Vill sluta med droger helt / min story, personliga tips som kan hjälpa?

Det där är en sanning som bränner till – för det finns ju inget enkelt svar.
Ingen vinner på att pappa tappar fotfästet helt. Det vet vi.
Men inte heller vinner man på att förlora honom till ett system som ibland behandlar symtom men glömmer människan.

Tre månader kan rädda ett liv – men de kan också rista nya ärr i ett barns hjärta om vi inte samtidigt ser till det runtomkring.
Det är inte bara pappa som måste läka – det är sambon som bär dubbla lass, det är barnen som inte alltid förstår varför tystnaden blivit högre än närvaron.

Så vi måste vara där. Inte bara för TS, utan för varandra.
Vi måste orka bära dem som bär. Påminna varandra om att vi inte får bli domare när vi i stället borde vara vittnen.
Vittnen till kampen. Till överlevnaden. Till det tysta modet i att försöka igen.

Vi får vara överens om att vi inte är överens helt enkelt. Jag anser att han ska göra något i förebyggande syfte för att inte riskera att det spårar ur helt och med tanke på att TS funderar på att ta tag i saker nästa vecka så är han inte där att han kommer fixa det enligt min åsikt. Men vem vet kanske han klarar detta dock är det väldigt få som klarar det genom behandling så jag kan bara tänka mig hur det ser ut för dom som försöker på egen hand.

Du måste vilja tillräckligt mycket. Skaffa dig andra intressen och börja träna.

Kan du inte gå cold turkey så trappa ner under någon vecka eller tvås tid.

Hej.

Det finns ingen medelväg och det blir inte lättare med tiden att sluta.

Jag kan klart o tydligt utlösa att du inte förlorat tillräckligt, hur mycket du än förlorat i livet är det inte tillräckligt. Den dagen du inser att det är tillräckligt så tvivlar du inte.

Beslutet kan bara komma inifrån. Första tiden jag la ner så gjorde jag det för min son. Första månaderna gick jag på för hans skull för jag brydde mig inte om mig själv. Efter ett tags nykterhet så började jag tycka det var värt det att förbli nykter.

Visst jag röker en holk då o då men det får inte mig att spåra ut eller glömma mina barn eller ta något annat för jag är nöjd med det o vara med dom jag tycker om.

Jag önskar dig allt lycka till och hoppas du hittar motivation en dag.

Du behöver göra en avgiftning. Antingen hemma eller på sjukan. Finns bara ett sätt som håller. Trappa ner. Klarar du göra det hemma är det guld. Om inte så sök hjälp.

Mvh.

det är inte svårt att sluta med skiten , du borde försöka göra det. jag har varit i din situation och det slutade med att jag nästan dog av skiten...

du verkar kunna leva ett hyfsat liv utan drogerna , ta vara på tjejen och barnen... borde vara enkelt för dig att välja, men du kanske behöver en wakeup call nära döden upplevelse du med??

vet hur det känns iaf och ville bara säga att det går att leva lugnt och fint med bara cannabis eller inte ens det.

alkohol är inkörsporten till alla problem, för mig går den skiten bort annars är det kört...

nä det krävs en omställning och att vara förberedd på att bli rejält trött och slö i skallen ett tag beroende på hur mycket du kört... sluta drick!!! omedelbart! rök hasch och ät mat, ta en dag i taget....

tänk på familjen

Du har rätt, nu är jag här igen..

Jag är ingen att vara avundsjuk på, fick precis reda på att min sambo är gravid och ska göra abort för att jag dricker och blir tjack ingen på helger. Så dom tror inte på mig, men har inte blivit lämnad även fast jag gjort slut med henne två gånger men vi har alltid hitta tillbaka.

Ta mitt råd
Åk på behandling du klarar inte detta själv

Vet du vad, jag är i exakt samma situation som dig. Det skulle kunnat vara jag som skrivit denna tråd. Om du vill kan vi bolla ideer på PM. Jag vill hålla mig så anonym det bara går pga familjen och mitt arbete. Hoppas du har det någorlunda bra.

På nåt sätt så känns det som att du inte nått botten än. När du gör det blir det lättare.