Vad krävs för att få överklaga till hovrätten?

Det handlar alltså endast om bevisvärdering. Eller som jag uttrycker det "personliga värdering".

Det framgår tydligt i domen att köpet av bilen skedde INNAN pappan hade några skulder och priset var marknadsmässigt, så varför skulle domstolen tycka att den affären var konstig på något sätt?
Tycker bevisningen för att det är sonens bil är stark. Han har köpt bilen för en marknadsmässig summa.
Han betalar försäkring, service och reparationer. Han kan även styrka att han använder bilen vid långfärder. Det har presenterats dokumentation för detta i form av kontoutdrag, kvitton, biljetter, fakturor mm.
Mot detta så har KFM anfört som enda bevis på att bilen inte tillhör sonen varit att bilen var i faderns besittning vid det enskilda tillfället.

Juristerna i HR är inte bara generellt mer framstående(mer erfarenhet/kunskap) de är fler.
I TR är det EN jurist som dömer och tre nämndemän(saknar juridisk utbildning).
I HR är det TRE jurister som dömer och 2 nämndemän.
Det juridiska kunnandet är alltså betydligt högre och i majoritet i HR till skillnad från TR.

Ja det handlar om bevisvärdering. Till viss del är det "personlig värdering" men det baseras på vissa fastställda riktlinjer.
T.ex. är det baserat på praxis att det råder ägarpresumtion för den som har besittning.
Dvs att man utgår från att den som har/använder något är ägaren.
Därmed faller bevisbördan på den som hävdar motsatsen.

Det gör att fall som det här har omvänd bevisbörda där den som utsätts för tvångsåtgärder från staten måste bevisa sin rätt istället för omvänt.

Tidsförloppet från bilköpet till utmätningrn är relativt kort, vilket stödjer tankar om att det är en "fiktiv" bilaffär, Fiktiv därför att både far och son känner till hur de ska kunna kringgå den skuld de vet är på ingång. Nog för att ett barn/en son som RW skulle kunna hjälpa en förälderMW, ur en tillfällig ekonomisk knipa, Men håll med om att det är ovanligt att en så pass ung son ska behöva ta lån för att köpa faderns vil. Varför tog inte fadern själv ett lån för att lösa situationen han försatt sig i?

Så som du förstår tror jag inte att det är en renhårig affär mellan far och son. Den är en "fiktiv" bilaffär.

Fadern MW fortsätter att använda bilen kontinuerligt för både längre och kortare färder.


Nja, det är en sak med "bevisvärdering" och något annat med "personlig värdering". Med det sistnämnda betyder det att juristerna i sin yrkesutövningutgår från värderingar som de själva bär in på jobbet. I ryggmärgen, som en man sa till mig som vill förklara vad "kultur" är och som var självklart att muslimska kvinnor "vet" om hur "opassande det är" att de träffar och talar med icke-muslimska män. Han sa inget om att det där i ryggmärgen, kulturen, som kvinnorna bär med sig var grundat i personliga erfarenhet och uppfostran som gjorde flickor och kvinnor rädda för att tala med icke-muslimska män. De visste med säkerhet att de skulle åka på prygel. Så "kulturen" tvingade dem att tycka illa om att tala med de icke-muslimska männen. Personligt val med slöja och val av samtalspartner?

Hur kan en hr-jurist välja vad han ska titta på i detta fallet och vad han ska bortse ifrån? Vad styr honom bort från att se det oerhört "snabba förloppet" när fadern vet att han har en skuld på ingång och bortse från det och istället se på "marknadspriset". Det normala i det västerländska samhället är faktiskt att fäderna hjälper sönerna med att köpa en bil och att ta lån för bostäder och studier. Det är inte västerländsk tradition eller kultur att baren handlar med föräldrarna på det här viset. En normal västerländk man försätter inte sitt vuxna barn i den här situationen.

Vi kan också konstatera att faderns skuld är oreglerad.

Jag har under 1980-90-talet stött på liknande fall där fäder skuldsatt sina unga vuxna barn hårt. Vi satt på Skattemyndigheten och försökte klura ut hur vi skulle kunna hjälpa barnen. Hade hovrätten i det här fallet, med den nya lagen inte beslutat som de gjort så hade sonen suttit med en skuld på 100 tkr, utan bil och fadern med sina obetalda KFM-skulder.

Sorgligt i sammanhanget är förstås atten del personer, som MW, inte drar sig för att lura både andra, samhället och till och med sina egna barn. De har verkligen "personliga värderingar" som är rent elaka.

