En av mina söner har ett mycket gammalt, dock kristet namn. Det enda kristna namnet i vår familj, för alla andra förnamn är förkristna. Hans skollärare skrattade och trodde att han skojade.
Den läraren var nog ganska svårt dum i sitt huvud. Som en grönsak måhända.
Hans till hälften morbror fick en örfil när han berättade om sin mammas förnamn för lärarinnan.
Jag skulle i hans ställe slagit tillbaka med ett knytnävsslag på käften så att kärringen gått i golvet.
Att kunna slå tillbaka, det har min storebror lärt sig grundligt hur det känns, och sedan dess finns inga våldsamma konflikter