Sverige missar samtliga klimatmål (2025-04-11)

0,7 ton torrvikt kan ju inte bli 1,35 ton koldioxid, utan det är tvärtom. Dvs. hälften av vikten (0,7 ton) är kol (dvs. 0,35 ton).

Och vad gäller stubbar och grenar så kan man inte räkna dem till godo vid avverkning om de bränns upp (vilket är det normala), eller om de lämnas kvar i skogen för att förmultna (vilket också ännu är rätt vanligt). Eftersom då frigörs ju den koldioxid som inlagrats. Det samma gäller för det virke som kokas till olika typer av papper = kortvarig användning och sedan uppbränning eller kompostering.

Skogen binder mera kol än vad som släpps ut vid skogsbruk, men matten är inte så bra som man skulle kunna tro. Och framförallt inte tillräckligt bra för att kompensera all den koldioxid som släpps ut andra vägar (vilket Sverige i princip kunde göra enligt de gamla räknesätten och utan den nya vetenskapliga kunskap som mäter "allt").

Det största hoten från den nuvarande regeringens klimatpolitik är inte uppvärmt klimat och tillhörande följder, utan att vi alla kommer att tvingas betala för den (genom att betala miljarder till andra länder för att köpa deras utsläppsrätter) och för det nuvarande skogsbruket (som i och med det här kommit till vägs ände, det är inte "makroekonomiskt" vettigt att nån ska tjäna pengar på att avverka skog och tillverka papper om alla andra svenskar och staten därför tvingas betala ännu mer för att det ska vara möjligt). Skogsbruk i sig är faktiskt inget problem, men trakthyggesbruk och kalytor och "massavedsåkrar" komemr att gå till historien. Förändringens vinnare är små skogsägare och alla som jobbar småskaligt med skog (ute i glesbygden), förlorarna är framförallt pappersindustrin, men också de stora skogsägare som förvaltar sin skog "industriellt". Och man kunde säga att också naturen vinner på en övergång till "plockhyggesbruk" och blandade skogar med olika trädslag i olika ålder.

Skilj på kol och koldioxid. Koldioxid väger 3,7 ggr mer än kol...(44U molvikt mot 12U)

Observera att citatet är torrvikt, 0,35*3,7=1 295g koldioxid per kubikmeter.

Att ansätta 1 miljon ton CO2 per 1 miljon skogskubikmeter är rejält konservativt men därmed ok.



Tycker matten ser rätt ok ut, men jag är gammal Chalmerist så det där med massbalanser är ju något som sitter rätt långt in i ryggmärgen, till skillnad från andra kan jag tänka mig...

Nej, det nya sättet att mäta är inte så omvälvande som du tror, objektivt sett, sedan får vi se hur det tillämpas i praktiken men som jag redan visat så binder skogsbruket ansenliga mängder koldioxid som vida överstiger utsläppen hur man än vrider och vänder på det.

Sedan att fossil-lobbyister i EU-demokraturen i många år tittat snett på Nordisk bioenergi och jobbar hårt för att vi ska införa fossilgas istället och fasa ut vattenkraft och bioenergi gör att jag inte är särskilt hoppfull att de nya sätten att räkna är särskilt objektiva i sin praktiska utformning men jag har faktiskt inte orkat sätta mig in i det nya regelverket...

När det gäller den politiska diskussionen kring jordbruk/skogsbruk och dess utveckling får jag betacka mig, där är jag inte insatt alls.

Om du är Chalmerist så borde du nog inse att gått litet logiskt snett i din kalkyl. Å andra sidan har Chalmers ingen utbildning i biologi, så det må vara förlåtligt att missa att träd inte alls kan lagra koldioxid. I sin enklaste form spjälker fotosyntesen luftens koldioxid och förenar de lösa kolmolekylerna med vatten till glukos: 6 CO2 + 6 H2O + ljusenergi = C6H12O6 +6 O2 (det är därför fotosyntesen "omvandlar" för oss giftig koldioxid till användbart syre). Glukosen används sedan av trädet för att göra en massa olika (kol)föreningar, varför man mäter innehållet i kol (sammanlagda mängden kol-atomer).

