Socialdemokraterna Boden. Lyxsökare i liten kommun?

Är socialdemokraterna i Boden attraktiv för människor som enbart vill tjäna pengar och enkelt göra sig en politisk karriär?

Det verkar ju som att det är riktiga stolpskott som bara söker lyx och höga tjänster i denna kommun då det är enkelt att vara socialdemokrat i en kommun där alla röstar rött.

Claes Nordmark som förstört och skuldsatt kommunen och skapat något som kommer sluta exakt samma som Northvolt. Nu avgått som kommunfullmäktige pga åtalad för våldtäktsförsök, och emigrerat från länet med en fallskärm på 1 miljon +.

https://www.nsd.se/nyheter/boden/art...ation/r90en7or

https://www.nsd.se/nyheter/boden/art...vt-ar/r51e18nj

https://www.nsd.se/nyheter/boden/art...tiken/re798mxj


Och nu ska den hära nyinflyttade fläskkärringen Katarina Johansson som är ordförande för socialdemokraterna i Boden välja ny kommunfullmäktige.
Som verkar ha ett iq på under 85 och som först knappt fattar hur man ska använda Facebook offentligt https://www.svt.se/nyheter/lokalt/no...dmxwM3U3nbDNeQ "hon pratar i slutet av klippet" för att sedan göra en efterhandskonstruktion för att ljuga och inte verka dummare än Forrest Gump https://www.svt.se/nyheter/lokalt/no...dmxwM3U3nbDNeQ.

Vem fan är hon och hur kan hon vara ordförande för socialdemokraterna I Boden efter ha bott där i 2 år?

Är det bara lyxsökande egoister som med glädje förstör en hel kommun för att få lite politisk status och massa pengar?

Hur skall sossarna hitta någon med IQ över 85? Partiet driver tesen att alla problem i skolan beror på friskolor men kan inte förklara varför kommuner som inte har några friskolor har samma problem och är minst lika dysfunktionella.

En förutsättning för att vara socialdemokrat är just att man är en åsna.

Det går inte att samtidigt vara intelligent, ärlig och socialist. Välj högst två av de tre.

Så visst går det att hitta någon med IQ över 85. Skall denna individ samtidigt vara Socialdemokrat gäller det att välja en falsk och ohederlig person som Mikael Damberg. Ett tips kanske vore att försöka locka någon av Northvolt-Sossarna med en hög lön? Kanske Anders Sundström? Eller varför inte Björn Rosengren?

Lol, ja då kanske det funkar

Men hur vanligt är det med dessa människor?
Och vem lyfter fram dom?

Ibland tror jag att socialdemokraterna är en sekt med hierarki. Vissa verkar bli utvalda i sekten ungefär som kristibrud.

När jag läser i förundersökningen om kommunalrådet I Boden och vad han skrivit privat till offret så verkar det viktigaste i deras dialog om hur mycket makt man har och hur många man styr.

Konversation:
CN: Claes Nordmark
BO: Brottsoffer

BO:Jag nominerade min chef till bästa ledare Luleå kommun och han vann med min exaktamotivering tom: Jag älskar att ha kommit till en business där jag får utmanas och utvecklas.Och där andra inser min kapacitet.

CN:HEJAII! :-D :-D:-D

BO: Ja, väldigt härligt känslal! (owner)Jag handleder ungefär 30 medarbetare nu.

CN: Mäktigt; 30 är många!


Min känsla säger att av denna konversation att det bästa med deras uppdrag enligt dom själv är hur många man får bestämma över. Inte hur många man hjälper.

Hon har även varit nominerad till kommunfullmäktige. Enda meriterna jag hittat är att hon är specialpedagog och ordförande för hbtq-socialdemokraterna och att hon gillar cosplay.
Så med andra ord har hon gjort sig en karriär i socialdemokraterna på att tycka om bögar.

Alltså jag utesluter inte att man kan vara intelligent och socialdemokrat på ett ideologiskt sätt.

Men jag gissar att man inte skulle stå ut med människor som strandberg, anders lindberg osv med en IQ över 85. Människor som bara svamlar om att allt är friskolans fel när kommuner utan friskolor (en majoritet av sveriges kommuner) är precis lika dysfunktionella.

Såg en artikel om förändringarna inom miljöpartiet om hur miljöpartiet aldrig mer kommer att få fram en ny birger slaug. Jag känner inte till slaug eller mp men antar att de menar att det finns en särskild kultur inom många partier, och IQ ingår inte i S kulturen.

Man varför man valt någon man inte känner handlar antagligen om underlägsenhet känslor (som många ledande sossar har vittnat om att de har).
Det kan också handla om en psykopat som tagit kommunen med storm.

Det tror jag inte. Tänk exempelvis på Magdalena Andersson. Hon är riktigt välutbildad och förstår hur samhällen fungerar. Hon hade aldrig klarat forskarutbildningen utan att vara begåvad en bit över genomsnittet. Som ekonom är hon dessutom utbildad inom ett område där man intresserar sig för hur samhällen bör organiseras och kan tänka kring konsekvenser av olika beslut, hon vet hur vilktigt incitament är för individer, etc.

Det är helt otänkbart att hon inte studerat de fall historiskt där den politik hon förespråkar prövats i praktiken och tittat på konsekvenserna av politiken. Bästa exemplet är väl hur Argentina utvecklades under Peron och hur svårt det visat sig att vända den utvecklingen senare. Venezuela under Hugo Chavez är ju ett annat exempel.