Göta HR verkar intee ha detaljgrnaskat swishbetalningen och faderns ekonomi.

Det är nästan 3år mellan köpet och utmätningen av bilen(december 2000 till augusti 2003).
Jag skulle inte kalla det relativt kort tidsförlopp mellan köp och utmätning som du gör.
Tingsrätten kallar det till och med "lång tid".
Sedan är det ett jäkligt kasst sätt att kringgå utmätning då fadern istället fick 95 000kr.
Pengar utmäts alltid före andra tillgångar så det är inte på något sätt ett smart sätt att försöka undvika utmätning om det nu skulle ha varit syftet till försäljningen

Det framgår inte någonstans att MW använt bilen till längre färder eller någon annan gång alls annat än när utmätningen skedde.
Det står i domen att RW använt bilen till längre färder och att MW använt annan bil för motsvarande resa.
Det framgår också att MW ägt annan bil under denna tiden.
Så han har inte haft behov av den bilen heller.

Vad menar du med att faderns skuld är oreglerad?
Han har en skuld ja, men det framgår inte någonstans hur stor den är eller hur mycket som är betalt av skulden om något.

Ja det är en fråga om bevisvärdering.
Det finns en enda sak som pekar på att MW skulle vara den faktiska ägaren, att han hade den vid ETT TILLFÄLLE.
KFM har inte lagt fram bevis för att MW haft bilen vid något annat tillfälle.
Ingen annan bevisning alls föreligger för att MW är ägare.

Mot detta finns bevis för betalning.
Bevis för betalning av försäkring, service och reparation. Även en polisanmälning om skada från RW.
RW har kvitton, fakturor och kontoutdrag som bevis. Kontoutdragen ignorerar TR helt och nämner inte ens. Fakturorna och kvittona menar TR inte bevisar att det är RW som betalat.

Man kan konstatera att TR har verkligen ansträngt sig för att ignorera all bevisning i målet.

Du ser att vi redan här har delade meningar (värderingar) av vad som är relativt lång eller relativt kort tid. Alla har ju lite olika bilsystem; en del byter bil rutinmässigt vart tredje år; en del köper allt och endast ny bil medan andra köper bilar med en, två, ... fem tidigare ägare i handlingarna. Några byter konsekvent vid ett bestämt milantal medan andra kör så länge det går med en och samma bil.

Det som är märkligt eller annourlund i mitt perspektiv är att det är en ganska ung son, som tar ett lån för att "köpa" pappans bil och så överföra betalningen med Swish. Det är hårfint att inte fundera över om far och son inte samplanerat den här "jönsson -affären. De har haft en Plan som nog inte gått i lås som det var tänkt. Men vad vet vi om hur den äldre levt tidigare?

RW anför att MW kört flera gånger hem till Polen och tillbaka. Men har man en massa sådana resor att göra; t.ex. för att sköta om sina gamla föräldrar eller barndomshemmet; så inte sjutton startar man med att sälja en väl fungerande bil som man behöver! Och kör på sonens RW:s bekostnad, på hans servise och försäkring. En eller annan gång kan man väl tänka sig att låna "barnens" bil men här har den ju gått på flera långturer. Och MW har bara betalat besin, olja och spolarvätska v.b.

Så ska jag överge tron på att MW lurat sonen RW så är mitt nästa steg att de samplanerat handlingen och hr har tydligen gått på det för de tycker synd om RW. Normala föräldrar försöker vanligen att överföra egendom och kapital till sina barn. En bekant till mig hade en helt nyrenoverad begagnad fin bil som sonen fick i studentpresent. Flottaste presenten i klassen. Den fadern skulle nog ställa upp och renovera vid behov. Inte skulle han be sonen sälja bilen och ge honom penagarna som ett slags lån eller att han skule låna .....

Nej, tr-domen är välskriven i det här fallet. Hr-domen ser snygg ut, Bra sekreterare som skött utskriften, men innehållet är inte trovärdigt.

Sonen behövde väl en bil helt enkelt,
Det är TRE ÅR. Tre år är inte kort inpå.


Det framgår i domen att pappan kört en annan bil och sonen har kört bilen i fråga, inte pappan.
Var har du fått att pappan kör på sonens bekostnad?
Det står ingenstans att pappan kört denna bilen, det står i domen att det är sonen som kört den på flera långturer.


