Under den ökade invällningsvågen 2015 pratades det mycket om att "vad skulle vi gjort utan invällarna"
"vem ska ta hand om våra äldre"
Vi hade invällning långt innan 2015, med då höjdes takten från ca 100 000 om året till 176 000.
Under kampanjer som "utan invällning stannar sverige" lyftes ofta fram att invällare jobbar just på ålderdomshem
Röster höjdes redan då, om språkförbristningar mm, men viftades givetvis bort som rasism.
Vad säger vänstern om det idag?
Behövde vi verkligen invällning från tredje världen för att totalförstöra vår äldrevård?
https://www.gp.se/ledare/vanvarden-p...d-2768630ce1be
"vem ska ta hand om våra äldre"
Vi hade invällning långt innan 2015, med då höjdes takten från ca 100 000 om året till 176 000.
Under kampanjer som "utan invällning stannar sverige" lyftes ofta fram att invällare jobbar just på ålderdomshem
Röster höjdes redan då, om språkförbristningar mm, men viftades givetvis bort som rasism.
Vad säger vänstern om det idag?
Behövde vi verkligen invällning från tredje världen för att totalförstöra vår äldrevård?
Citat:
Över 400 avvikelseanmälningar under drygt tre års tid:
Nattpersonal som stänger av larmen, som går och lägger sig och struntar i den mest basala omvårdnaden.
Vi talar inte om personal som inte hinner och orkar, vi talar inte om aningen för tunga besparingskrav eller om tveksamt höga vinstambitioner – utan om ren och skär grymhet, riktad mot de allra, allra svagaste och mest hjälplösa i samhället.
Vem gör så här? Varför?
I reportaget framkommer att personalgruppen till stora delar bestod av människor med somaliska rötter, och som talat somaliska eller arabiska med varandra. Det har ofta uppstått språkförbistring mellan brukarna och personalen, och personalen har konsekvent valt att prata på annat språk än svenska inför de boende. De sägs ha tagit över verksamheten, och vägrat lyda instruktioner från enhetschefen.
Vanvården på Hundraårsgatan en studie i grymhet
LedareSveriges Radios Kalibers reportage om vanvården på ett boende i nordöstra Göteborg för människor med hjärnskador är hjärtskärande. De ansvariga måste ställas till svars.
Människor med svåra hjärnskador och nervsjukdomar ligger i urin och avföring hela natten. Ingen svarar när de ropar, ingen kommer när de larmar. Ingen vänder på dem och liggsåren blir bara värre. De får ingen träning, ingen hjälp att röra på sig. Musklerna förtvinar och sinnena förtvivlar.
Man tror att man hör om något från kommunisttidens Albanien, eller något annat lika omänskligt system. Men det är grävjournalisten Ola Sandstig som för radioprogrammet Kalibers räkning har undersökt vad som pågått på serviceboendet på Hundraårsgatan i Kortedala.
Alltså i Göteborg, i Sverige, och fram tills helt nyligen.
Det är plågsamt att höra om hur hjälplösa människor med olika typer av neurologiska skador och sjukdomar i årtal var utlämnade åt en personalstyrka som ägnat sig åt medveten och systematisk vanvård. De brukare som anmälde missförhållanden fick utskällningar och straffades genom att ignoreras ännu mer, och vanvårdas ännu mer.
Nattpersonal som stänger av larmen, som går och lägger sig och struntar i den mest basala omvårdnaden.
Vi talar inte om personal som inte hinner och orkar, vi talar inte om aningen för tunga besparingskrav eller om tveksamt höga vinstambitioner – utan om ren och skär grymhet, riktad mot de allra, allra svagaste och mest hjälplösa i samhället.
Vem gör så här? Varför?
I reportaget framkommer att personalgruppen till stora delar bestod av människor med somaliska rötter, och som talat somaliska eller arabiska med varandra. Det har ofta uppstått språkförbistring mellan brukarna och personalen, och personalen har konsekvent valt att prata på annat språk än svenska inför de boende. De sägs ha tagit över verksamheten, och vägrat lyda instruktioner från enhetschefen.
Vanvården på Hundraårsgatan en studie i grymhet
LedareSveriges Radios Kalibers reportage om vanvården på ett boende i nordöstra Göteborg för människor med hjärnskador är hjärtskärande. De ansvariga måste ställas till svars.
Människor med svåra hjärnskador och nervsjukdomar ligger i urin och avföring hela natten. Ingen svarar när de ropar, ingen kommer när de larmar. Ingen vänder på dem och liggsåren blir bara värre. De får ingen träning, ingen hjälp att röra på sig. Musklerna förtvinar och sinnena förtvivlar.
Man tror att man hör om något från kommunisttidens Albanien, eller något annat lika omänskligt system. Men det är grävjournalisten Ola Sandstig som för radioprogrammet Kalibers räkning har undersökt vad som pågått på serviceboendet på Hundraårsgatan i Kortedala.
Alltså i Göteborg, i Sverige, och fram tills helt nyligen.
Det är plågsamt att höra om hur hjälplösa människor med olika typer av neurologiska skador och sjukdomar i årtal var utlämnade åt en personalstyrka som ägnat sig åt medveten och systematisk vanvård. De brukare som anmälde missförhållanden fick utskällningar och straffades genom att ignoreras ännu mer, och vanvårdas ännu mer.
https://www.gp.se/ledare/vanvarden-p...d-2768630ce1be
__________________
Senast redigerad av OGfog 2025-07-02 kl. 16:32.
Senast redigerad av OGfog 2025-07-02 kl. 16:32.
