Citat:
Ursprungligen postat av
KlasLund
Om vi pratar kommunism i dess “sanna bemärkelse” (vilket jag antar inte betyder Gulag eller DDR, utan snarare något åt det urkommunistiska hållet), så hade väl arbetslöshet i dagens mening inte existerat. Du hade knappast behövt sitta och skicka 57 ansökningar till Elon utan svar.
Tänk mer en liten by där alla behövs – någon hugger ved, någon passar ungarna, någon ser till att maten räcker till alla. Inte arbetsmarknad – gemenskap. Samma princip som bland många ursprungsfolk: det finns inga “arbetslösa”, för man är inte en kugge i ett maskineri – man är en del av helheten.
Det är först när vi började mäta människovärde i kronor per timme och “anställningsbarhet” som vi fick problemet med “de överflödiga”. Det är rätt sjukt att folk hellre jobbar gratis i praktik för att bevisa att de är värda ett kneg, än att bara få bidra på riktigt från början.
I ett verkligt kommunistiskt samhälle hade det nog varit enkelt att få ett jobb. Eller snarare: ingen hade behövt “få” ett. Man hade haft ett sammanhang.
Ursprungsfolken hade inte anställningar eller pengar, de var tvungna att arbeta för att överleva. Men nån bestämde även där och man hade hierarkier och ledare, som alla flockdjur. Ursprungsromantiken har fått grepp om kommunismen, för om hur det var "förr", går inte kontrollera. Däremot om man ser till vad som är troligast, har man nog helt fel om ursprungsfolken. Man hittar på som vanligt. Men flytta till Afrika och lev i en hydda i en by där och ser hur lycklig du blir. Jobba får du, men pengar får du inte.
Varför vill ni aldrig leva som ni lär om det nu är ert ideal. Starta ett kollektiv. Det är fritt och går att överleva på. Men de flesta faller, när de inser att någon har blivit ledaren och bestämmer vem som ska göra vad. Men trots att du säger att du söker den gemenskapen, kommer du förmodligen aldrig att göra det. Man tror inte på teorierna själva och vill inte leva sin egen utopi.
I kommunistiska länder är man inte en del av helheten, man är en kugge i ideologin. Ingen får vara fri där, för om någon gör som han vill och tjänar en massa pengar, faller hela systemet. Därför måste medborgarna tryckas ned.
Man alla har jobb och alla är fattiga och förtryckta. Skriver du på FB och klagar i ett kommunistiskt samhälle, så kommer polisen troligen. Men om ett jobb är allt man kräver av sitt liv och inget mer, är det nog ett ideal.