Citat:
Jag tror att den som får mycket gratis får arbeta hårdare i vuxenlivet. Det är inga gruppsamlingar, listor eller annat som bjuder inte dig till event utan det jobbet är ditt eget. Detta relateras till allt annat också och har man inte vilka att lära sig kanske det blir jobbigt.
...
Jag har också blivit mycket mer introvert. Tar avstånd från människor mycket, förutom personer som jag tycker om. Personer jag ogillar ryser jag av att bara höra deras namn.
Övrigt är jag inne i en svacka, både ekonomiskt men även formmässigt, många kilon som lagts på. Men dessa faktorer tror jag inte har så stor roll i mina känslor nämnt ovan.
Frågeställningen är väl om någon kan ha en aning varför jag reagerar så starkt på detta samt hur man dämpa det. Även om någon har liknande tankar
Jag har också blivit mycket mer introvert. Tar avstånd från människor mycket, förutom personer som jag tycker om. Personer jag ogillar ryser jag av att bara höra deras namn.
Övrigt är jag inne i en svacka, både ekonomiskt men även formmässigt, många kilon som lagts på. Men dessa faktorer tror jag inte har så stor roll i mina känslor nämnt ovan.
Frågeställningen är väl om någon kan ha en aning varför jag reagerar så starkt på detta samt hur man dämpa det. Även om någon har liknande tankar
Självklart skall livet sätta en i skiten och allt på samma gång. Man kan nästan garantera det som en vinst på triss fast tvärtom med 100% sannolikhet... om än så.
Citat:
Fint skrivet också. Hoppa in i svenssonliv i en stabil lägenhet och allt du skrivit blir ju inte exakt samma sak ju? Jag tror du är rätt unik med din mentala styrka och din äventyrslystnad där du tar de bästa av det som livet ger dig.
Varit där, är där. Flyttat över 40ggr och sen 3 år tillbaka har jag bott på ett och samma ställe. Längsta (med råge) tiden jag bott på ett och samma ställe.
Bytt jobb minst 25ggr, och då älskar jag ändå mitt jobb och fortsatt i samma bransch även om jag bytt företag.
Rastlösheten skriker i mig och känslan av "hur fasen kan människor klara vardagen som en vanlig svensson" samma sak varje dag och bo på samma ställe?"
När man flytta runt, upplever nya saker och träffar nya människor, så går tiden så otroligt fort och har njutit varje sekund och fått uppleva allt jag önskat och lite till. Man kan även placera varje år, vad man gjorde då och vart man bodde.
Hemligheten i att överleva Svensson livet. Överleva och även göra att man kan memorera vad man har gjort och få tiden att kännas som den gått otroligt långsamt, även fast de känns som de går supersnabbt i nuet.
De är att uppleva och göra nya saker. Bestämma sig för någon slags bucketlist eller planering.
T.ex att göra en ny sak varje månad, vad som helst. Vare sig de är att plocka svamp, köpa oljefärg och måla en tavla eller åka till en ny stad, så är de bara noga med att de måste vara något nytt.
För hemligheten att stanna upp tiden, åtminstone få en känsla av de, då man börjar kunna placera mer än ett år tillbaka, va man gjorde den sommaren eller vad man gjorde första halvåret 10år sen. De är att uppleva nya saker och ställen.
För så länge man låter dagarna gå och gå på repeat. Att man gör samma grunder varje dag, t.ex gå på jobb, komma hem och titta på tv, va med vänner eller göra något annat man gjort 100ggr förut.
De gör att man tappar förmågan att komma ihåg vart man gjort. Oftast kan inte folk jag träffat, som bott på samma ställe, jobbat med samma grej och umgåtts med samma vänner, inte placera vad man gjort de åren man bott på samma ställe.
Har man tur så kanske de kommer en sak de gjort ett år, av en 10års period, för att dom va utomlands de året, eller något annat som sticker ut.
Men för oss människor som får att de börjar klia, en känsla av att bryta ihop för att allt är så enformigt eller bara känslan av att de känns som tiden stå still och man aldrig känner känslan av stimuli längre. Mer känslan av ångest av tanken att leva resterande liv som man gör.
Jag har hanterat min rastlöshet av att bara tagit bilen och åkt mil och åter mil åt något håll, utan en tanke på vad jag ska göra. De hjälper mig att lätta min rastlöshet. Känslan av att inte planera eller veta vart man hamnar eller vad man kommer göra den dagen.
De kan sluta med allt från att jag tar en promenad och hittar ett rasat ödehus i nowhere, som är spännande att se vad som finns. Till att man gå in på något bymuseum, plocka blommor man aldrig sett tidigare, hitta en marknad, se något man aldrig sett tidigare eller bara stöter på någon, på en mack, rastplats eller i en konstig butik, social typ som är på vandring eller semester, som man fortsätter att ha kontakt med.
Men ibland räcker det inte med mina impulsiva resor eller upplevelser jag se till att göra minst 2ggr i månaden.
Då gör jag som jag gjorde igår natt.
Åker ut i i skogen och sover i bilen.
Då jag är så sjukt mörkrädd, så ger de mig en känsla av att nollställa mig själv.