Tror man måste dra slutsatsen att Magdalena Andersson vet precis vad den politik hon förespråkar leder till och vilken oerhört skada den skulle vara för Sverige. Likväl går hon till val på precis den politiken och kommer att implementera den om hon blir vald.

Tjohej. Så, då står vi här igen. En socialdemokratisk toppolitiker, i det här fallet Bodens kommunalråd Claes Nordmark, lämnar med buller och bång efter att ha blivit åtalad för försök till våldtäkt. Och som vanligt är verkligheten nog inte lika enkel som de stereotypa rubrikerna.

Vad har hänt? Den 22 februari 2025 ska Nordmark, enligt åtalet, ha försökt genomföra ett samlag med våld. Åklagaren lutar sig på rättsintyg, mobilmeddelanden och påstått fysiskt motstånd. Nordmark nekar. Men samtidigt avgår han – med full fallskärm på över en miljon kronor.

Så vad är det vi ser? Ett övergrepp? Ett maktspel? Eller ett exempel på hur politiska relationer, sex, ambition och efterhandskonstruktioner exploderar när allt blir personligt? Hämnd och otrohet, enklast bortförklarat i efterhand som övergrepp?

Konversationen mellan Nordmark och kvinnan: En bit ur deras privata chatt visar en ganska talande dynamik:

Hon skryter om hur många hon handleder.
Han svarar: ”Mäktigt, 30 är många.”
De hejar på varandras karriärer och bekräftar varandra i klassisk jag är viktig och du är viktig-anda.

Det luktar inte precis rädsla, underordning eller hot. Det luktar karriäristisk ömsesidighet, där både makt och bekräftelse används som valuta. Inget konstigt i sig – men mycket relevant när saken nu i efterhand ska handla om våld och tvång, övergrepp

Efterhandssamtycke – finns det? Det finns ett obekvämt men nödvändigt ämne som inte får nämnas i public service: Kvinnor kan i efterhand ångra sex och kalla det för övergrepp. Ja, det finns självklart riktiga våldtäkter. Men det finns också något annat:

* Att vara otrogen, få ångest, och sen göra om sin historia för att slippa ansvar.
* Att vilja ha makt eller position – och sen vilja distansera sig från det som skaver.
* Att känna skam – och ta till berättelsen och ursäkten ”jag blev utsatt” för att återfå kontroll.

Psykologin bakom detta är väldokumenterad i forskningen: post-hoc rationalisering, identitetsbevarande och självbildsskydd. Och när könsmaktteorier får styra rättssalarna, är det alltid mannen som bär hela skulden – oavsett vad som egentligen hände.

Kärleksbombning i Boden: Efter att åtalet blev känt fylldes Nordmarks Facebook med hyllningar. ”Du har gjort så mycket gott”, “Vi stöttar dig”. Från tjänstemän. Partikamrater. Företrädare. Det kallas kärleksbombning, men det ser mest ut som politisk självbevarelsedrift. Man försvarar inte bara Nordmark – man försvarar hela sitt eget system.

Samtidigt tiger de om offret. Vem är egentligen offret? Och vad är hennes ansvar? Det är märkligt:

* Om de tror han är oskyldig – varför avgår han?
* Om de tror han är skyldig – varför hyllas han?
* Om de inte vet – varför yttrar de sig alls?

Det verkliga problemet: Det här fallet blottar ett större systemfel:

Politiker har byggt ett skyddsnät åt sig själva. Fallskärm, tyst lojalitet och medialt överseende.

Sex och politik är en farlig blandning. Där makt är sexig, och samtycke kan bli en förhandlingsvaluta.

Rättssystemet är inte byggt för gråzoner. Det ska hantera brott, inte ånger, ångest eller ideologiskt tolkningsföreträde.

Oavsett om Nordmark är skyldig eller inte, vilket jag faktiskt inte tror utifrån vad jag läser – det som pågår är inte rättssäkert. Det är moraliskt godtycke i politisk förpackning, där varken offret eller den åtalade får en ärlig chans.

Vi behöver prata mindre om känslor, mer om bevis. Mindre om grupptillhörighet, mer om ansvar. Och allra minst: sluta blanda politiska karriärer, sexuella bekräftelsebehov och rättsstatens grundpelare.

För annars får vi fler fall där ånger blir anklagelse – och rättvisa blir ett hycklande skådespel, någon sorts dum häxprocess.

Så där är det nog mer eller mindre i ganska många småkommuner. Det finns alltid någon form av "starke man" som leder kommunen i åratal.

Det drar inte direkt till sig de skarpaste knivarna i lådan. Istället så blir det snart vänner, familjemedlemmar och personer som har den rätta ideologiska övertygelsen. Det är så att säga inte några politiker som väljs för sin kompetens, det är ett "förtroende" arbete. Vilket gör det hela konstigare för det verkar snarast som ingen har något förtroende för dem eller att förtroendet för dem ligger på samma nivå som för en begagnad-bil-försäljare.

Vi har väl bara oss själva att skylla. Samtidigt skulle jag aldrig vilja byta plats med idioten som är kommunstyrelsens ordförande, även om han har flera gånger min månadslön.