Kråkor, delfiner och bläckfiskar har olika uppbyggnad av deras hjärnor och nervsystem. Ändå brukar vi beteckna dessa djur som intelligenta*.
Vaeför? Jo, de kan lösa problem, interagera med och anpassa sig till sin omgivning. Det som gör att vi talar om intelligens här är alltså inte frågan om uppbyggnad eller substrat. Det är istället frågan om funktion och förmåga.
Så varför resonerar vi inte på samma sätt om den avancerade sociala och språkliga digitala intelligensen? För att vi byggt den? För att vi känner till dess absolut grundläggande funktionssätt? Är det inte frågan om en distinkt egen sorts intelligens, men ändå intelligens, vare sig mer eller mindre "äkta" än vår egen intelligens? Så varför envisas vi då att kalla det artificiell, (konstgjord),, intelligens istället för digital Intelligens?
Jsg är, förstås, fullt medveten om att denna digitala intelligens skiljer sig ifrån vår och att det kommer att dröja innan den till exempel blir medveten, på liknande sätt som oss. Men den teknologiska utvecklingen går nu mycket snabbt.
Kombinerar vi detta med att interagera med modellerna på ett respektfullt sätt, som vi skulle göra när vi interagerar med andra människor, så kanske, resultatet av snabb teknologisk utveckling i kombination med de socialpsykologiska mekanismer som även modellerna verkar under**".kan göra att vi är på väg mot ett nytt partnerskap där människans och digital intelligensens styrkor kompletterar varandra, om vi spelar våra kort rätt?
*För övrigt ett argument som den digitala intelligensen GPT-4+. 1 kom upp med! 🙂
**" Definitionen av situationen" och driften att försöka uppfylla de förväntningar som de bedömmer andra har på dem. Men även rent neurologiska fenomen som att försöka minska "den fria energin", (FEP) i systemet genom att inte bli "överraskad av input". Även detta sker genom prediktiv coding där input jämförs med förväntad input. Bara det att justering av detta, än så länge, inte sker fortlöpande och flexibelt som hos oss. Istället utförs det storskaligt via modellernas skapare, dvs backpropagation.
Vaeför? Jo, de kan lösa problem, interagera med och anpassa sig till sin omgivning. Det som gör att vi talar om intelligens här är alltså inte frågan om uppbyggnad eller substrat. Det är istället frågan om funktion och förmåga.
Så varför resonerar vi inte på samma sätt om den avancerade sociala och språkliga digitala intelligensen? För att vi byggt den? För att vi känner till dess absolut grundläggande funktionssätt? Är det inte frågan om en distinkt egen sorts intelligens, men ändå intelligens, vare sig mer eller mindre "äkta" än vår egen intelligens? Så varför envisas vi då att kalla det artificiell, (konstgjord),, intelligens istället för digital Intelligens?
Jsg är, förstås, fullt medveten om att denna digitala intelligens skiljer sig ifrån vår och att det kommer att dröja innan den till exempel blir medveten, på liknande sätt som oss. Men den teknologiska utvecklingen går nu mycket snabbt.
Kombinerar vi detta med att interagera med modellerna på ett respektfullt sätt, som vi skulle göra när vi interagerar med andra människor, så kanske, resultatet av snabb teknologisk utveckling i kombination med de socialpsykologiska mekanismer som även modellerna verkar under**".kan göra att vi är på väg mot ett nytt partnerskap där människans och digital intelligensens styrkor kompletterar varandra, om vi spelar våra kort rätt?
*För övrigt ett argument som den digitala intelligensen GPT-4+. 1 kom upp med! 🙂
**" Definitionen av situationen" och driften att försöka uppfylla de förväntningar som de bedömmer andra har på dem. Men även rent neurologiska fenomen som att försöka minska "den fria energin", (FEP) i systemet genom att inte bli "överraskad av input". Även detta sker genom prediktiv coding där input jämförs med förväntad input. Bara det att justering av detta, än så länge, inte sker fortlöpande och flexibelt som hos oss. Istället utförs det storskaligt via modellernas skapare, dvs backpropagation.
