Citat:
Ursprungligen postat av
Mr.RedHat
1. Hade jag menat att förvaltaren blir ansvarig så hade jag skrivit det. Det är brukaren som blir ansvarig per definition. Det är ju inte förvaltaren som orsakat skadorna i lägenheten. Eller har förvaltaren en hund? Men se mitt svar i 4-5 för hur förvaltaren skulle kunna bli ansvarig
2. Ja så kan det bli. Men där ska ju förvaltaren ta vara på hennes rätt. Annars kan förvaltaren åka på ett skadeståndsansvar, samt bli entledigad.
Finns inga hinder att anlita ett juridiskt ombud trots att hon står under förvaltarskap. Särskilt inte om det finns risk för jäv.
3. Vem ska ta hunden? Kronofogden eller länsstyrelsen? Ja alltså man kan inte skylla på normalt slitage i all oändlighet. Kolla upp det.
4. Det var inte frågan. Frågan var vem som hade ansvar för kloklippning, samt om någon sökt kostnader för detta och blivit nekad.
5. Mja alltså. Förvaltaren kan ju inte agera hursomhelst. Det är lite komplext där när köp fullföljs i god tro osv. Svårt för förvaltaren att häva köpet, och svårt att motivera en försäljning hursomhelst. Att man accepterade djuret och kände till det är helt klart intressant dock.
6. Varför vräks hon?
1. Ok, ja det där skulle nog bli ett juridiskt tvistemål vem som är ansvarig. Alternativt att hon körs över.
2. Förvaltare kommer undan med sjukt mycket, bara läs om Arne Gavelin så ser du att han felaktigt sattes under ett förvaltarskap i ett års tid - och under den tiden sålde förvaltaren av hela hans förmögenhet - han var företagare, och hans företag länsades på värdesaker efter att han sattes under förvaltarskap efter en sjukdom, detta trots att han själv aldrig hördes i domstolen, och det var någon i hans närhet som anmält behovet av illvilja - förvaltaren sålde allt och det var inte möjligt att få någon rättvisa, han blev inte åtalad, eller hon ifall det var en kvinna - det enda han fick skadestånd för var att han sattes felaktigt under förvaltarskap, men inget skadestånd för att förvaltaren sålde hans prylar billigt. Bara för att regelverket säger en sak så innebär inte det att förvaltare får några som helst konsekvenser när de bryter mot reglerna - oftast går ingenting att bevisa. Det går så klart att bevisa att brukaren/huvudmannen blivit av med prylar, och att Förvaltaren haft makten - men att bevisa att förvaltaren brutit mot lagen verkar inte gå - de täcker sina spår.
Ja, kanske finns skäl att ge henne råd om att kontakta advokat.
3. Kronofogden skulle ta hunden enligt henne.
4. Jag har ingen aning vem som hade ansvaret.
5. Förvaltaren kan agera hur som helst, hon har förvaltare över alla tre områden - allt han gör är i hennes namn - förvaltaren har rätt att "ångra köp" som Brukaren gör, och kan även sälja av egendom Brukaren äger - oftast vid försäljning av dator och TV så krävs ju någon form av "goda skäl" men vi såg i Arne Gavelins fall att massor av prylar såldes och förvaltaren blev inte ansvarig. Gäller det djur så behövs det inte ens skäl - där heter det att "djurets bästa" avgör och att "Förvaltaren avgör om huvudmannen kan hantera ett djur eller ej", vidare att Förvaltaren är ansvarig för budgett och pengar och om denne anser att en hund är för dyr så kan han sälja hunden. Jag har ett rätt så bra exempel på just detta då det finns exempel på folk som haft förvaltare och hundar/katter som fått dessa tagna av förvaltaren utan riktiga skäl och sedan sålda.
Fast det fanns säkert skäl i hundarnas fall, t.ex. i ett fall jag tänker på att Hyresvärden inte ville ha hunden där för att den biter på dörrkarmarna och dylikt, och att huvudmannen hotades att bli vräkt om hunden inte försvann, så då säljer förvaltaren hunden mot huvudmannens vilja för att förhindra att huvudmannen blir vräkt - nu har ju den huvudman denna tråd handlar om blivit vräkt just på grund av hunden, så att hyresvärden säger nej till hund kan räcka.
Men det kan även räcka med att Förvaltaren tycker att huvudmannen inte kan ta hand om ett djur, t.ex. brukarens tidigare förvaltare tog en Golden Retriever som hon fått i gåva av sin adoptivfar, en dyr hund med stamtavla för 13k, den tog hon och omplacerade hos en vän i Stockholm - det sjuka är att den stod fortfarande skriven som hennes hund 2018, trots att den i praktiken varit Förvaltarens väns hund sedan 2011 - man kan bara undra om hon betalade för en hund som i praktiken var hos någon annan.
Lite som att någon omplacerar din TV i Stockholm, men du står fortfarande kvar som ägare - så du betalar TV-avgiften - samtidigt som någon annan använder den gratis...
Helt sjukt!
(PS: Jag vet detta för vi ringde in till Jordbruksverket år 2018 och hon var ägaren, vidare att hon stod som ägare till hunden på Ratsit och MrKoll vilka uppdaterar var tredje månad - men hade alltså inte sett röken av hunden sedan år 2011 när hennes tidigare förvaltare omplacerade den - förvaltaren kan alltså göra fula saker, som att omplacera hunden - när det är förbjudet att ge bort den - då kan hon ge bort den i praktiken, men ha huvudmannen kvar som ägare på pappret, vilket även påminner om Förvaltarskap självt, där bankkonton och pengar är Brukarens på pappret - men hanteras/kontrolleras/används av Förvaltaren i praktiken.)
Men men, jag vet att lagen säger att förvaltare inte får ge bort Huvudmannens egendom, men de får sälja den - dock måste de sälja den för ett korrekt pris - alltså för ett pris som motsvarar värdet - men gäller det en bonnkatt så kan de komma undan med att ge bort den, trots Föräldrabalken, just för att katten saknar ekonomiskt värde.
Man kan inte stämma någon om en katt ges bort, eftersom den saknar ekonomiskt värde - rättsprocesser kräver att den är värd något. I hundens fall var den värd 13k, så därför gavs den inte bort - utan omplacerades tills vidare - samtidigt som Brukaren/Huvudmannen stod som ägare trots att hon aldrig såg hunden igen efter år 2011.
Så Förvaltare kan alltid häva köp som Huvudmannen gör, och de behöver sällan motivera - men i detta fall är motiveringen förmodligen att Hyresvärden inte vill ha en hund, och att hon riskerar vräkning på ett nytt boende om den finns kvar. Att de vill inte ha hunden där vilket försvårar att hon får lägenhet.