Du har uppenbarligen helt missförstått flera saker.
Det är SONEN som kört bilen, betalat försäkring, betalat service, betalat reparationer.
Pappan har ägt och kört annan bil.

TRs dom har helt ignorerat alla bevis på att det är sonen som äger bilen och enbart gått på att pappan hade bilen när de gjorde utmätning.

* Nähä du!! Det är du som har fel för dig vem som kört dem aktuella bilen (RWs bil i MWs besittning).

* Det är en personlig värdering om tiden är kort eller lång. Jag anser attdet för saken är en kort tid och
du tvärtom. Du bortser helt från det jag tar upp om kulturern och traditionen i Sverige: Här köper (kanske för lånade medel) fäder bilar till sina söner och inte tvärtom.

Söner i 20-årsåldern går inte ut och länar 100 tkr för att köpa fdens bil, som fadern sedan behåller i sin besittning. Samtidigt som han råkar ut för att få skulder som hamnar hos KFM! Sonen är nu skuldsatt och fadern kör den aktuella bilen . SAMTIDIGT SOM FADERN HAR BYGGT UPP EN ANNAN SKULD!!

Du vet att en skuld hos KFM få man inte så himla lätt, utan det ta tid att bygga upp dem från det att man låter bli att betala tils man har fått påminnelser och kravprec och målsägaren har tgit vägen om tingsrätten för att få rätt att gå vidare till KFM för att kunna få betalt.

Jag tycker det är mycket määrkligt att Göta hovrätt inte alls tar up hur det kan komma sig att fadern stöttar sonen skuldsättning samtidigt som han själv har skulder på ingång, som du menar trillar över honom som en överraslning. Och utredaren på HR tar inte reda på hur stor fadernas skuld är till KFM! Den skuld som den utmätta bilen ska täcka! Den skulden väljer hr att bortse ifrån. Han har "sonens" bil i sin besittning och använder den bilen för långfärder utomlands och verkar inte besväras av sina skulder eller ens sonen skuld!


Så fortfarande sitter det nära till hands att fråga om pappan är en elak och ful fisk som lurat sin egen son eller om pappan och sonen samkört. För det sistnämnda får man tänka på mdet där om att äpplet inte faller längt från trädet. Pappan vet att sonen får låna för sonens kreditstatus är god till skillnad från den kreditstatus pappan har. Eller hur var det nu? Var hans kreditstatus god? Varför hade han skulder hos KFM? Hur kom det sig att han var tvungen att sälj bilden han behövde? ... bla, bla bla.

Är hovrättens "kultur" kriminell till sin natur? För väl att sonen inte fick skadestånd för att ha varit utan bilen som fadern hade i sin besittning.

Kan en dom från hovrätten bli ett prejudikat? Jag trodde det var begränsat till domar från HD.

HR och HD mfl är överinstanser. Domarna blir prejudicerade ifall HD inte tar upp fallet.
HRs brukar heta RH....

I Sverige är det här med prejudicerande domslut lite snårigt. Det bygger på rättspraxis, inte på lag.
Lägre instanser är inte juridiskt bundna att följa sk prejudicerade domar men praxis är att man gör så.
I realiteten följer HR och TR nästan alltid HD prejudikat, vid fåtal tillfällen sker det avvikande domar.
Domar från HR betraktas inte som prejudikat, men i avsaknad av prejudikat så använder TR oftast sådana domar som vägledning.
De har dock inte alls samma "tyngd" som en dom i HD, speciellt inte för andra hovrätter.

Svar på frågan i rubriken: för att få överklaga till hovrätten (eller i vart fall för att få saken prövad genom ett motiverat beslut) krävs dels att du överklagar i rätt tid dels att du får prövningstillstånd (38-39 §§ lag om domstolsärenden).

Angående frågan i texten, nja. Om du överklagar i rätt tid och får prövningstillstånd ska sakfrågan prövas av hovrätten. Om tingsrätten avslagit utan att höra sökandena och hovrätten tycker att det finns skäl att höra dem så kan det uppstå kostnader som du som klagande får stå för, 32 § lag om domstolsärenden. Du kan såklart också få ersättning för dina kostnader, om du vinner. Men sen bara för att någon annan lyckats visa att bilen faktiskt tillhör tredje part så betyder det ju inte att alla kan det. Det är ju fråga om bevisvärdeing i det enskilda fallet, hovrätten har ju inte sagt att det t ex alltid ska räcka med att någon är registrerad ägare i bilregistret (tror väl inte heller att se skulle säga så utan det är nog mer något för HD isf)