Är trött på att vara ensam

Hej! Det är så att jag är ensam. Har min familj men ingen flickvän och inga vänner, har inte ens någon vän jag kan skriva lite med. Helt dött är det. Bor också i en ganska liten stad så det finns inget så många ställen man kan träffa människor på. Har försökt att hitta vänner på båda Snapchat och olika appar där man kan få nya vänner. Men alla jag lyckats skriva med är så jävla ytliga och frågar inte tillbaks saker. T.e.x som ”Hej hur mår du” jag mår bra” ”hur har din dag varit? ”Bra”

Och när jag väl har börjat skriva med en person så tar personen antingen bort mig efter några dagar eller bara ignorerar mig helt. Är bara så trött på att det ska vara så svårt att få vänner och en kompiskrets här i Sverige. Och det som är det jobbiga är att jag ser folk i min ålder och barndomsvänner som har skaffat tjej och massor nya kompisar. De lägger ut när de festar tillsammans och reser ihop. Så vad fan gör jag för fel?

Du har en dålig vana att vilja sitta ner och snacka lite.

Allt socialt är en form av utväxling.. Folk vill komma hem, slippa tänka för mycket, kanske gå ut med nån en kväll. Kan du bjuda ut folk på äventyr istället för att bara sitta och snacka så får du mycket mera vänner.

Dessutom görs snacka och sånt där bättre i person än det gör via telefonen eller nätet.

Engagera dig i något, då får du dels ett intresse och också träffa likasinnade som du har något gemensamt med som kan bli vänner. Om det inte finns i din hemort så kanske det finns i någon större ort i närheten

Du skriver inte om du har jobb eller inte, men mitt råd är att börja där du har naturliga kontakter med folk. Fokusera på att haka på när folk ordnar aktiviteter och var med. Prata med folk och gör intryck så de vet vem du är.

Sedan efter ett tag kommer du märka att folk känner igen dig och pratar med dig även vid andra tillfällen.

Skaffa dig några intressen, du måste ha något att prata om. Berätta positiva och roliga historier.

Skippa skitsnack, svordomar eller rak på sak frågor så att folk känner de hamnar i ett förhör.

Intressen kan vara att idrotta, resa, bygga något, egentligen vad som helst som visar du är aktiv och lever och inte bara sitter i soffan.

Man skaffar en hobby och börjar så smått lära känna folk. Det tar lite tid och man måste investera lite energi i det, men man börjar snacka lite och sen flyter det på. Var inte för på, känn av rummet.

Det är många som delar ungefär ditt problem. Fritidsintresse brukar nämnas som ett tips. Resa, ett annat. Kvällskurser, ett tredje. Folk kan nog lätt bli lite försiktiga om någon är lite för på. Lär dig något annat språk, och res till det landet.
Om man bara försöker göra det man känner för och mår som bäst av, så tänker man iaf mindre på problem.

TS kanske kan åka till en högskola en kväll i veckan - kurser, grupparbeten och intressanta seminarier är bra tillfällen att träffa nya kompisar - men inte på distans.

Din desperation skiner igenom. Många vill prata med mig på jobbet osv, men antagligen för att jag inte är desperat som lyser igenom

Börja gymma, bra sätt att börja småprata med folk.
Dessutom kommer du må bättre såväl psykiskt som fysiskt.

Sen frågar de om de kan låna en röding?

Finns väl inget skönare än att vara själv och att slippa folk.

För det första: Sverige är ett jättesvårt land att träffa nya vänner.

För det andra: Ge upp med gaming. Det bidrar till isolation. Skaffa andra hobbies där tjejer rör sig ex. yoga.

För det tredje: Jobba på ditt yttre. Tjejer gillar inte överviktiga män.

För det fjärde: Satsa på karriär.