Att ligga och försöka sova i en bil i kolsvart skog, men bara känna en jäkla rädsla och oftast inte få en blund. Bara ligga och höra konstiga ljud, som man till 90 procent tro är någon eller någon som kommer försöka bryta sig in i bilen eller ta livet av än.
Men de gör så att jag känner mig på banan igen och allt surr i huvudet av paniken av att livet känns så jäkla tråkigt och enformigt. Känslan av "hur fan ska man klara att leva i ett sånt här ekorrhjul" försvinner och energin till att hitta och komma på något nytt, görs på automatik.
De finns oändligt med nya upplevelser, de är bara fantasin som sätter stopp.
Finns även färdiga bucketlist med grejer du kan göra själv. Som varken kostar något eller behövs vara på en specifik plats.
Testa. Börja med att testa med att försöka göra något nytt 1 gång i veckan. Testa nån ny mat eller gå ut på puben själv och ta en öl. Vad som helst. Men testa i 4 v.
I ditt rastlösa liv, så har du tid till att ge de ett försök, de skadar inte
Lycka till🙂
Bytt jobb minst 25ggr, och då älskar jag ändå mitt jobb och fortsatt i samma bransch även om jag bytt företag.
Rastlösheten skriker i mig och känslan av "hur fasen kan människor klara vardagen som en vanlig svensson" samma sak varje dag och bo på samma ställe?"
När man flytta runt, upplever nya saker och träffar nya människor, så går tiden så otroligt fort och har njutit varje sekund och fått uppleva allt jag önskat och lite till. Man kan även placera varje år, vad man gjorde då och vart man bodde.
Hemligheten i att överleva Svensson livet. Överleva och även göra att man kan memorera vad man har gjort och få tiden att kännas som den gått otroligt långsamt, även fast de känns som de går supersnabbt i nuet.
De är att uppleva och göra nya saker. Bestämma sig för någon slags bucketlist eller planering.
T.ex att göra en ny sak varje månad, vad som helst. Vare sig de är att plocka svamp, köpa oljefärg och måla en tavla eller åka till en ny stad, så är de bara noga med att de måste vara något nytt.
För hemligheten att stanna upp tiden, åtminstone få en känsla av de, då man börjar kunna placera mer än ett år tillbaka, va man gjorde den sommaren eller vad man gjorde första halvåret 10år sen. De är att uppleva nya saker och ställen.
För så länge man låter dagarna gå och gå på repeat. Att man gör samma grunder varje dag, t.ex gå på jobb, komma hem och titta på tv, va med vänner eller göra något annat man gjort 100ggr förut.
De gör att man tappar förmågan att komma ihåg vart man gjort. Oftast kan inte folk jag träffat, som bott på samma ställe, jobbat med samma grej och umgåtts med samma vänner, inte placera vad man gjort de åren man bott på samma ställe.
Har man tur så kanske de kommer en sak de gjort ett år, av en 10års period, för att dom va utomlands de året, eller något annat som sticker ut.
Men för oss människor som får att de börjar klia, en känsla av att bryta ihop för att allt är så enformigt eller bara känslan av att de känns som tiden stå still och man aldrig känner känslan av stimuli längre. Mer känslan av ångest av tanken att leva resterande liv som man gör.
Jag har hanterat min rastlöshet av att bara tagit bilen och åkt mil och åter mil åt något håll, utan en tanke på vad jag ska göra. De hjälper mig att lätta min rastlöshet. Känslan av att inte planera eller veta vart man hamnar eller vad man kommer göra den dagen.
De kan sluta med allt från att jag tar en promenad och hittar ett rasat ödehus i nowhere, som är spännande att se vad som finns. Till att man gå in på något bymuseum, plocka blommor man aldrig sett tidigare, hitta en marknad, se något man aldrig sett tidigare eller bara stöter på någon, på en mack, rastplats eller i en konstig butik, social typ som är på vandring eller semester, som man fortsätter att ha kontakt med.
Men ibland räcker det inte med mina impulsiva resor eller upplevelser jag se till att göra minst 2ggr i månaden.
Då gör jag som jag gjorde igår natt.
Åker ut i i skogen och sover i bilen.
Då jag är så sjukt mörkrädd, så ger de mig en känsla av att nollställa mig själv.
Att ligga och försöka sova i en bil i kolsvart skog, men bara känna en jäkla rädsla och oftast inte få en blund. Bara ligga och höra konstiga ljud, som man till 90 procent tro är någon eller någon som kommer försöka bryta sig in i bilen eller ta livet av än.
Men de gör så att jag känner mig på banan igen och allt surr i huvudet av paniken av att livet känns så jäkla tråkigt och enformigt. Känslan av "hur fan ska man klara att leva i ett sånt här ekorrhjul" försvinner och energin till att hitta och komma på något nytt, görs på automatik.
De finns oändligt med nya upplevelser, de är bara fantasin som sätter stopp.
Finns även färdiga bucketlist med grejer du kan göra själv. Som varken kostar något eller behövs vara på en specifik plats.
Testa. Börja med att testa med att försöka göra något nytt 1 gång i veckan. Testa nån ny mat eller gå ut på puben själv och ta en öl. Vad som helst. Men testa i 4 v.
I ditt rastlösa liv, så har du tid till att ge de ett försök, de skadar inte
Lycka till🙂
