet bör sättas till ett sådant belopp, att det ger en med hänsyn till uppdragets natur rimlig bärgning för den som saknar andra inkomster. Ingen bör av ekonomiska skäl behöva avstå från att bliva riksdagsman. Riksdagsmannaskapets karaktär av förtroendeuppdrag medför dock, att arvodet icke bör sättas så högt att det ter sig direkt ekonomiskt lockande. Utifrån dessa utgångspunkter anser utskottet det av de sakkunniga föreslagna arvodesbeloppet, 24.000 kronor för år, som skäligt. Detta är även, som de sakkunnigas utredning visar, internationellt sett jämförelsevis lågt.Sedan kom de nyliberala ideerna att dominera alltmer. Näringslivet lobbade för högre arvoden med baktanken att om alla riksdagsmän har en riktigt hög lön så kommer de att röra sig bort från folkets intressen och mot överhetens intressen.
Du måste vara medlem för att kunna kommentera
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!
Swish: 123 536 99 96 Bankgiro: 211-4106