Intressant som det är så är också hela uppställningen (vad skogen binder och vad som frigörs av vad) ordentligt luddig till följd av att kubikmåttet i sig är luddigt, volym till vikt är luddigt, vikten varierar storligen beroende på flera faktorer och i skogstillväxtens kolinlagring räknar man (luddigt nog) in de delarna av träd som inte långsiktigt tas tillvara vid avverkning/användning (rötter och grenar och också alla träd som inte uppfyller en tillämpad "kvalitetsklassning").

Att det är så luddigt har, givetvis, utnyttjats av skogsproducerande länder som Sverige och Finland, som båda stenhårt förhandlat om hur allt ska räknas. Och man fick också tidigare igenom sina designade kryphål. Och de kan vara rätt så utstuderade, svartlutsberäkningarna var ett sånt trixande, ett annat var att inte behöva räkna med "avverkningsrester" som kolutsläpp om man tog dem tillvara för energiproduktion. Det senare tillämpades i stor skala i Finland för att avverka bestånd med "klent virke" och sen klassa +/- hela avverkningsresultatet som "rester" eftersom det inte uppfyllde de extremt kritiska "kvalitetskrav" man själv satt upp. Och då kunde man använda hela avverkningsmängden till energiproduktion UTAN att behöva räkna in en enda utsläppt koldioxidekvivalent.

Men sedan 2015 har dels alla sådana designade kryphål (i både uträkningar och processer) stängts av, och dels så har man övergått från enbart teoretiska uträkningar av kolinlagring/utsläpp till empiriska mätresultat. Det är det senare som tiltat hela den koldioxidbalans Sverige förlitat sig på, eftersom det bl.a. visat sig att de arealbaserade utsläppen av koldioxid (per kvadratmeter eller hektar alltså) från kalavverkning är mångfalt högre än man räknat med och att också om inlagringen stadigt ökar på den arealen när de nya trädplantorna växer till sig så tar det 20-30 år innan den ytan lagrar in mer än den släpper ut. En kalavverkad hektar skog blir alltså en belastning för Sveriges koldioxidbalans i 20-30 år, FAST de växande träden på den ytan hela tiden lagrar mer och mer kol/koldioxid ju större de blir.

Samtidigt har de (vetenskapligt) förbättrade mätnignarna och räknesätten dragit undan mattan från den svenska klimatstrategin, som byggde på att man i motsats till många andra länder hade en "enorm kolsänka" med hjälp av vilken man kunde skruva ner den egna fossila användningen i lugn takt över lång tid. Det gjorde det också lätt att brösta sig över att vara ett så "klimatanpassat" land. Och stå och skrika om "priset vid pump", eftersom man ju (korkat nog) trodde att man kan kompensera biobränsleinblandning med den "svenska skogskolsänkan" och hur som helst skulle kunna hinna smita från följderna (via nästa val 2026).

Men från och med i år har det alltså skitigt sig, riktigt ordentligt. Och i praktiken kommer det också att kosta multum fram till 2030. Både i åtgärder, och om åtgärderna inte är tillräckliga också i enorma summor pengar (dvs. miljarder kronor) som Sverige ska punga ut med för att köpa utsläppsrätter (dvs. utsläpp som andra EU-länder sparat in genom sin egen klimatpolitik).

Och den absolut enklaste och snabbaste lösningen, och potentiellt också den politiskt minst kostsamma, är att gå på skogindustrins "trakthyggesbruk" (dvs. kalaverkning).

Men den nuvarande regeringen och megaslisken Kullgren låtsas som om det regnar. Som jämförelse kan man ta Finland, där regeringen, skogsägarna och skogsindustrin redan för nästan två år sedan kom överens om att starta övergången till "plockhyggesbruk", men för att ge den privata sektorn tid så ska det inledningsvis genomföras av statliga aktörer först (dvs. på en tredjedel av Finlands areal) och genom att 25% av de årliga avverkningarna på de ytorna görs med plockhygge istället för kalhyggen. Över 80% av de små finska skogsägarna (över 600000, som tillsammans äger över hälften av skogen) är positiva till förändringen eftersom virkespriserna för utvalda plockhuggna träd är 3-4 gånger höger än "massaved"). Där är alltså förändringen redan igång, och genererar redan avverkade träd med minimal klimatbelastning OCH positiva ekologiska effekter (som ett extra plus). Till saken hör att räknat i pengar så svängde Finlands beräkningar för "skogens kolinlagring" från 1 miljard euro på plus (som man t.ex. kunde ha sålt till Sverige) till 7 miljarder euro på minus (det som Finland måste punga ut med 2030 om priset på utsläppsrättigheter är samma som idag och ingenting görs). Och att ta Finland som exempel är bara för att det "skogligt sett" är mest likt Sverige och för att den här frågan snabbt blev så allvarlig att stängde käften på alla populistiska "klimatskrikare" och gick på en riktig lösning. Vilket ledde till en öppenhet (som gjorde att alla har fått reda på alla siffror och uträkningar) eftersom de enda argument som då fanns kvar var "hård fakta" och "vetenskapliga resultat". Raka motsatsen till Sveriges "priset vid pump"- eller "kärnkraften ska rädda oss"-fluffande...

