Det är lätt att skratta åt folk som lånar till semester – tills man själv står där, med barn som frågar varför alla andra får åka någonstans. Då kanske det inte handlar om Dubai, utan om en stuga i Dalarna. Ett lån på 8000 kan kännas mindre “idiotiskt” än att sitta hemma och känna sig som världens sämsta förälder.
Men ja – det är en del av en större spiral. Vi har ett samhälle som säljer lycka på avbetalning och en kultur där status visas upp i Instastories. Felet är inte bara hos individen. Det är systemet som är trasigt.
Citat:
Ursprungligen postat av
trident999
Att låna till konsumtion är alltid en dålig ide. Alltid.
Lån till att köpa bostad är ju ok såklart, det är en form av sparande. Bil är mer tveksamt, men kanske nödvändigt om man behöver en bil som fungerar. Man där går gränsen. Skall du konsumera, spara först och köp sedan. Kunde du inte spara ihop till semesterresan - då har du förmodligen inte råd!
Det är intressant hur vissa kategoriskt säger att
låna till konsumtion alltid är en dålig idé, men samtidigt tycker att lån till bostad är “en form av sparande”. Det kan det vara – men det förutsätter att bostadsmarknaden fortsätter gå upp, att räntorna hålls i schack, och att man aldrig tvingas sälja i fel läge. Och viktigast: att man har något val.
För i stora delar av landet finns det knappt några hyresalternativ längre. Att köpa bostad är för många inte ett “sparande” utan ett
tvång, och med dagens priser är det dessutom ett livslångt åtagande.
Och bil? Ja, det är också “tveksamt” – men bara för den som har alternativ. Bor man på landsbygd, då är bil inte en konsumtionslyx, det är en förutsättning för att kunna arbeta eller ens köpa mat.
Så visst – låna till semester är kanske inget man bör göra lättvindigt. Men vi kanske ska vara lite försiktiga med att slänga oss med absoluta sanningar, särskilt i ett samhälle där
ekonomiskt självbedrägeri är mer regel än undantag.