Dömd efter att ha anmält tvångsförvaring av vapen

2023 berättade mannen för polisen att han tvingats förvara två pistoler åt kriminella. Men åklagare menade att han förvarat de olagligt, och efter att ha friats i tingsrätten döms han i hovrätten.

Advokaten om domen mot polisens tipsare: Han borde få medalj (sverigesradio.se)

Enligt hovrätten dröjde GM för lång tid med att rapportera brottet.

Diskussionsunderlag

• Hur vägs självrapportering in i rubriceringsfrågan?
• Kan det finnas utrymme för nödvärns- eller nödrätts-resonemang vid vapenbrott? (Se 24 kap 1 & 4 §§ BrB)
• Finns utrymme för tillämpning av 23 kap 5 § BrB?
• Hur ser praxis ut på området?

Har någon möjlighet att få ut domen hade det varit guld värt.
Ladda upp här: https://pdfupload.io

Obs: Tråden ligger i juridikforumet, så vi diskuterar gällande rätt kring ansvarsfrihet m.m. vid självrapportering av brott som begås under tvång.

Jag vet inga detaljer annat än vad jag precis hörde i inslaget. Och jag säger inte vad som är rätt eller fel.

Men du nämner inte domstolens argument. Och försvarsadvokaten tycks ignorera det också.

Mannens advokat låtsas istället som om att domstolen har hävdat att det alltid hade resulterat i en dom, oavsett hur snabbt han rapporterar det.

Men det är ju ganska oärligt, för det är ju inte alls hur domen faktiskt verkar lyda (av inslaget att döma).

I inslaget framgår det att domstolen anser att han borde ha gått till Polisen tidigare. Om försvarsadvokaten istället bemöter det argumentet så kanske han blir en bättre advokat. Att bara ignorera domarnas (eller ja, åklagarens antagligen) invändningar lär väl knappast göra så att de ändrar åsikt.

Tack, jag lade till kort kring hovrättens sammanfattade bedömning.

Helt ärligt ställer jag mig tveksam till att fördröjningen i sig ska diskvalificera ett nöd- eller tvångsresonemang. Om gärningsmannen hållit inne med uppgiften på grund av reellt våldskapital från de kriminella, är det inte orimligt att anmälan dröjer. Då bör rätten väga in den faktiska hotbilden snarare än ställa krav på omedelbar självrapportering.

Ett sådant resonemang skulle dock vara förödande för alla framtida gängmål. Standardförklaring 1 A, oavsett vad du gjort, skulle bli att du gjort det för att du känt dig hotad av kriminella som du inte törs namnge, alt inte vet namnet på. Dom dök upp en dag och hotade mig så jag gjorde vad dom sa bara.

Voila. Varenda människa misstänkt för grovt brott frias.

Du missar att gärningsmannen själv tog kontakt med polisen innan brottet uppdagades. Det talar starkt emot att det rör sig om en efterhandskonstruktion. Bedömningen blir därför individuell - inte prejudicerande.

Förvisso, men jag kan tycka att det blir mer av en akademisk betydelse. Skulle det ges frikort så fort du själv kontaktar polisen i efterhand när du begått ett brott, om du skyller på att du var hotad? Jag kan förstå det där och då när du har en pistol mot tinningen naturligtvis, men hur länge kan man få skylla på att man var rädd efter att ett omedelbart hot upphört? Kan vi ha en rättsordning där man får välja bort att gå till polisen, men ändå får gå fri för brotten man inte anmält?

I fallet förvara vapen och höra av sig senare, känns det ju nära till hands att man gick med på det då av endera orsak, men nu har man ångrat sig. Straffrihet för att relationen med ägarna skitit sig, eller för att jag har ändrat mina värderingar och inte längre vill vara med? Känns väldigt svårbalanserat.

Han fick ju ganska stor straffreduktion med tanke på att han bara fick sex månaders fängelse.

Jag har börjat läsa tingsrättsdomen lite kort (kommer publicera hela när jag fått ut hovrättens också), och några saker klarnar:

GM hade både vapen och sprängmedel i sin besittning i ett förråd, men uppger att han endast kände till vapnet - inte sprängmedlet. Innehavet varade i cirka 1,5 månad. Enligt tingsrättsdomen uppgav han att han inte informerat sin poliskontakt om förrådet tidigare ”på grund av hot med fara för hans och familjens liv och hälsa”. Det fanns alltså en konkret hotbild mot familjen.

Vilka han lagrade vapnet och sprängmedlet åt framgår inte - vilket är förståeligt. Om han hade namngivit personerna, hade hotbilden kunnat bli reell och omedelbart verkställd.

Han var inte avlönad informatör, men hade civil kontakt med polisen sedan tidigare.

Tycker det stärker min uppfattning: att det i viss mån talar emot efterhandskonstruktion - särskilt eftersom han själv tog kontakt före upptäckt. Men jag håller helt med om att strikt juridiskt är det en skör linje, och att det beror mycket på hur domstolen väger in syftet, risken och graden av självmant agerande.

Tingsrätten friade honom som bekant. Jag överlämnar till dig att själv läsa skälen när jag publicerar domen senare idag.
Jag återkommer även med hovrättens dom.

Nu har vi det åt andra hållet med denna dom ist..

Voila ingen människa går längre till polisen o anmäler att de hotas förvara vapen!
Toppen.

Det är det ju iofs.. toppen alltså
Eftersom det visar hur det står till rent allmänt

Ja domarna vore intressanta, framförallt vad hovrätten fört för resonemang för att underkänna tingsrätten. Jag kan förstå att det i enskilda fall kan verka rimligt att om du är hotad av gängkriminella så vill du göra som dom säger, vilket väl landar i rekvisiten "farans beskaffenhet" och vad som är oförsvarligt enligt nödparagrafen.

Men det måste dras en rätt snäv gräns för att inte skapa orimliga och icke motbevisbara allmänna frikort.

Jag får intrycket av att du tänker att andelen självmant inlämnade gängvapen till polisen nu kommer att störtdyka. Vet du hur vanligt förekommande det är?

På mina någonstans 15-20 år som polis har jag varit med vid ett tillfälle där ett kriminellt vapen påstods skulle bli inlämnat till polisen. Anledningen att så skedde var att polisen åkt till den som innehade vapnet med anledning av att denne avlossat vådaskott, och grannar ringt polis. Aldrig annars har jag varit med om att det förekommit.

Vet du hur många jag stött på som förklarar sig genom att skylla på en tredje person som varit hotfull och inte går att anträffa? Som man varit rädd för eftersom den är kriminell? Nästan alla som sitter i skiten och inte blankt kan neka till att helt ha utfört något.

Nedan följer en fribiljett för alla brott norr om bötesstraff:



Kan vi ha en rättsordning där vi tillåter detta? Eller skall vi ha en rättsordning där när du fått ditt brottsverktyg i handen från dessa kriminella så ringer du mamma och säger till henne att ni behöver gå till polisen och berätta en grej, så man kan komma ur det hela?

Sant sant, men?
Ja allt detta ovan gäller ju dock inte Sverige.
Utan enbart fungerande rättssamhällen, med faktiskt rättssäkerhet. Vittnen bespottas ju dagligen, o lämnas vind för våg. Ingen skyddas. Kriminella får hota fritt o öppet

Så, ja. Vi får väl se hur utvecklar sig.
Skulle satsa ett antal på att vi aldrig kommer se nån likande anmälan som detta igen.
Varken för att skylla ifrån sig, eller för verkligt hot.
Kommer vara knäpptyst fom nu. Utan tvekan