Biologi är inte någon djupare vetenskap utan en vag praktisk tillämpning av kemi, i bästa fall. Ditt resonemang saknar anknytning till diskussionen, logiken är snarare solklar om man förstår massbalanser, vilket du uppenbarligen inte gör.

Koldioxid in till processen förvandlas till cellulosa via fotosyntesen ja. Torrvikten i veden och dess faktiska kol-innehåll varierar givetvis, beroende på olika faktorer, men kolets ursprung är koldioxid, därav är massan av kolet i veden ekvivalent med mängden koldioxid som tagits från luften av trädets löv eller barr. Variationerna kan man diskutera men du har inte argumenterat varför 1 miljon skogskubikmeter inte skulle vara ekvivalent med 1 miljon ton koldioxid...

I det nya sättet att räkna kommer skillnaden inte bli så stor mot dagens värden på koldioxidutsläpp för skogsindustrin. Bruttotillväxten är såpass stor att det täcker de utsläpp som uppstår vid massatillverkning och annan produktion med träråvara. Nettotillväxten kan mycket väl användas för att kvitta mot fossil energi i andra industrisegment, sedan om aktivisterna i Svensk förvaltning går med på det eller inte är en annan fråga, så görs dock inte idag när man redovisar Svenska klimatpåverkande utsläpp.

Att du tycker det är roligt att anmärka ord på ett logiskt resonemang som du faktiskt förstod men saknar insikt i dess konsekvens så borde du tackat för tillrättavisningen istället för att glida iväg i något metaresonemang kring hur något nytt sätt att räkna kommer straffa Svensk klimatpolitik med blåbrun färg. Det får stå för dig helt enkelt. Att du hatar borgarbrackets klimatpolitik är också ditt problem.

Du inser säkert att när man känner ett behov av att klistra ord som "hata" på andra debattörer så är man faktamässigt ute och seglar.

Vad gäller molekylvikterna (kol resp koldioxid) så är det också ett slags trick, såtillvida att koldioxidens molekylvikt är 44 (varav 12 är kol) medan en kolatoms molekylvikt är 12. Förhållandet är (ungefär) 3.7:1. Tricket ligger i att jämföra dem ensidigt (som du också gör), dvs. att en lagrad kolatom i ett träd (vikt 12) motsvaras av en tillvaratagen koldioxidmolekyl (vikt 44. varav 12 är kol).

Det är förstås en helt korrekt kalkyl, men det gäller enbart så länge den kolatomen stannar kvar i trädet (eller rättare sagt borta från atmosfären). Om träet eldas upp eller förmultnar så övergår den kolmolekylen (vikt 12) tillbaka till koldioxid (vikt 44) med motsvarande faktor 3,7:1. Dvs. varje lagrat ton kol (mätt i kolatomer) orsaker en 3,7 gånger högre vikt koldioxid i atmosfären. Det är liksom grundkemi...

...och det ÄR också en av orsakerna till att "skogen" inte nu klarar av sin tidigare ("inte helt korrekt" beräknade) kolsänka i den svenska klimatpolitiken. Så länge man INTE beaktade den koldioxid som släpps ut av hyggesrester (kvistar, grenar, rötter), dvs. när kolatomerna bundna i diverse föreningar frigörs av en massa nedbrytare och via de förändringar som inträffar i marken när trädens funktion avlägsnas så såg det rätt ljust ut. Det gör det inte mera nu när man mäter och räknar med "allt".

