Hemligt rum i skolan?

När jag gick i mellanstadiet hade vi en hiss på skolan som aldrig användes. Den var bara där – alltid avstängd, dörrarna stängda. Men längst ner vid en bortglömd korridor i källaren fanns en metallpanel på baksidan av hisschaktet, utan handtag. Bara ett fyrkantsformat hål.

Vi snodde en bit fyrkantsstång från träslöjden, filade till den och testade. Det klickade till, och dörren gick att öppna. Bakom fanns ett dolt rum. Kanske 3x3 meter, helt utan el eller fönster. Där inne fanns en gammal gymnastikmatta, några pallar, en spegel (!), och en ganska fin matta på betongen. Det var tyst, svalt, och dammfritt – kändes både övergivet och använt på samma gång.

Vi var ett litet gäng som började gå dit på rasterna. Tog med levande ljus, satt och pratade, gömde lappar och ritade på väggarna. Det blev vårt hemliga ställe. Men ibland hade saker rört sig. En gång låg det ett par skor där som ingen av oss kände igen. En annan gång ett papper med bara ett ord skrivet: "UT."

Efter ett par månader var dörren plötsligt igensvetsad. Ingen sa nåt. Vi frågade aldrig. Jag brukar inte tänka på det så ofta men ibland kommer det tillbaka. Som mycket i barndomen känns det inte helt verklig.

Så – har någon annan hittat dolda rum eller konstiga utrymmen i sin skola? Hisschakt, vindsutrymmen, gamla förråd? Vad tror ni att ”vårt” rum var?

Kul tråd!

När jag gick i trean, så gick jag i en trevånings skolbyggnad från slutet av artonhundratalet. Den var lite av en "reservskola", som togs i bruk när det blev för stora barnkullar något år. Hela tredje våningen var avstängd, och om jag förstod saken rätt så användes rummen som förvaring av all möjlig gammal skit.
Men det fanns också en vind, som jag tror bara gick att nå från en lucka i taket av en av korridorerna. Vinden saknade helt fönster.

När man stod på skolgården och tittade upp mot skolan, så såg man dock ett par små fönster som verkade befinnas sig MELLAN våning tre och vinden, och jag undrade alltid vad det var för ett utrymme egentligen, och hur man kom dit.

Det där gnagde i mig i många år, och i vuxen ålder gick jag till kommunkontoret och begärde ut ritningar på byggnaden. Då visade det sig, att det ursprunligen gått en trappa från våning tre, upp till vinden. Trappan var sedan länge borttagen, och första halvan av det gamla "trapphuset" var nu en större städskrubb. De två fönstren jag sett som liten, befann sig dock i ett tomt utrymme, som inte gick att nå varken från vinden eller från tredje våningen, och det var helt enkelt ett "hemligt rum".

Senare frågade jag en vaktmästare (som förmodligen undrade om jag var sjuk i huvet) om saken. Han sa att fönstren i det hemliga rummet till slut spruckit, och orsakat kalldrag. Därför hade de undersökt möjligheten att komma in i rummet. Det hade helt enkelt fått hala ner en kille från vinden, ner i det hemliga rummet, för att sätta igen fönstren med plåtar. Det hade legat mängder mer döda fåglar där, men annars fanns det inget.

När jag var liten, så hade min morfar en större bondgård. Där fanns ett utrymme mellan köket och vardagsrummet (kanske 1x1 meter) som de hade satt igen, och ingen hade varit där sedan tjugotalet. Tror att det var det som startade min livslånga fascination för hemliga rum.

Min skola var rätt simpel. Hela översta våningen befolkades av döda patienter, inlagda men fr a sjuksköterskor, och de fick ibland lust att härja med oss levande. Dvs de dök upp i diverse sönderfallande stadier. Berättades det innan jag jag började på skolan, av alla kändes det som. Det lät på inga vis otroligt när man skulle börja fyran. Och äldre ungar njöt verkligen av att berätta allt som hade hänt så fort de fick reda på att man skulle börja på denna skräckskola, befolkad av zombies.

Till saken hör att min far påstår att han som barn låg inlagd just i de lokalerna - för ja, det var ett gammalt sjukhus - men de årtalen går inte riktigt ihop när jag forskade. Men att det var en riktigt sjuk och märklig stämning håller jag med om. Dock inte i form av de gengångare man blev itutad vistades där. Snarare pga högst levande människor.

Nu blir det en upprepning, igen. I farfars och farmors stora hus - tidigare storbönder - fanns ett utrymme mellan farstun och vardagsrummet som var låst. Jag minns att två av oss - min kusin och jag - i denna enorma kusinskara var helt uppslukade av detta mystiska rum som "inte fanns". Trots alla djur och annat spännande som fanns på gården tillbringade vi mer tid med att stirra genom detta nyckelhål till ett rum som på ett overkligt sätt inte existerade. Helt obegripligt.
Tyvärr gick huset vidare till de "fula kusinerna" så varken hon eller jag kommer någonsin lösa denna outgrundliga gåta. Jag föredrar nästan den utgången.