Citat:
Ursprungligen postat av
4YYX
sverige är ett land där alla tar hand som sig själva och skiter i andra människor, så räkna inte med någon hjälp
jag tror jag kom ihåg den händelsen med tjejen o en annan tjej snodde väskan från en tant,
Det är en trist inställning. Folk vill bara ha, inte ge något själva.
Källkritik gott folk!
Friande domar kan ge mer fakta än fällande. Kolla därför upp allt på personen.
I domen 2024 där Julia frias från folkbokföringsbrott har hon inte skyddad ID. För isåfall hade det framkommit överst. Istället står en Vänersborgsadress.
Någon har tidigare i tråden misstolkat domen och tolkat den som att
- JS frias från folkbokföringsbrott = hennes bortförklaring i tingsrätten att hon har skyddad identitet stämmer.
Ingen i tingsrätten har tagit reda på fakta. Eftersom åklagaren inte för fram fakta om JS status i folkbokföringsregistret frias hon av Vänersborgs tingsrätt, som måste gå på Julias uppgifter. Tingsrätten själva hittar ingen uppgift om skyddad ID i folkbokföringen så de skriver ut JS adress och postar domen dit, i vanlig ordning. Domar till personer med sekretess ser helt annorlunda ut och går till Skatteverket.
Julia är uppenbart en manipulativ människa. Därför kan man inte ta hennes bortförklaringar till brott som hon är misstänkt för, som sanning. Trist att ingen kunde uppge källa till sina säkra Skyddad ID- inlägg. Hur svårt är det att nämna att man citerar en dom (som man har missförstått)?
Kvinnan har inte skyddad ID 2024-11-22. Isåfall har hon erhållit det senare i livet. Det är dock mycket tveksamt.
Citat:
Ursprungligen postat av dom om folkbokföringsbrott
Det är klarlagt att polisen vid en slagning fått uppgift om att Julia S inte var
folkbokförd på adressen där hon bodde. Julia S har lämnat uppgift om att
hon vid tillfället hade skyddade uppgifter vilket åklagaren inte motsagt. Julia
S har vidare uppgett att hon vid flytten ringde Skatteverket för att
kontrollera hur hon skulle gå till väga just på grund av att hon hade skyddade
uppgifter. Julia S har på fråga från förhörsledare svarat att hon erkänner
brott men samtidigt angivit uppgifter som tingsrätten uppfattar som en
invändning om uppsåt.
Att en person med skyddade personuppgifter behöver gå annorlunda till väga
när denne ändrar folkbokföringsadress än en person som inte har skyddade
personuppgifter förefaller inte på något sätt osannolikt. Julia S lämnade
uppgifter om att hon kontaktat Skatteverket för att höra hur hon skulle göra för
att adressändra och att hon, enligt egen uppfattning, gjorde som hon blev
instruerad kan inte lämnas utan avseende. Julia S ska således inte dömas till
ansvar för folkbokföringsbrott.
Vänersborgs tingsrätt
AVDELNING 1
DOM
2024-11-22
Målnummer
B 5005-23