Om man tänker sig en hektar produktionsskog så bidrar den över tid till kolinlagring ENBART till den del som man långsiktigt tar tillvara det lagrade kolet (t.ex. genom att bygga hus av trä). Om den hektaren i stället används för massaved/pappersproduktion så utgör den bara ett slags nollsummespel, där träden växer till (kolinlagring), huggs ner, kokas till papper som bränns upp eller komposteras (kolutsläpp). Dvs. den bidrar med kolinlagring under tillväxten men all den kol som lagrats in släpps sedan ut under andra delar av användningscykeln.

Problemet nu ur makroekonomisk synvinkel är att omloppstiden räknas i decennier medan mätningarna för klimatpåverkan har en baseline vid 1990. Så allt kol som fanns inlagrat 1990 räknas inte med som plus, men om det släpps ut blir det ett minus (i den nationella kolbalansen). Medan skog som avverkas genererar ett minus (också om tillväxten under de senaste 35 åren hittills har kunnat räknas med som ett plus). Och fram till i år har man inte behövt räkna med det verkliga minuset från skogsavverkning, framförallt kalhyggen.

Det är det som uppdateringen av LULUCF nu gör, och det gör det nuvarande trakthyggesbruket ohållbart. Inte skogsbruk som sådant, tvärtom finns det stora fördelar av "plockhyggesbruk", framförallt för glesbygd och små skogsägare. Och inte ens för systemet med massaved, oberoende om man använder träd eller nåt annat (snabbväxande vide eller vissa industrigräs t.o.m.).

Men det som BLIR omöjligt (helt omöjligt) är att samtidigt använda skog som en del av klimatbalanseringen och använda samma ytor till produktionsskog. Det skulle innebära att man nu pausar all avverkning tills kolinlagringen i svenska skogar ligger på den nivå man behöver, och sedan bara tillåta såpass mycket avverkning (till kortsiktiga produkter) att man varje år håller sig inom en bestämd total minimikolinlagring.

Tack vare en helt misslyckad svensk fossilbränslepolitik och en lika misslyckad energipolitik och ett totalt haveri när det gäller att flytta över transportsektorn till el så innebär det att det enda man framöver kan avverka skog för (fram till 2050, minst) är till plankor (eller annan långsiktig användning) och att om den avverkningen sker via kalhyggen/trakthyggesbruk så måste den hållas så pass liten att det nettoutsläpp som ett sådant kalhygge genererar inte tiltar den svenska klimatbalansen åt fel håll. Eller så ställer vi i extremt snabb takt om hela transportsektorn (och så mycket industri som överhuvudtaget möjligt).

Som politisk fråga har hela den här grejen redan för flera år sedan passerat sitt "polemiska floskel"-stadie och är nu av största vikt för svensk ekonomi och Sveriges framtid. Fast det skulle man inte tro när man ser hur "Tidö" hanterar frågan... (hanterar de den alls?)

Det blir ganska uppenbart vad du tycker när man läser vad du skriver...

Ok, då håller du med om att vad som lagras i skogen kan räknas som koldioxid.
Men där du slirar är hur du applicerar detta på massbalansen.

Brutto-tillväxten per år är 110-120 miljoner kubik/år. 90-100 kubik avverkas. Virkesved kommer återgå som kompost inom en 50års period, massaved blir mest papper och svartlut som återgår till kretsloppet inom några år. Så, vad spelar det för roll? Ingen alls!
Oavsett så blir det ett nollsummespel över tid så länge som avverkningen är i balans med tillväxten. Sedan kan man diskutera metan- och koldioxidutsläpp från hyggesbruket, jag har inte sett någon trovärdig beräkning på vad nettoutsläppen blir fram till att ny skog är etablerad (inom 10år?) efter återplantering.

7% av skogsbruket sker på utdikad torvtäckt, där kan hyggesbruket leda till större utsläpp på grund av nedbrytning av torv i de underliggande jordlagren. Övrig skog kommer utsläppen från nedbrytning av kvarlämnad ved och är således ett nollsummespel så länge som bruttotillväxten är lika stor eller större än avverkningen.

Jag kan ta en parallell som dök upp för 10-15 år sedan där forskare påstod att vattenkraften släppte ut enorma mängder koldioxid per år på grund av arealerna som dränkts av dammarna och de förmultningsprocesser som då sker av sediment och dränkta vedmassor. Vad man hade tittat på var givetvis biotoper i regnskogsområden och sedan applicerat den mängden biomassa på arealerna dränkt mark (applicerades också på Svensk, Fransk och Norsk vattenkraft). När jag räknade på mängderna koldioxid man kommit fram till så hade man kunnat använda dessa kraftverksdammar som råvatten till mineralvatten eller läsktillverkning utan att tillsätta kolsyra. Problemet är att det borde också bildas en död zon några km från en vattendamm på grund av all kolsyra som släpps ut kontinuerligt. Helt befängt helt enkelt men användes ändå av EU-apparaten för att baxa igenom inskränkningar på vattenkraften till förmån för olja och gas...

Krasst och kortfattat, skogsbruket är till 93% en kolsänka inom Svensk industri. 7% av skogsbruket lämnar jag som ett frågetecken men det kan omöjligen vara större än ekvivalenten i den årliga nettotillväxten. I absolut sämsta fall kan man räkna bort 7 miljoner ton koldioxid ur nettotillväxten men det är utan att räknat på det, siffran är sannolikt betydligt mindre än så (Sverige rapporterar 6,5 miljoner ton till EU).

Du har fortfarande inte lämnat ett enda hållbart argument för varför Svenskt skogsbruk skulle vara en större eller lika stor källa till koldioxidutsläpp som Svensk transportindustri. Det var helt enkelt totalt felaktigt och en medveten lögn från din sida.

Det man diskuterade var utsläpp av metan som är en betydligt starkare växthusgas.

20% av utsläppen var metan vill jag minnas, argumentet var att det blev mycket inblandning av luft/syre i vattnet på grund av kraftutvinningen (att det sker efter dammen lämnades utanför).
Metan bryts ned av bakterier i jord. Mer metan, ger högre bakterieaktivitet upp till en viss gräns. Fossila utsläpp av metan ryms inte i den naturliga flexibiliteten i nedbrytningskapacitet men biologiska källor gör det med råge. Dock är detta en annan diskussion.

Min poäng är att siffror från aktivister, oavsett om de jobbar för fossillobbyn eller det grönakademiska träsket, sällan överlever ens rudimentär granskning...

Nå, nå, vem är det som ljuger här. Jag har aldrig påstått att "svenskt skogsbruk skulle vara en större eller lika stor källa till koldioxidutsläpp" son transportsektorn. Den har INTERNA utsläpp som är i samma storleksklass som transportsektorn, men på TOTALEN så är det (självklart) en kolsänka.

Det är inte alls det som är poängen, poängen är att nu när man börjat räkna med ALLA utsläpp så har den kolsänkan blivit betydligt mindre. Det gör att att det "avdrag" man tidigare räknat med att kunna göra med hjälp av skogs- och marksektorn blir betydligt mindre, och det leder till att Sveriges klimatpolitik inte är i balans.

Dvs. Sverige släpper ut "för mycket" koldioxid i förhållande till regelverket eftersom de nationella kolsänkor man har är för små för att kompensera den koldioxid man släpper ut.

Allt det här stod klart redan för 4-5 år sedan när nya LULUCF trädde i kraft. Det fanns omfattande forskning på kalhyggesutsläppen bl.a. från Finland (som med fog oroat sig för just kalavverkningen, som nu också visar sig skruva ner de finska statsfinanserna från +10 miljarder SEK till -60 miljarder SEK om inget görs. Och då är beräkningen av vad det kostar att köpa utsläppsrätter (70 miljarder SEK) i det lägsta laget, ingen vet vad priset faktiskt landar på. Det är alltså ENBART på basen av den LULUCF-förändring som träder i kraft 2025 och resultatperioden tar slut 2030 (det är senast då klimaträkningarna ska vara balanserade inom den juridiska ramen som gäller, för hela perioden).

Sverige, som är i stort sett i samma läge (skogssektorn är en mindre del av ekonomin, men det har man "kompenserat" genom att släppa ut betydligt mer koldioxid tack vara "priset vid pump"), gör ingenting. Det enda Tidö-regeringen gör är duckar, de har nu genomdrivit sin (ur klimatregelverket sett) vansinniga politik som de lurade på svenska folket för att vinna valet. Vi tankar alla jättebilligt och det gör att vi använder betydligt mera bensin och diesel, och det i sin tur gör, tillsammans med de nya, korrigerade utsläppsberäkningssätten att notan kommer att bli betydligt högre.

Nationalekonomiskt är det helt vansinnigt, Sverige låg nästbäst till i hela EU tack vare stor icke-fossil energiproduktion (vattenkraft) och med mer på kommande (vind & sol), och med en "väg framåt" som innehöll produktionsförändringar för reduktionsalternativ och en världsledande stor industriell övergång till vätgas/metan. Ett land som många andra såg upp till, inte pga. av nåt känslomässigt "woke" klimatarbete utan för att det (national)ekonomiskt var en väg kantad av guld. Reduktionsplikten var helt korrekt som metod, men sättet den genomfördes var på gränsen till vansinnigt (det får Miljöpartiet ta på sitt eget "woke"-samvete). T.o.m. den "gamla svenska kärnkraften" hade planer på så småningom gå över till SMR, som också om de inte är lika effektiva som stora anläggningar är betydligt behändigare att placera ut i detta stora land (annars måste man transportera all el istället, med elförluster och storskaliga "gammalmodiga" distributionssystem. Så vind & sol skulle ha tagit upp slacket i 10-15 år och under tiden hade stora delar av industrin och transporten blivit fossilfri, och med med vattenkraft, kärnkraft, vind och sol hade Sverige klart innan år 2050 haft EU:s klart bästa energimix (och kunnat tjäna pengar som gräns genom att sälja både den och utsläppsrätter till resten av Europa).

Men allt detta slängdes på sophögen för att Kristersson skulle kunna bli statsminister och M skulle få bilda regering. Över 90% av den nya vindkraftsproduktionen är stoppad, de fossila utsläppen ökar (för första gången på åratal, de vansinniga planerna på ny stor kärnkraft visade sig snabbt vara en bluff och det finns ingen plan. Så inte så konstigt att Sverige kommer att missa klimatmålen och tappa åratal av utveckling och omställning.

Hela energisektorn var själv emot nya stora kärnkraftverk, men det hindrade inte kork-Ebba och Tuffe Uffe att trumma på, dessutom kompade av ett SD som knappt förstod vad det handlade om. Nu har Vattenkraft gjort slag i saken och vettigt nog offentligjort det kloka beslutet att man satsar på SMR istället, och schyssta som de är bjöd in Tidö-fjantarna som stod där och ljög om att det här ju hade varit planen hela tiden.

Poängen är att "nånting måste göras". Det är inte så som en massa idioter tror, att "klimatmålen" är nåt slags "woke"-grej och klimatkramande, de är stenhårda, lagstadgade EKONOMISKA styrmedel. Missar man sina mål så kostar det multum. Och det är bara två sektorer där man KAN göra nåt tillräckligt snabbt, transportsektorn och "skog och mark". Man måste få ner koldioxidutsläppen och/eller upp inlagringen. Men det finns som sagt ingen plan, och Tidö-regeringen tycks vara av den åsikten att deras korkade vallöften väger tyngre än Sveriges framtid. Jag förstår problemet, för OM de skulle tänka på Sveriges framtid så skulle de ju behöva backa på i stort sett allt. Det snabbaste sättet att balansera upp koldioxidplus och -minus är att krascha skogssektorn genom att kraftigt stoppa avverkningen. Det nästsnabbaste är att minska användningen av fossila bränslen i transportsektorn (genom en övergång till el eller fossilfri gas). Resten av verktygen i lådan tar för lång tid för att ge effekt innan 2030.

När man i framtiden tittar bakåt på Tidö-regeringen så kommer den att framstå som en av de sämsta i Sveriges historia. Då spelar det ingen större roll att de vann valet på lögnaktiga eller dåliga vallöften, det man mäter är effekterna av regeringens beslut (och avsaknad av beslut). Och de kommer att framstå som urusla (och delvis rent ut sagt idiotiska). Det är ett gäng dilettanter somlyckats kapa åt sig makten med hjälp av "påverkanskonsulter" (jo, det har hänt nyligen annanstans också) och som verkar tro att deras bullshit "politiska åsiktsvärld" är den samma som den riktigt riktiga världen. Och det kommer vi alla att få betala priset för 2030.

Jasså, vad är då detta?


Ok, alla kan ha fel.
Ett tack från din sida hade varit på sin plats då jag trots allt lärt dig något...

Klimatmålet borde vara att få bort vintern - klimat som kanske inte Phoenix Arizona
Sahara - Atacama - utan norra kalifornien typ Modesto Palo Alto Sacramento San Francisco
o Western Texas alt andra delar där det är varmt men regnar mer